Pierre Isacsson

2011-09-19T08:41:00.002+02:00

Idag tar vi och lyssnar på en sång som verkar uppskattad. Flera har nämnt den och önskat den - så här kommer den. "Ligg lågt".

Ligg lågt
Text: Pierre Isacsson
Text & musik: Håkan Thanger

"Ligg lågt" är ett samarbete mellan Håkan Thanger och Pierre Isacsson, faktiskt det sista som skulle hamna på skiva. Håkan och Pierre jobbade ihop senare också, men det blev ju som bekant aldrig någon mer LP för Pierre efter "Igen". Det är en sång som musikaliskt bygger på Pierres basröst, där även textens innehåll följer basen (precis som i "Då går jag ner i min källare"), i detta fall genom refrängens "ligg låååågt". Här handlar det om en man som verkar vara på botten av livet. Portmonnän är tom, och utan jobb är han också. Men trots det ser han positivt på livet "när det är mörkast är gryningen på väg". Kanske är det lite Pierres egen personlighet, får jag en känsla av.

Just nu leker inte livet precis,
för min del menar jag nog
att det är kris.
Allt jag äger är en tom portmonnä
och inga jobb finns att få
men strunt i det -
när det är mörkast är gryningen på väg.

Ligg lågt, det kommer nya tider
Ligg lågt, det blir nog bra vad det lider
Just nu känns det svårt
och livet verkar hårt, men ligg lågt,
det kommer nya tider -
ligg lågt.
Nanananananana

Allting stiger bara högre i pris
man snålar in där man kan, om man är vis.
Fil på morgonen och soppa på dan -
det smakar inte så dumt
när man blir van,
det kommer sol efter regn en vacker dag.

Ligg lågt, det kommer nya tider
Ligg lågt, det blir nog bra vad det lider
Just nu känns det svårt
och livet verkar hårt, men ligg lågt
Det kommer nya tider -
ligg lågt
Nanananananana

Promo

2011-09-05T12:26:00.002+02:00

Så här sålde man in sin turné förr i tiden.

Stafettpinnen

2011-08-09T08:55:00.003+02:00

Vi kan inte låta bli att uppmärksamma att en av Pierre Isacssons söner kliver på samma tiljor som sin far. Vi som har hört honom vet att det låter mycket bra!

Christer Sjögren: Jag vill andas samma luft som du

2011-07-02T08:56:00.006+02:00

Christer Sjögren visade i "Berg flyttar in" i vintras att han kunde sin Pierre - han sjöng "Då går jag ner i min källare" mycket träffsäkert. När nu hans nya skiva "Kramgoa låtar 2011" släpps, vad hittar vi där, om inte ytterligare en Pierre-låt. Den här gången är det en av Pierres allra finaste låtar, som också andra dansband gjort, nämligen "Jag vill andas samma luft som du". Man kan höra den på Spotify:

Lyssna på Spotify: Jag vill andas samma luft som du

Det är en fin version, och väldigt kul att en så pass känd artist tar sig an Pierres gamla låtar, som vi ju vet håller än.

Vad säger då Christer själv? Så här, på den egna hemsidan:

Nu går han tillbaka till rötterna. Det är inte bara titeln som anspelar på Vikingarna, även musikaliskt känner vi igen oss. Är det då något på skivan som låter så 2011 som titeln antyder?

"Jag skulle snarare vilja påstå att det är tidlöst. Vi har valt det material som är bäst, som jag kan stå för och som passar min röst. Det är en skiva som är närmare mitt ursprung än något annat jag gjort i eget namn. Jag var sugen på att sjunga den här typen av material igen och tyckte det var dags."

Hur valdes då det nya materialet ut?

"När det blev känt vilken typ av skiva jag planerade började det ramla in saker från när och fjärran”, ler han. ”Man får lyssna igenom mycket, men det är skoj. Vi är ett gäng som lyssnar och tipsar varandra om guldkornen: producenten Lennart Sjöholm, skivbolaget, Bert Karlsson och några till."

Men sista ordet har förstås Christer Sjögren själv. Framför allt är han i dag mer kräsen än någonsin när det kommer till texterna.

"Förr i tiden kunde det vara rytmen i musiken som var det viktigaste. Men jag kan inte låtsas vara 25 år gammal, det måste vara ord och erfarenheter som en 60-åring kan stå för."

Nu hoppas vi att det blir en stor hit för Christer Sjögren!

Originalet låter så här:

Jag vill andas samma luft som du
jag vill uppleva din värld med dig,
gå på samma café
dricka samma sorts te
och se det du ser!
Känna samma ljumma vind som du
höra syrsorna och havets brus.
Allting skulle jag ge
om jag fick vara med
och va' där du är!

”Jag vill andas samma luft som du” är första singeln från Pierres andra skiva, En sommarsaga, och släpptes som singel i juni 1975, några månader innan skivan. Den rusade in på Svensktoppen och låg kvar där i 11 veckor, mellan den 8 juni och 17 augusti 1975.

Country Four - I vår tid, #6

2011-06-28T08:11:00.002+02:00

11. Ungdomens stad – Gamla Stan
Tect & musik: Per-Anders Boquist

Här träder signaturen "Patrik" fram med sitt eget namn och författar en hel sång själv. Han gjorde det ibland, Per-Anders Boquist. Det är bland annat han som står bakom översättningarna (i eget namn) på Lars Ekborgs skiva med Tom Lehrer-tolkningar från 1967. Han har också producera en del skivor, bland annat Evert Taube. Och så gjorde han en egen singel, där han sjöng själv - "Katarina, Maria och Sofia" 1968. "Ungdomens stad – Gamla Stan" är som titeln skvallrar om, en skildring av ett idylliskt Gamla Stan i Stockholm.

När det skymmer i gränder och prång
ifrån källarna stiger en sång
det är ungdomen som vaknar till
låter tiden och dygnet stå still.

12. Gör det med musik
- Amerikansk folkmelodi -
Musikbearbetning Jeff Brown Jr (Jan Boquist)
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)

Den "amerikanska folkmelodin" som så anonymt anges som källa är "We shall not be moved", en mycket gammal melodi (från tiden före inbördeskriget) som fått olika texter under tidens gång. Det blev sedemera en facklig sång, först av Southern Tenant Farmers Union. På sectiotalet användes den av medborgarrättsdemonstranterna, och i protestmarscherna mot Vietnam-kriget lät det ”Johnson is a stinker, We shall not be moved…”.Den har gjorts av många, bland annat The Almanac Singers (med Pete Seeger), Mavis Staple och...just det, "The Seekers.

Den är också en låt som fotbollsklubben Liverpool använder som kampsång.

Den svenska texten är en hyllning till musiken, och vad man kan göra med den. Musikbearbetning av brodern Jan Boquist, under pseudonymen "Jeff Brown Jr".

Det blev ingen mer LP för Country Four, kanske beroende på att de följande singlar man släppte inte slår på samma sätt.

Under 1968 och 1969 släpper man nämligen ytterligare fem singlar - ”Natten har tusen ögon” / ”Vilken härlig dag” 1968,” I'll be your baby tonight” / ”I still wonder why”, också den 1968, ”Jag ser en liten fågel” / ”Vi ska gå på Zoo”, 1968 och två stycken 1969: ”Ge mig plats i din värld” / ”Sommarskymning” och ”Vi är alla barn i början” / ”Drömmarnas ö”. Det är bara "Vilken härlig dag" som går in på svensktoppen, en vecka, den 7 juli 1968. Den sista svensktoppsplaceringen var alltså i juli 1968.

Country Four - I vår tid, #5

2011-06-23T09:58:00.004+02:00

9. Små ord av kärlek
- Silence is golden -
Text & musik: Bob Crewe och Bob Gaudio
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)

"Silence is Golden" skrevs av Bob Gaudio och Bob Crewe. Bob Gaudio spelade i The Four Seasons och Bob Crewe var deras producent. Four Seasons debuterade 1962 och hade en rad hits under 1960-talet. Bob Gaudio skrev sångerna, ofta med Bob Crewe som hjälpte till med texten.

Gaudio blev sedemera producent och skkrev låtar till Frank Sinatra, Diana Ross, Michael Jackson, Barry Manilow, Eric Carmen, Roberta Flack och sex skivor med Neil Diamond.

"Silence is golden" släpptes som b-sida till deras kanske största hit "Rag Doll", 1964. Låten blev ingen hit med dem, däremot med den engelska gruppen The Tremeloes, som gjorde den till en stor hit i maj 1967.

Orginalet med The Four Seasons:

En snygg låt, med makalösa rim, och till och med inrim. Handlar om en man som ser kvinnan han är förtjust i bli bedragen av en annan man - men törs inte säga något för att hon skulle bli sur på honom...så...att tala är silver, att tiga är guld.

Silence is golden
Oh don't it hurt deep inside
To see someone do something to her
Oh don't it pain to see someone cry
How especially if that someone is her

Silence is golden, but my eyes still see
Silence is golden, golden, but my eyes still see

Talking is cheap people follow like sheep
Even though there is no where to go
How could she tell he decieved her so well
Pity she'll be the last one to know

How many times will she fall for his lines
Should I tell her or should I be cool
And if I tried I know she'd say I lied
Mind your business don't hurt her you fool

Silence is golden, but my eyes still see
Silence is golden, golden, but my eyes still see

Stämsången passar Country Four bra. I Patriks svenska version finns inte det ursprungliga, krångliga kärlekstemat kvar, utan där det en mer av en rak kärlekssång - "små ord av kärlek, mellan dig och mig".

”Små ord av kärlek” släpptes som singel med ”Många drog ut men få kom hem igen” och låg 2 veckor på Svensktoppen, mellan 15 oktober och 22 oktober 1967. Under denna vecka (den 17 oktober) drabbas Sverige av orkanen Lena och den högsta vindstyrka som uppmäts i Sverige (40 meter/s) noteras på Ölands södra grund. Dagen efter har den nya Disneyfilmen "Djungelboken" världspremiär.

10. Post festum
Musik: trad
Svensk text: Olle Adolphson

Olle Adolpsons andra bidrag till denna skiva heter "Post Festum". Finns på EP:n "Visor tryckta i år" från 1961. Måhända en flirt med Nils Ferlins "Tio stycken splitter nya visor tryckta i år", en samling visor från 1941. Ferlin dog för övrig 21 oktober 1961. Det är på denna EP man först kunde höra "Trubbel", och övriga låtar var "Majvisa till Elisabeth", "Post festum" och "En folkvisa". "Post Festum" spelades in 16 mars 1961.

Melodin är enligt konvolutet en "trad" som heter "John Righley", men som i så fall egentligen heter "John Riley". Visst kan man spåra influenserna, men det var ändå generöst av Adolphson att ge credit för den melodin. Större lån än så höra man dagligen, utan angivande av källa. Hur till exempel Bruce Springsteen kunde låta bli att stämma Ulf Lundell för "lånet" av "Promised land" till "Förlorad värld" är en gåta. Fast det är klart, att sälja en Springsteen-skiva till Lundell, det gränsar väl till brottsprovokation. "John Riley" är i orginal en vacker kärleksballad, men i "Post Festum" är det i stället en mycket vacker Stockholmsskildring. "Post Festum" betyder för övrigt "för sent", eller "efteråt".

Pete Seeger: "John Riley" hittar man på Spotify:
http://open.spotify.com/track/4RN4z8NugdpckdmBloRQQN

Country Four - I vår tid, #4

2011-06-08T08:48:00.002+02:00

7. Jag vill vara fri
- Les Troubadours de notre temps -
Text & musik: Claudric - Remy
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)

Les Surfs verkar vara källan till denna sång. Les Surfs var en syskongrupp (fyra killar och två tjejer, och då fick ändå inte de sex övriga syskonen vara med!) som hade framgångar främst i Frankrike under 1960-talet med en höjdpunkt runt 1966 - 68, vilket ju stämmer tidsmässigt. 1966 kom en EP med Une rose de Vienne / Si loin d'Angleterre / Les troubadours de notre temps / Un jour se lève. Jag har aldrig hört talas om Les Surfs. En fransk sida som sammanfattar deras karriär fick jag översätta med Google translate, och sammanfattningen lyder "Gruppens repertoar är fortfarande dåliga låtar, som inte anslutit sig till allmänheten". Det låter rimligt. De verkar ha översatt populära utländska låtar, ungefär som Country Four. Så här låter de (alla verkar för övrigt rätt korta i rocken).

Låtskrivarparet heter Claudric och Remy. Jean Claudric har, får vi förmoda, skrivit musiken - han är en fransk orkesterledare, som bland annat komponerat åt Mireille Mathieu. "C Remy" har jag inte riktigt hittat vem han är, mer än att han skrivit flera texter år franska artister.

Patrik, det vill säga Per-Anders Boquist, har översatt den, och där har "Vår tids trubadurer" blivit "Jag vill vara fri", en tidstypisk sång ("summer of love" har just varit). Det handlar om att ta vara på den tid som är, att låta tankarna vandra som de vill. Eller som det heter i refrängen: "Jag vill inte fångas in, jag vill vara fri!"

8. Idag
- Today -
Text & musik: Randy Sparks
Svensk text: Dan Ryde (pseudonym för Ynge Ormell)

"Idag" kommer från "The New Christy Minstrels" repertoar. Det var en (initialt i alla fall) tiomannagrupp som skapades av Randy Sparks. Gruppen var visserligen förhållandevis framgångsrik under 1960-talet (debutskivan kom 1962), men det verkar som att de hamnat lite på sniskan i minnesböckerna. Troligen eftersom de gick tvärtemot stämningarna i musiken och inte alls var världsmedvetna utan mest sjöng glada sånger. En så stor grupp har naturligtvis en viss personalomsättning, bland de artister som faktiskt startade sina karriärer i gruppen märks Gene Clark (sesnare The Byrds), Kenny Rogers, Barry McGuire ("Eve of Destruction") och Kim Carnes ("Bette Davids Eyes").

1964 gjorde de filmmusiken till "Advance to the Rear" (eller "Company of Cowards"), "Hjältar utan byxor" på svenska, och det är därifrån "Today" är hämtad. Den blev en stor hit. Och, eftersom nu "Today" blev en sådan hit, fick skivan i all hast döpas om till "Today", inte "Advance To The Rear (Original Soundtrack)" som var tänkt från början.

Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
A million tomorrows shall all pass away
Ere I forget all the joy that is mine today

I'll be a dandy and I'll be a rover
You'll know who I am by the song that I sing
I'll feast at your table, I'll sleep in your clover
Who cares what the morrow shall bring?

Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
I can't be contented with yesterday's glory
I can't live on promises winter to spring (winter to spring)

Today is my moment and now is my story
I'll laugh and I'll cry and I'll sing
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine

A million tomorrows shall all pass away
Ere I forget all the joy that is mi-uh-ine today

För den svenska översättningen står Dan Ryde, som är en pseudonym för Yngve Ormell. Yngve Ormell, som långt senare under pseudonymen "Limbo" blev limerickmakare och dagsversskribent i Hufvudstadsbladet (limerickarna finns samlade i "En ormtjusarinna i Krokom" 1981. Yngve har bland annat skrivit "April, april" (Lill-Babs), "Lapp på luckan" (Rockande Samen), "Kommer vår", "Varför är solen så röd" (Towa Carson, Vikingarna), "Elisabeth Serenade" (Inger Berggren) och "En gång ska vi åter mötas (Thory Berhards).

"Today" har alltså blivit "Idag", och det är en snygg översättning som rör sig kring vikten av att ta tillvara på idag, och glömma imorgon och igår. Ungefär som föregående låt, alltså.

Idag är den skönaste dagen i år
vi glömmer i morgon, vi glömmer i går
en dag värd att leva, vad önskar vi mer
här är vårt liv och vi tar vad det ger, idag!

Country Four - I vår tid, #3

2011-05-31T08:15:00.002+02:00

5. Charad
- Charade -
Text & musik: Henry Mancini - Johnny Mercer
Svensk text: Bg.Edling

Henry Mancini (född 1924, död 1994) skrev mest filmmusik, till filmer som Charade, Frukost på Tiffanys och, kanske en av hans mest kända melodier, temat till "Rosa Pantern".

Johnny Mercer (född 1909, död 1976) är en av de mest framgångsrika textförfattare till populärmusik någonsin, och fick bland annat fyra Oscars (varav två tillsammans med Henry Mancini) för bästa filmmusik, bland annat "Moon river" ur "Frukost på Tiffanys". Han var också en av grundarna av skivbolaget Capitol Records, och han har också en stjärna på Hollywood Walk of Fame precis utanför skivbolagets byggnad.

Mancini och Mercer skrev alltså en del filmmusik ihop, och "Charade" är filmmusiken ur filmen med samma namn från 1963 (premiär 5 decemer) med Cary Grant, Audrey Hepburn och Walter Matthau i huvudrollerna.

When we played our charade
We were like children posing
Playing at games, acting out names
Guessing the parts we played

Oh what a hit we made
We came on next to closing
Best on the bill, lovers until
Love left the masquerade

Fate seemed to pull the strings
I turned and you were gone
While from the darkened wings
The music box played on

Sad little serenade
Song of my heart's composing
I hear it still, I always will
Best on the bill
Charade

Översättningen gjordes av Bo-Göran Edling. Han blev senare ordförande i SKAP och vd i STIM. Edling skrev många svenska texter till utländska original som "Den siste mohikanen" (Little Gerhard) och "Regniga natt" (Anna Lena Löfgren), "Om jag hade pengar" (Jan Malmsjö) och "Låt hjärtat va´ me´" (Sonya Hedenbratt).

Den svenska texten minns berättaren en härlig barndom när man lekte och hade skoj.

Minns du hur i charad
lekande lätt vi lekte
små skådespel, gissade fel
härmande vem och vad
Det var en härlig tid
vi kom varann så nära
livet en fest
kärleken gäst
innan allt kom på glid.

6. Råd till dej – och mej
Text & musik: Olle Adolphson

Till största delen bestod gruppens repertoar av översättningar av (främst amerikanska) låtar i country-pop-rock-singersongsriter-facket. Man kan väl säga att Country Four var en sorts contry-prototyp för Hootenanny Singers...kanske. Det var mycket svensktoppsanpassat och ofta rätt mainstream och kanske rent av lite för mycket så ibland. Men det är ju jag som säger det, som inte ens var född då, och 45 år senare. För stora framgångar hade de, även om de är förhållandevis bortglömda idag. Men förutom försvenskningarna av utländska hits, gjorde de även rena covers, på svenska, av exempelvis Olle Adolphson, ”Ett råd till dej och mej” och ”Post Festum”. Family Four skulle förresten också göra Adolphson så småningom, nämligen ”Karnas visa” och "Nu har jag fått den jag vill ha".

"Råd till dej och mej" finns på Adolphsons debut-LP som kom 1962, "En stol på Tegnér". Det var visserligen en debutskiva, men han var ingen debutant. Han hade gett ut några ep:s redan och första inspelningen gjordes i oktober 1956 av "Okända djur", ni vet, "många är långa, och svåra att fånga..." och han var redan etablerad som vissångare. Hans första LP var således en kombinerad live/greatest hits, vilket väl inte skulle kunna hända idag...vem debuterar med en live-skiva...? På debutskivan finns låtar som "Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken", "Okända djur", ”Trubbel" och "Det gåtfulla folket". Skapliga låtar på en debut-LP...eller vad tycks? Vi tar väl och lyssnar på Adolphsons version av ”Råd till dej och mej”.

Det är en alldeles för bortglömd vårvisa, som borde sjungas oftare i stället för ”Vintern rasat” och de andra uttjatade sångerna kring valborg. "Det börjar äntligen ordna sej, och allt är grönt mellan dej och mej" är en underbar sammanfattning av våren.

Råd till dej och mej
Text och musik: Olle Adolphson

Nu kan man äntligen andas ut
för nu är äntligen vintern slut
det börjar äntligen ordna sej,
och allt är grönt mellan dej och mej.

För vintern har varit alltför lång,
och luften är fylld av fågelsång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!

Om du är ute en kväll och går
när det är varmt och det luktar vår
så vet att nu får man passa sej
för allt är u – te efter just dej.

För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!

Om du går tanklöst i skog och mark
och sommarvinden är varm och stark,
så håll dej fast om det blåser till
för vinden blåser dej vart den vill.

För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!

Men om det regnar och blåser surt
och om du vägrar att ge dej ut
för dan är ruggig och natten kall
– det blir detsamma i alla fall!

För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!

Country Four sjunger verserna 1, 2, 5, 6, 7 samt en annan, som Olle Adolphson brukade sjunga ibland:

Och ska du går förbi ängen sen
men vägen över är rak och gen
så se dig för innan du går hem
för gräs ger fläckar på klänningen

Så här låter den.

”Råd till dej – och mej” släpptes på EP tillsammans med ”Jag vill vara fri”, ”Idag” och ”Ungdomens stad, Gamla stan”. ”Råd till dej och mej” låg också den på svensktoppen en enda vecka, den 5 maj 1968 - två dagar efter att Davis Cup-matchen mot Rhodesia ställts in på grund av kravaller, och tre dagar innan Riksdagen höjer hastighetsgränsen på motorvägarna till 110 km/h.

Country Four - I vår tid, #2

2011-05-20T09:01:00.004+02:00

3. Snälla Bosse
Jose he say
Text & musik: Bert Russel
Svensk text: Patrik

"Snälla Bosse" hette i orginal "Jose he say" (alltså inte "Jose" som det står i rullorna och på skivomslag). Den skrevs av Bert Russel, som är ett av de namn som Bertrand Russell Berns (född 1929, död 1967) använde, särskilt som textförfattare. Han var låtskrivare och producent, främst under 60-talet (han dog ju dessutom tidigt, bara 38 år gammal).

Hans första hit var med "A Little Bit of Soap" med The Jarmels 1961. Året efter kom Isley Brothers "Twist and Shout", som Berns skrev tillsammans med Phil Medley. Det är ju ingenting annat än en rockklassiker - undrar hur många band som harvat sig igenom "Twist and shout" genom åren? Andra låtar han skrivit är "Hang on Sloopy", "Here Comes the Night" (Them/Van Morrison) "Act naturally" (Beatles), "Cry to me", "Goodbye baby (Van Morrison) och "Cry Baby" (Janis Joplin) Som producent producerade han t ex Solomon Burke, The Drifters, Wilson Pickett och Them. Han bildade själv skivbolagen Bang Records och Shout Records som hade band som Van Morrison och Neil Diamond hos sig.

"Jose, he say" registrerades 26 maj 1964, och samma år fanns den utgiven i åtminstone två versioner, med Elaine & Derek och i en annan med Linda Laurie. Versionen med Linda Laurie låter väldigt likt Country Fours version - kanske var det därifrån de fick den.

I orginalversionen handlar det om en kvinnas funderingar, kring de två männen i hennes liv (Jose and Juan). I översättningen (gjord av Patrik - Per-Anders Boquist) ber kvinnan Bosse om råd vem av Per och Sven hon ska välja - vilket slutar med att hon väljer...Bosse.

4. Många drog ut men få kom hem igen
Many young men of twenty
Text & musik: John B. Keane
Svensk text: Patrik

Denna låt är hämtad från en pjäs med samma namn som sången, skriven av den irländske dramatikern och författaren John Brendan Keane (född 1928, död 2002). Pjäsen utspelar sig enligt synopsis 1961 (när pjäsen skrevs) och handlar om alla de arbetslösa unga män som lämnade Irland för att försöka hitta ett jobb i England. Låten verkar snabbt ha blivit älskad av alla irländare och finns i många versioner, bland annat med The Dubliners. Det är väl inte omöjligt att den version som ligger till grund för Country Four är Johnny McEvoys som hade några hitlåtar runt 1966-67.

Many Young Men Of Twenty
Text & musik: John B. Keane

Many young men of twenty said goodbye
All that long day
From break of dawn until the sun was high
Many young men of twenty said goodbye

My boy Jimmy went that day
When the big ship sailed away
Sailed away and left me here to die
Many young men of twenty said goodbye

I met my love upon the mountain rim
The day he left
I knew I bore a living child of him
I knew I bore a living child of him

And the child was born to me
Jimmy's gone across the sea
Jimmy's gone and here alone am I
Many young men of twenty said goodbye

My Jimmy said he'd sail across the sea
He swore his oath
He'd sail back one day and marry me
My Jimmy said he'd sail across the sea

But my Jimmy let me down
Now they mock me in the town
Oh my Jimmy please come back to me
Oh my Jimmy please come back to me

Many young men of twenty said goodbye
All that long day
From break of dawn until the sun was high
Many young men of twenty said goodbye

They left the mountains and the glens
The lassies and the fine young men
I saw the tear of every girl and boy
Many young men of twenty said goodbye

I Per-Anders Boquists version är händelserna förlagda till ett icke namngivet krig, där männen drog i syfte att "värna vår demokrati". Det blir med andra ord en rätt ordinär krigsskildring, med stridstrummor och trumpeter och allt. "För varje skott förlorar vi en vän - många drog ut men få kom hem igen".

Country Four - I vår tid, #1

2011-05-16T08:50:00.006+02:00

Nu ska vi titta lite närmare på Country Fours tredje, och som det skulle visa sig, sista LP. ”I vår tid” döptes den till och kom hösten 1967, efter the summer of love, när Sverige går över till högertrafik och Che Guevara mördas i Bolivia. Ljudtekniker på skivan är Mikael Tretow, som senare kom att jobba med bland annat ABBA och sedemera fick en hit i eget namn med ”Den makalösa manicken” på 80-talet. Produktion Jan och Per-Anders Boquist - som alltså är bröderna som startade skivbolaget. Musikaliskt tar ”I vår tid” vid där föregående skiva slutar. Men inte mer. Man går inte åt något särskilt håll alls, utan trampar lite vidare i samma vägspår. Några utländska översättningar, relativt förutsägbara, några svenska visor, också säkra kort. Kanske kunde ett djärvare steg åt något håll kunnat flytta fram Country Fours positioner – nu blev i stället ”I vår tid” alltså gruppens sista fullängdare.

1. Jag ska älska dej i alla mina dar
The last thing on my mind
Tom Paxton - Patrik

"The last thing on my mind" är ännu en låt hämtad från The Seekers, denna gång från "Come The Day" (eller "Georgy Girl" som LP:n döptes till i USA) från 1966. Från samma skiva hämtades också "Fröken blyg" från föregående skiva.

Den skrevs av Tom Paxton (född 1937), en av alla dessa singer-songwriters som dök upp i USA i början av 1960-talet och kämpade i New York jämsides Phil Ochs, Paul Simon, Dave van Ronk, Bob Dylan. Hans egen inspelning kom 1964, på skivan "Ramblin' Boy" (egentligen inte hans debut, men nästan i alla fall - han hade gett ut en skiva på ett litet bolag tidigare, men det här var på stora, etablerade Elektra). På skivan finns också hans kanske näst mest kända sång "I Can't Help But Wonder Where I'm Bound". Andra kända Paxton-låtar är "Bottle of wine", "What did you learn in school today" och en låt som blivit mycket känd i svensk version med Fred Åkerström, nämligen "I give you the morning" ("Jag ger dig min morgon"). "The last thing on my mind" är en rätt rak och enkel kärlekssång, med en melodi som bygger på den engelska folksången "Leaving of Liverpool".

Bob Dylan använde förresten samma låt som utgångspunkt, snickrade om den och kallade sin version "Farewell", 1963. Här i en version med Judy Collins.

Tom Paxtons text är en bitterljuv, längtande sång från en man till kvinnan som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It's a lesson too late for the learnin'...). Lite samma budskap som Dylans "Don´t think twice, it´s all right" alltså, som kom vid samma tid.
Paxton: Well, I could have loved you better, didn't mean to be unkind.
Dylan: You could have done better, but I don´t mind.

Med The Seekers låter den så här:

Porter Wagoner och Dolly Parton gjorde en duett 1967, som blev en hit. Andra som gjort den är Harry Belafonte, Pat Boone, Chris de Burgh, Johnny Cash, Neil Diamond, José Feliciano, The Kingston Trio, Willie Nelson, Gram Parsons, Peter, Paul and Mary och Doc Watson.

Översättningen är gjord av Per-Anders Boquist (Patrik), med en text som utgår från Paxtons, men möjligen med den skillnaden att det inte finns något accepterande inslag i Boquists översättning - det är bara saknad och bön om återförening.
Här sjunger Pierre det mesta av texten, faktiskt, skulle mycket väl kunna finnas med på en samlingsbox över Pierres karriär som ett exempel från Country Four-tiden.

Jag har bönat bett att få glömt det som skett
men du ger bara svävande svar
Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar -
jag ska älska dig i alla mina dar.

Inom parentes sagt, skulle Pierre sjunga in samma låt fyra år senare, fast i en annan översättning, av Owe Junsjö. Finns på Family Fours "1971" och heter "Det var inte menat så".

”Jag ska älska dej i alla mina dar” släpptes som singel i början av 1968, med ”En vänlig vind” som baksida.

2. En vänlig vind
La Golondrina
Musikberarbetning Jeff Brown Jr Text Patrik

"La golondrina" ("Svalan") är en gammal låt, som skrevs redan 1883 av mexikanen Narciso Serradell Sevilla (1843–1910). Den spelades första gången in i juni
1906 av Señor Carl Francisco. I sin ursprungliga spanska version har bland annat Caterina Valente, Nat King Cole, Plácido Domingo och Nana Mouskori spelat in den. Den är en längtande sång om hemlandet.

Det finns också flera olika engelska översättningar, men den mest kända är av Felice & Boudleaux Bryant, ett låtskrivarpar som också har skrivit låtar som "Bye Bye, Love", "Wake Up, Little Susie", "(All I Have To Do Is) Dream", "Take A Message To Mary" och "Love Hurts". Everly Brothers har haft flera hits med deras låtar. "Love hurts" hade Gram Parson/Emmylou Harris en hit med. Dylan har spelat in flera låtar, kolla t ex in "Self Portrait". Översättningen av "La Golondrina" kallar de för "She Wears My Ring", som flera artister har spelat in. Den första kom med Jimmy Bell, 1960. Roy Orbison, Hank Snow, Ray Price och Solomon King är andra. Även Elvis Presley har spelat in den, 1973:

Visst känns melodin igen? Jo, Britt Lindeborg skrev en svensk text, som heter "Mitt sommarlov" och som spelades in på singel av Anita Hegerland. Den låg 11 veckor på Svensktoppen under perioden 2 augusti – 11 oktober 1970.

Men "Patrik" (Per-Anders Boquist) tog den urspungliga versionen, eller kanske snarare den engelska "Wear my ring" får man förmoda, som alltså spelades in på engelska (men inte av Elvis) redan 1960 och gjorde en egen översättning (innan Britt Lindeborgs version). "En vänlig vind" kallar han den, och den handlar också om längtan - till sommaren och om en enad värld, och kärlek till alla på vår jord - över gränser och hav till alla jordens folk, från öst till väst. "En vänlig vind" släpptes på singel tillsammans med "Jag ska älska dej i alla mina dar" och hamnade på Svensktoppen under en vecka i februari 1968. Just då kanske man pratade om den bild som publicerats, som visar en händelse som inträffade tre dagar tidigare i Vietnam, när Saigons polischef avrättar en misstänkt på öppen gata.

Klas Klättermus

2011-03-27T12:48:00.004+02:00

Nu är det dags att ta en titt på en av alla de barnskivor som Pierre medverkade på. Det handlar om en inläsning av boken "Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen", en skiva som kom 1985. Jag hade boken som barn (har den kvar än, förresten), skriven av norrmannen Thorbjörn Egner (1912 - 1990) och utgiven 1954. Egner skrev först visan om Bamsefars födelsedagskalas (Hipp hurra för Bamsefar!) för sitt radioprogram "Barnetimen", sen ledde det ena till det andra och snart hade han skrivit en hel bok om alla djuren, inklusive låtar till berättelserna. Egner har också skrivit böckerna om tandtrollen "Karius och Baktus" och "Folk och rövare i Kamomilla stad".

En förebild till figurerna i Klas Klättermus sägs vara böckerna om djuren i Vänliga Skogen ("Hoppentott i Vänliga Skogen" och "Tummelunsarna i Vänliga Skogen") som Edith Unnerstad skrev 1938 respektive 1947. Edith Unnerstad (1900 - 1982) var en finsk-svensk författare som också skrivit böckerna om Pip-Larssons, bland annat filmatiserade som tv-serie med Jakob Eklund i huvudrollen som pappan. Egners bok om Klas Klättermus översattes till svenska av Håkan Norlén (1917 - 2003) och Ulf Peder Olrog (1919 - 1972). Norlén var kompositör och radioman. Han har bland annat skrivit musiken till Rune Lindströms "Himlaspelet" och visklassikern "Visa vid midsommartid", också den med text av Rune Lindström. Norlén har också en liten roll i Hasse & Tages film "Äppelkriget" från 1971, där han tillsammans med Bengt Hasslum spelar "medlem av Naturvårdsverkets styrelse". Ulf Peder Olrog är en legendar inom svensk musik och radio, och har skrivit låtar som "Samling vid pumpen", "Violen från Flen", "Schottis på Valhall", "Mössens julafton", "Konserverad gröt", "Se Sundbyberg och sedan dö", "Tjo och tjim och inget annat" och "Bullfest".

På inläsningen, som i vanlig ordning producerats av Sven-Olov Bagge, medverkar en osannolik samling artister. Eller vad sägs om följande rollista:
Berättare: Magnus Härenstam
Klas Klättermus: Totte Wallin
Mickel Räv: Gösta Linderholm
Björnmor: Siw Malmkvist
Farmor Skogsmus: Susanne Alfvengren
Jösse Bagare: Sten-Åke Cederhök
Bagarpojken: Tomas von Brömssen
Vishusmusen: Gunilla Åkesson
Bamsefar: Pierre Isacsson (dock felstavat som Isaksson, i alla fall på cd-upplagan)
Mårten Skogsmus: Fredrik Ohlsson
Stickan Igelkott: Stig Grybe
Bonden: Stefan Demert
Bondens fru: Jeja Sundström
Fru Uggla: Christina Schollin

Man har i bearbetningen för skivan givetvis förkortat, gjort urval och kastat om lite jämfört med boken. Inte alltid helt lyckat, och det kanske inte är den bästa barnskiva som gjorts här i landet, måste tillstås, men den har sina absoluta höjdpunkter. Cederhöks och von Brömssens samspel är lysande, till exempel, och några trevliga sånger finns det. Pierre då? Ja, hans största insats som Bamsefar är som ledare av det stora mötet i skogen där det klubbas igenom en ny lag, innebärande att alla djuren ska vara vänner med varandra och inte heller får äta upp varandra. Alla röstar för den nya lagen, även Mickel Räv, som väl är den svaga länken i djurens annars så idylliska samvaro. Alla nöjda och glada, och av pur glädje brister man ut i "Grönsaksätarsången".

Avslutningen är också Bamsefar med i, vid den spännande räddningen av Brummelman och det firande som sedan tar vid, av Bamsefars 50-åriga födelsedag. Hipp hurra för Bamsefar! Vi tar väl och lyssnar på den också.

10000

2011-02-22T10:29:00.003+01:00

Det händer inte så mycket nytt här på bloggen. Men ge inte upp - det kommer. Det finns mer att skriva om. Det är bara så mycket annat nu. Och kallt är det. Kan i alla fall säga att bloggen i dagarna räknade in sin 10 000:e besökare sedan november 2009. Inte illa.

Jan Boqvist död

2011-01-16T10:48:00.004+01:00

Jan Boqvist, som tillsammans med sin bror Per-Anders var en av männen bakom Country Four, har avlidit. Efter Country Fours första skiva på Scandisk (där Per-Anders jobbade) bildade bröderna skivbolaget Amigo - där den första gruppen blev just Country Four. Under pseudonymen Jeff Brown Jr arrangerade Jan många av Country Fours låtar. Han skrev också den svenska texten till "Jag ser en liten fågel" och Country Four spelade också in en låt som Jan Boqvist skrivit helt själv. Den ligger som baksida till singeln "I´ll be your baby tonight" och Boqvists låt heter "I still wonder why".

"Jag ser en liten fågel" kom också på singel, samma år, 1968.

På musikindustrin.se finns följande minnesord över Jan:
"Musikern, förläggaren och skivbolagsmannen Jan Boquist har gått bort efter en längre tids sjukdom. Boquist var bl.a. pianist i många orkestrar på 1950-talet innan han på 60-talet började arbeta även med schlager och revy. Efter att ha varit chef för Ehrlingförlagen startade han 1966 skivbolaget Amigo tillsammans med sin bror Per-Anders. Han var inblandad i Amigos verksamhet till 1997. Jan Boquist blev 74 år. LN Boquist startade dixieland-bandet Whiskey Bottle Slickers 1951 på Norra Latin. Han blev medlem i Carl-Henrik Norins orkester på Nalen 1955 för att året efter engageras av Simon Brehms orkester på Bal Palais. Under några år på 1960-talet turnerade han i folkparkerna med Robert Broberg, Towa Carson, Britt Damberg, Jan Malmsjö och Ulla Sallert. När Carl-Gustaf Lindstedt och Gösta Bernhard satte upp Casinorevyn på Intima Teatern i Stockholm 1973 engagerades han dit som kapellmästare. Samarbetet med Casinorevyn ledde till att han svarade för musiken när Carl-Gustaf Lindstedt satte upp Spanska Flugan på Vasateatern 1981. Boquist avled i januari 2011, efter en lång tids sjukdom. En runa över honom publicerades i Dagens Nyheter torsdagen den 13 januari."

Mysterium

2011-01-01T19:20:00.002+01:00

Nu har det hänt igen. Några lördagar har bloggen fått hundratals besökare inom några minuter. Jag gissar på Melodikrysset, men kan inte vetenskapligt bevisa det. Idag hände det igen. Strax efter 10. Har någon en teori...?

God Jul - med Julmarknadskväll.

2010-12-23T14:22:00.002+01:00

God Jul och Gott Nytt År till alla läsare av denna sida om Pierre Isacsson. Jag vet inte riktigt vilka ni är, men ni är några stycken i alla fall. Vi tar väl en glögg och lyssnar på "Julmarknadskväll".

Om boken "Jag vill andas samma luft som du"

2010-12-13T17:13:00.002+01:00

I den nystartade webtidningen Obladoo finns det en intervju med författaren till "Jag vill andas samma luft som du", boken om Pierre, en intervju som utvecklar sig till en liten minibiografi.

http://obladoo.se/blog/2010/11/07/jag-vill-andas-samma-luft-som-du/

1 december

2010-12-01T08:59:00.003+01:00

Idag, den 1 december skulle Pierre ha fyllt 63 år. Därför lyssnar vi på hur det gick till dagen då han fyllde 25 år, 1972. Tiden går, visst gör den? Visst minns du din 25-årsdag? Vad hade du för drömmar? Ja, en del läsare kanske inte har fyllt 25, jag vet, men de flesta har nog gjort det ändå. Pierre fyllde sina 25 på scenen; det var sista kvällen på en av Family Fours engagemang på Berns efter en månads engagemang. Vi låter sedan bandet gå och lyssnar på avslutningsnumret "En dag fylld av kärlek" också. Den finns annars på skivan "1971" och är en riktigt snygg sång, skriven av George Wyle och Mort Green, med svensk text av Bengt Steen.

"En dag fylld av kärlek" hette förresten i original "May each day". En stor framgång för bland annat Andy Williams.

Moonlighters sjunger Pierre

2010-11-28T09:30:00.002+01:00

Dags att lyssna på en cover på en Pierre-komposition. Det handlar om "Dröm nu och sov", som ligger på "En sommarsaga" från 1975. Det är inte en helt egen komposition, utan Pierre har skrivit en (mycket bra!) svensk text till Tommy James "Boo boo, don'cha be blue". I februari-mars 1978 går gruppen Moonlighters in i studion och spelar in sin LP "Sommaren behöver vi". Där gör man alltså bland annat en version av Tommy James/Pierre Isacssons låt, även om den fått den kortare titeln "Sov sov". Moonlighters, då, vilka var det? Ja, det är ett gäng med idel kända namn - Hasse Rosén och Janne Brååthe spelar på Pierres skivor, och på just den här skivan medverkar även namn som Roger Palm, Rutger Gunnarsson och Liza Öhman, som också hjälpt Pierre på hans skivor. Studiomusiker. En gång var för övrigt Lasse Holm med i Moonlighters, men inte vid tidpunkten för denna inspelning.

Moonlighters version är en dansbandsversion, i princip, utan riktig glöd. Det finns också en del textavvikelser: "dina ögon blänker ömt mot mig" har bytts, helt oförklarligt, till "dina ögon tindrar ömt mot mig". Att ett ord kan betyda mycket får man bevis för här - det blir helt galet. Dessutom skippar de helt den andra versen, och sjunger i stället den första "Vet du om att där du ligger..." två gånger. Och brassar på med refrängen desto fler gånger. Vi lyssnar väl på Moonlighters version, med Örjan Englund på sång, Englund som för övrigt spelat med mängder av artister, inklusive Doug Sahm, och skrivit några hundra låtar som har blivit inspelade av andra artister varav de mest kända är "Mister, Dont speak bad about my music" åt självaste David Allan Coe samt "Innerst i Sjelen" åt Sissel Kyrkjebø.

Och Pierres låter så här. Jag håller förresten just denna sång mycket högt när det gäller Pierres sånginsats. I sånger som den här låter den som bäst.

Family Four 1970 - de två första singlarna

2010-11-19T08:02:00.004+01:00

Innan Family Fours första skiva kom 1971, gavs två singlar ut under 1970. Det var "Ta hit din längtan"/"Kom med mej till kärlekens torg", i mars 1970,
och i augusti samma år "Cielito lindo - si si"/"Ge mig plats i din värld".

Ta hit din längtan
- Pack up your sorrows -
Text och musik: Richard Farina, Pauline Marden
Svensk text: Owe Junsjö

Richard Farina (född 1937, död 1966) var en av alla amerikanska folksångarna under 1960-talet. Egentligen började han som författare men träffade i början av 1960-talet Carolyn Hester, en då berömd folksångerska som han kvickt blev tillsammans med och gifte sig med. På Hesters tredje skiva medverkade en då okänd yngling på munspel, som hette Bob Dylan. Farina och Dylan blev vänner. Strax därefter skiljde sig Farina och Hester, och Farina han gifte sig i april 1963 i stället med en 17-åring flicka vid namn Mimi, som var lillasyster till Joan Baez. De började uppträda som "Richard & Mimi Fariña" från 1964. Debutskivan kom 1965 och hette "Celebrations For a Grey Day" 28 april publicerade han sin bok "Been down so long, it looks like up to me", och det mesta såg ljust ut. Två dagar senare, den 30 april 1966, på Mimis 21-årsdag, satt Farina bak på en motorcykel, föraren tappade kontrollen, och Farina dog i kraschen. Inte nog med det, de hade dessutom grälat innan han åkte iväg. Samma kväll, 30 april 1966 är vännen Bob Dylan för första gången i Sverige och ger konsert i Stockholm. Tre månader senare ska även han krascha med sin motorcykel, men han överlever. Joan Baez's sång "Sweet Sir Galahad" handlar om olyckan. Mimi (Baez) Farina (född 1945, död 2001) var sångare och låtskrivare, som sin storasyster, men hon var aldrig i närheten av systerns berömmelse.

"Pack up your sorrows" skrevs av Richard Farina och Pauline Marden - som är den äldre Baez-systern. Joan Baez började spela den live i januari 1964. Richard och Mimi spelade in den till "Celebrations for a grey day" 1965, deras debutskiva.
Många har sjungit in den. Joan Baez, Johnny Cash, Peter, Paul and Mary och Judy Collins.

Översättningen gjordes av Owe Junsjö och döptes till "Ta hit din längtan". Det var Junsjös första insats för Family Four/Pierre, men inte den sista. Owe Junsjö (född 1945) har skrivit många texter, som sjungits in av artister som Anni-Frid Lygnstad, Tommy Körberg, Hootenanny Singers, Svante Thuresson, Lill Lindfors och många fler, och han har översatt artister som Paul Simon, Leonard Cohen och Bob Dylan. Paul Simons ”Sounds of silence ”, blev t ex ”En ton av tystnad” som många artister sjungit in. Junsjö ska återkomma med fler översättningar senare. Orginaltexten handlar om hur sångaren tillkännager att hur jobbigt och svårt livet än kommer att bli (och det blir det), så kan han/hon alltid komma med sina bekymmer till honom, för han vet precis vad han ska göra med dem. Junsjös översättning har samma utgångspunkt, även om det är "längtan" som han erbjuder sig att ta hand om. Men i övrigt är det samma tema, om livets svårigheter som man får bära. Allt till en glad och modgivande musik.

Kom med mej till kärlekens torg
- Scarborough fair -
Text & musik: trad, Paul Simon, Art Garfunkel
Svensk text: Mats Paulson

På Family Fours skiva står Paul Simon och Art Garfunkel som låtskrivare, vilket nog kan vara delvis sant, men inte helt. "Scarborough Fair" är ursprungligen en gammal engelsk ballad, som Paul Simon hörde under tiden han bodde i England, och som han arrangerade om och lade till en egen text, som sjungs parallellt med den ursprungliga (vilket på Simon & Garfunkels skivor markeras med "Canticle". Vi får alltså två låtar i ett. Den ursprungliga texten utgick för övrigt Dylan från när han skrev "Girl from the north country", som till och med innehåller raden ordagrant "Remember me to one who lives there, she once was a true love of mine". Simons textbidrag, den parallella, finns även som en egen sång nämligen "The side of a hill" och utgiven på "Paul Simon Songbook". Det som gör låten så bra är att den ursprungliga texten är en kärlekstext, medan den nytillagda är en krigskritisk sång, mitt under Vietnamnskrigets inledning.

http://www.youtube.com/watch?v=pWyPhQkZNLw

Den svenska texten skrevs av Mats Paulson, trubaduren, vars "Visa vid vindens ängar" Pierre redan sjungit i Country Four. I den svenska versionen fick den namnet "Följ med mig till kärlekens torg". Där finns faktiskt en parallelltext som sjungs, dock inte på samma sätt som i orginalet en motsats mot grundtexten - båda texterna är sommaridyller.

Cielito lindo - si si
Text & musik: Rudi Lindt, F. Conda, Francis Coppieters
Svensk text: Berndt Öst

"Cielito Lindo si si" är inte den gamla mexikanska sången som gränsar till nationalhymn, utan en låt komponerad av trion Lindt, Conda och Coppieters. Låten finns också utgiven i en dansk version med Anette Blegvad samma år, 1970, där a-sidan heter "Hans Klods" och b-sidan alltså "Cielito Lindo Si Si" (med dansk text av Viggo Happel). Vem som var först är inte lätt att veta. Inte heller hur denna låt hittade till Family Four. Det verkar var någon form av tysk prägel på detta samarbete. Rudi Lindt (född 1920) har komponerat en del låtar med den svenske låtskrivaren och sångaren Peter Ström. Francis Coppieters (född 1930, död 1990) var en belgisk kompositör som tillbringade 60-talet i Tyskland. Vem "F. Conda" är har jag inte lyckats utröna. Men detta är bara en teori.

Ge mig plats i din värld
- A place in the sun -
Text & musik: Bryan Wells, Ronald Miller, Clarence Paul
Svensk text: Bo Rehnberg

"Ge mig plats i din värld" är en version av "A place in the sun" som faktisk Pierre sjöng in på singel så sent som året innan. Det var nämligen samma översättning som Country Four använde på sin näst sista singel, våren 1969. I denna version är det mer maffig och storbandsaktigt, tack vare orkestern som Claes Rosendahl arrangerar och dirigerar.

Låtskrivartrion bakom "A place in the sun" är rutinerade. Bryan Wells har skrivit andra låtar, bland annat "Yester-Me, Yester-You, Yesterday" åt Stevie Wonder och "Someday at Christmas" åt Mary J. Blige och Diana Ross. Annars har han jobbat mest med att skriva låtar till reklamfilmer, och arrangerat musik, bland annat åt Bette Midler. Ronald Norman Miller (född 1933, död 2007) var låtskrivaer och producent som hade många hitlåtar för Motown på 1960- och 70-talet. Till Stevie Wonder skrev han bland annat "For Once in My Life", en sång som han skrev på en kväll, när hans dotter föddes. Clarence Paul (född Clarence Pauling 1928, död 1995) var låtskrivare och producent för Motown. Han var Stevie Wonders mentor och producent under de tidiga åren, och han producerade även the Temptations. Andra låtar han har skrivit är "Until you come back to me" som Aretha Franklin hade en hit med och "Hitch Hike", en hit med Marvin Gaye.

Den första inspelningen av "A place in the sun" kom med Stevie Wonder i oktober 1966, och sedan följde flera versioner med Sandy Posey (1967), Glen Campbell, David Isaacs, Supremes (alla 1968) och Slim Smith och Family Dogg (båda 1969). Exakt vilken version som ligger till grund för den svenska går inte att säga, om det nu ens är någon särskild. Men såväl Sandy Posey som Supremes är ju dominerade av kvinnoröster.

Den svenska versionen med text av Bo Rehnberg, som senare skulle översätta låtar åt Pierre under namnet "E. Boberg". Texten har nu blivit en underförstått existentialistisk sång, om jag tolkar den rätt. Ungefär samma budskap som i Dan Anderssonss "Tiggaren från Luossa", med "det finns något bortom bergen, bortom blommorna och sången".

Så ge mig plats i din värd
låt mig följa på din färd
mot den lycka som alla har glömt
Ge mig plats i din värd
Jag behövs ej längre här
jag ska finna det vackra man gömt.

Värmländsk bokmässa

2010-11-13T10:47:00.002+01:00

Om ni har vägarna förbi Värmland, och Karlstad, så kommer boken om Pierre Isacsson att presenteras på Värmländska bokmässan.

Dag:
Fredagen den 26 november

Tid:
Klockan 14.00

Plats:
Värmlands Museum, lokal "Sinnet"

http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/530/1/

Ekelunds sjunger Pierre

2010-11-08T18:43:00.004+01:00

Ekelunds hette ett dansband från Ankarsrum, mellan Vimmerby och Västervik. Det verkar ha varit en familjeangelägenhet. På deras första skiva, "Dansglädje 1", med undertiteln "Dagdrömmar" finns en version av Pierre Isacssons "Var inte rädd, jag är hos dig". Pierre skrev låten 1976, till "Hemma", Ekelunds skiva kom tre år senare, 1979. Det är ingen lyckad version, ganska tam, fungerar säkert en dansbandskväll någonstans på ett Folkets Hus i slutet av 1970-talet.

På dialekt blir "solen skiner" till "solen shiner" och hela låten är insvept i ett märkligt eko som troligen skulle fungera som extra effekt. Funkar sådär. Tredje versen skippar man helt och hållet och låten känns därför något amputerad. Låten framförs av, från vänster till höger: Jan Lindblad, Michael Moore, Bingo Rimér och Björn Ulveaus.

Jag tycker vi tar och lyssnar på Pierres version, som visar var skåpet ska stå. En stark låt, med en stark sånginsats:

Lustigt i sammanhanget är förresten att ytterligare en Pierre-låt finns angiven på Ekelunds skiva, nämligen "Ännu en dag". Då kanske man kan tro att det är "Ännu en dag, ännu en tid" det handlar om, men det är det inte. Troligen har man helt enkelt gjort ett fel när man kollade upp rättigheterna. För det låter inte som en Pierre-låt.

Dags att gå, tack för mig

2010-11-02T21:43:00.003+01:00

Från "Hemma" 1976 kommer "Dags att gå, tack för mig". "Dags att gå tack för mig" släpptes som singel med "Pappa sjöng bas" som baksida, och den gick in på Svensktoppen den 22 maj 1976 och låg kvar i 9 veckor, till den 17 juli 1976. Noterbart är att samtidigt som "Dags att gå, tack för mig" låg Pierres "En sommarsaga" på Svensktoppen, fast med gruppen Gimmicks (ledd av Leif Carlqvist, som producerat även Pierres skiva) - den låg i 11 veckor mellan 20 mars och 29 maj 1976. Veckan innan låten debuterar på Svensktoppen tillträdde Pol Pot som premiärminister i Kambodja. Den 27 maj beslutar Riksdagen att avskaffa mellanölet från 1 juli 1977. Den 2 juni antas medbestämmandelagen (MBL), som (reviderad) gäller än idag. 15 juni antar LO-kongressen Rudolf Meidners förslag om löntagarfonder, som socialdeokraterna sedan baxade ända till förverkligande. Den 19 juni gifter sig kungen och Silvia (med varandra). Den 3 juli vinner Björn Borg sin första Wimbledontitel genom att slå Ilie Nastase med siffrorna 6-4, 6-2, 9-7. På många nattduksbord och på stränder läser man den färska generationsromanen "Jack" av debutanten Ulf Lundell, som kom i april.

Här verkar inte Pierre så glad...eller rättare sagt, det kanske är just det han är. Ett förhållande är slut, det är uppenbart, men Pierre verkar ändå tycka att det var rätt steg...och utifrån omständigheterna rätt skönt. Basrösten som brummar neråt i refrängen markerar faktum ("Tack för mig, farvääääääl"), men i mellanverserna bubblar och struttar musiken betydligt lättare ("Jag ska glömma den dag när du kom, och börja om!"). Vad som hände paret är lite svårt att veta, men de verkar ha varit för olika, och det synes också som att hon drog iväg på för mycket egna äventyr. Om det nu inte rent av är en förtäckt låt om onani, i samma anda som "Oa hela natten" eller Peter LeMarcs "Blues för vänster hand"...("lika barn leka bäst, ensam lekte du mest"...). Hursomhelst, nu är han fri, han ska till och med försöka glömma det som varit och den dag hon kom, och där han går i morgonsolen ser han staden/världen på ett nytt sätt. Livet leker, ändå.

Dags att gå, tack för mig
Text & musik: Pierre Isacsson

Dags att gå tack för mig,
inga sorger mer
och jag saknar dig ej
när vår sol går ner.
Lika barn leka bäst
det slår aldrig fel,
ensam lekte du mest.
Tack för mig, farväl

Svekfyllda dar
är äntligen förbi
nu bjuder livet mig att leva
Säkert jag far
mot mål med mening i.
Jag ska glömma den dag
när du kom, och börja om.

Dags att gå tack för mig,
inga sorger mer
och jag saknar dig ej
när vår sol går ner.
Lika barn leka bäst
det slår aldrig fel,
ensam lekte du mest.
Tack för mig, farväl

Går genom stan
i morgonsolens frid
och tänker leende tillbaka
Njuter av dan
med friheten bredvid
och jag upptäcker stans silhuet
som jag aldrig sett

Dags att gå tack för mig,
inga sorger mer
och jag saknar dig ej
när vår sol går ner.
Lika barn leka bäst
det slår aldrig fel,
ensam lekte du mest.
Tack för mig, farväl
Nej jag saknar dig ej,
Tack för mig, farväl

Pierre tolkar andra - "Sista bussen hem till mig"

2010-10-29T08:43:00.002+02:00

På det som visade sig bli Pierres sista skiva finns en magnetisk sång som smyger sig på en ibland, en av två låtar på skivan med text av Åke Strömmer. Jag pratar om "Sista bussen hem till mig".

Sista bussen hem till mig
- Midnight dog -
Text & musik: John Kongos, Peter Leroy
Svensk text: Åke Strömmer

Ja, här blir det lite knivigare. Att låtskrivarparet är John Kongos och Peter Leroy är nog klart, men var man hittar orginalinspelningen är mer osäkert.

John Kongos är född 1945 i Sydafrika och slog igenom där i början av 1960-talet, och flyttade till England. Hans första soloskiva hette "Confusions About a Goldfish" och kom 1970. Efter det koncentrerade han sig på att skriva låtar till andran men fick ändå flera hits i eget namn, som "He's Gonna Step On You Again" och "Tokoloshe Man". "He's Gonna Step On You Again" sägs vara den den första låten som använder sig av sampling. Som musiker har han bland annat programerat syntarna på Def Leppards "Pyromania" samt skrivit jinglar och signaturer, som till exempel till barnprogrammet "Fragglarna". Bland de som spelat in hans låtar finns Olivia Newton John, Demis Roussos, James Last, Long John Baldry och Petula Clark. Bor numera i USA.

På flera av låtarna har han med Peter Leroy som medkompositör. Till exempel på "Jubilee Cloud" som Long John Baldry spelat in.

http://open.spotify.com/track/6qC9qVTU3eGMMZDukiQkQN

Vem denne Peter Leroy är har jag inte lyckats utröna, inte heller hundraprocentigt säkert var orginalet kan hittas. Han verkar också vara från södra Afrika. Året ska i alla fall vara 1976, och det är inte omöjligt att det kan handla om den brittiska gruppen the Dealers som släppte en singel namnet "Midnight Dog" just år 1976 - där Kongos dessutom medverkade som gästartist. Indcierna talar alltså för detta. Hur den obskyra saken hittade fram till en Pierre Isacsson-skiva övergår däremot mitt förstånd.

Den svenska texten skrevs av Åke Strömmer, och handlar om en man som gång efter gång har höga förhoppningar om sina krogrundor, men det slutar alltid med att han får åka hem med bussen alldeles själv. Låten har ett visst sug, men texten är en smula underlig.

Cover på "Angelina"

2010-10-22T13:09:00.001+02:00

Mellan december 1977 och mars 1978 låg Pierre Isacsson på Svensktoppen, bland annat tre veckor som etta, för sista gången som soloartist. Låten hette "Angelina". I vanlig ordning spelades av någon outgrundlig anledning Svensktoppslåtarna, som brukligt vid denna tid, in i nya versioner av icke-originalartisterna, packetarades på billighetsskivor och såldes på bensinstationer och i affärer. "Angelina" hamnade således på LP:n "Svensktoppar" och där var det en Robert Blom som fick ansvaret för sången. Blom sjöng på ett 20-tal skivor i samma serie, men han hade även en liten egen solokarriär vid sidan om. 1979 gick han in på svensktoppen med "Vaggviseton", strax efter att Pierre legat där med Mats Rådberg och Anna-Lena Löfgren; låten var givetvis "Halleluja". 10 veckor låg Blom kvar, och nådde till och med förstaplatsen. Nåväl, sångarna till dessa skivserier måste ha en så allmängiltig röst att de kunde sjunga vad som helst. På denna skiva fick Blom t ex ta sig an låtar som "Miss Decibel", "Härligt härligt, men farligt farligt", "How deep is your love" och "Det blir alltid värre framåt natten". Bland musikerna hittar man kända Pierre-namn som Annika Risberg, Lars Westman, Rolf Alex, Kjell Öhman och Lars O. Carlsson. Och allmängiltigt blir det. Man undrar ju hur folk tänkte: "Den där Angelina, det är en bra låt du gumman - tror jag kilar ner till macken och köper en kassett där en någon sjunger den låten och några andra".

"Min jord" - en komparativ studie

2010-10-16T14:36:00.000+02:00

Idag tänkte jag genomföra en komparativ studie i hanteringen av en Sång. Helt enkelt analysera hur två artister, eller tre egentligen, förvaltar en och samma låt på vitt skilda sätt. Låten heter "Min jord" på svenska, i original, "Bravo, Monsieur Le Monde" och har spelats in på svenska av Siw Malmkvist och Pierre Isacsson. Jag har redan presenterat Pierres version och lite mer information vid ett tidigare tillfälle här på bloggen.

Det är som framgår av orginaltiteln en fransk låt från början, skriven av Michael Fugain (musik) och Pierre Delanoe (text). Ursprungligen är utropet "Bravo", till i tur och ordning bergen, havet, solen, duvan och vinden, med en underliggande skuld och skam för det människan gör med Herr Värld (Monsieur le Monde). Här kommer en version med låtskrivaren själv, Michel Fugain. Ursprungligen hittar man låten på skivan "Fugain et le Big Bazar: No 2" från 1973.

Den svenska texten har skrivits av Kajenn, eller Caj Lundgren som han egentligen heter. Född 1931, journalist, översättare, kritiker och författare. Kanske mest känd som dagsversmakare på Svenska Dagbladet, där han började redan 1953. Från 1959 levererade han visor och kupletter till den årliga Kar de Mumma-revyn på Folkan i Stockholm. Dessutom har han alltså skrivit sångtexter för en rad olika artister, bland annat Lena Granhagen, Anita Lindblom, Hjördis Pettersson och Jan Malmsjö. Den svenska versionen med text av Kajenn skrevs ursprungligen för Kar de Mumma-revyn på Folkan där Siw Malmkvist framförde den, och senare spelade in på skivan "Explosiw" (notera ordleken...).

Då tar vi och lyssnar på Siws version, som alltså finns på "Explosiw" från 1976. Nu ska nämnas att Siw i sina nyutkomna memoarer säger att hon inte var nöjd med just Explosiw, vill minnas att hon säger något i stil med att ljudbilden inte passade henne. Siws skiva spelades in under våren 1976, med namn som är kända från Pierre-sammanhang, som Lars Carlsson, Rutger Gunnarsson, Lasse Wellander, Mats Westman, Marie Bergman, Lena Ericsson, Annica Risberg och Anders Burman. I övrigt finns på skivan låtar som översatts till svenska, som "Feelings" ("Känslor"), samt några originallåtar av Totte Wallin och Gösta Linderholm. I Siws version av "Min jord" blir låten mest en schlager bland alla andra. Hon sjunger visserligen hyfsat, men inlevelsen är som hon läser på flingpaketet en frukost. Låten tar aldrig fart, och hon gör ingenting extra med den - gör den inte till sin.

Pierre spelade in sin version av "Min jord" till Hemma 1976. Inspelningarna skedde alltså samma vår som Siw spelade in sin skiva, troligtvis med rätt många gemensamma musiker. Det är en av mina absoluta favoriter med Pierre, "trots" att han inte skrivit den. Tror aldrig han sjunger så bra som här, och han överglänser vida Siws version. Man har dragit ner tempot ett par snäpp, vilket gör låten rättvisa. Framförallt visar det vad det innebär att verkligen mena vad man sjunger. En lektion i att göra en låt till sin.

Var dag igen, ska vinden röra
vid mitt hår som om den föddes då
och dina ängar bjuder oss
att skörda och att så
och himlen över dina kullar
den är ny och blå.

Du är min vän och bergets toppar
lyser vitt av obefläckad snö
och livet speglar sig
som fågeln i din klara sjö
och trädets kronor viskar tyst
att du kan aldrig dö -
aldrig dö.

Slutresultat: Pierre Isacsson - Siw Malmkvist, 6-0, 6-0, 6-0.

Pierre tolkar andra - "Jag har ett ljus"

2010-10-03T12:37:00.002+02:00

På "Hemma" ligger "Jag har ett ljus", skriven av en "Thomas Voight" och Pierre Isacsson. I ett tidigare inlägg har jag rapporterat från mitt arbete. Det tog ett bra tag innan jag lyckads knäcka den här - länge såg det ut som att jag skulle gå bet med att hitta originalet till "Jag har ett ljus". Men till slut föll bitarna på plats. "Jag har ett ljus" har Pierre Isacsson översatt själv, från ett original skrivet av Thomas Voigt. Thomas Voigt är en tysk folksångare, verksam under 1970-talet, men vilken skiva ”I was a bird” finns på är oklart – kanske på ”Yesterday Songs” som Voigt släppte 1977. Själva låten hör inte till någon av höjdpunkterna i Pierres karriär, bland annat för att han inte använder sin röst på "rätt" sätt. Det där vibratot som genomsyrar låten, passar rösten särdeles dåligt, och gör det dessutom svårt att höra vad han egentligen sjunger. Texten är dessutom i sig själv lite spretig och märklig, inte alls lika kärnfull, enkel och djup som Pierres texter brukar vara. Budskapet är något diffust. Soliga dagar driver upp regn? Tårar om natten ger dagg en ny dag? Erfarna händer ville jag läsa? Sidor jag vände, när orden är glesa? Nej, här har Pierre slirat lite på pennan. Men saxofonen är riktigt snygg.

Jag har ett ljus
- I was a bird –
Text & musik: Thomas Voigt
Svensk text: Pierre Isacsson

Soliga dagar driver upp regn,
skyarna jagar mig in i mitt hägn.
Gråt eller vatten, stark eller svag,
tårar om natten ger dagg en ny dag

Jag har ett ljus i den mörkaste natt
som är min tröst som bor i mitt skratt
som är min styrka som lever för mig
som ger mig kärlek och värmer mig.
Jag har ett ljus i den mörkaste natt
som är min tröst som bor i mitt skratt
som är min styrka som lever för mig
som ger mig kärlek och värmer mig.

Erfarna händer ville jag läsa,
sidor jag vände, när orden är glesa.
Trygghet att våga, ork att stå ut,
en levande låga, ser jag till slut.

28 september

2010-09-28T09:50:00.004+02:00

Idag är det precis 16 år sedan Estonia lade ut från Tallin, klockan 18.15 svensk tid, för resan till Stockholm. Sen vet vi vad som händer. Några timmar senare sjunker Estonia. 137 personer överlever. Pierre är inte en av dem. Jag har alltid tyckt associationen till Mikael Wiehes "Titanic" varit allt för enkel, inte för att det handlar om en annan båts förlisning, utan för att låten enligt mina öron är en beskrivning av Sverige, inte av en olycka. Men den är i alla fall en stark skildring av, som Wiehe själv säger: "en liten mans känsla av hjälplöshet inför ett stort skeende som han inte kan påverka". Wiehe säger också "Den 29 september 1994 stod det i tidningen att Estonia hade sjunkit. När min mor läste om katastrofen fick hon slaganfall och dog. Det tog lång tid innan jag kunde sjunga "Titanic" igen." Så, idag lyssnar vi på Wiehe och tänker en stund på allt som blev, allt som inte blev, allt som kunde ha blivit och allt vi har. Idag.

Bokmässan

2010-09-21T07:35:00.002+02:00

Tänkte bara påminna om att boken om Pierre kommer att presenteras på bokmässan i Göteborg på söndag, den 26 september, klockan 14.30 i värmlandsmontern.

Kan också passa på att nämna att i lördagens melodikryss ska lodrätt 7 vara "nere" eftersom Pierre är just detta, nere alltå, när han gjort det han sjunger att han ska göra. Det var nämligen Nils Dackes partyorgel som blippedi-blippade fram "Då går jag ner i min källare".

Family Four, "Picknick", #6

2010-09-21T07:30:00.002+02:00

11. Tänk om världen var min ändå
- Ain´t that good of the people –
Text & musik: John Bromley
Svensk text: Marie Bergman, Britt Lindeborg

På skivan får inte John Bromley någon credit för denna alls, ändå är det han som har skrivit originalet som sedan översatts till svenska av Marie Bergman och Britt Lindeborg – ”Ain´t that good of the people” har ju dessutom Family Four släppt som singel i engelsk originalver¬sion. Det är en riktigt stark låt. Marie berättar i sången vad hon skulle göra om hon hade makten i världen -då skulle hon ställa saker till rätta och låta världen se ut som på Bellmans tid. Teknikens utveckling har hon inte mycket för. Melodin är mycket medryckande, och stämsången lysande. Britt Lindeborg har redan varit med på ”Picknick”, eftersom hon översatte "Nu ska jag tala om".

12. En dag i sänder
- Old, old Woodstock –
Text & musik: Van Morrison
Svensk text: Owe Junsjö

Van Morrison föddes som George Ivan Morrison 1945 i Irland, och lärde sig tidigt spela gitarr och i olika grupper i Belfast. 1964 blev han medlem i Them, som hade stora framgångar innan Van Morrison lämnade gruppen sommaren 1966, efter en USA-turne. Han lockades tillbaka av Thems producent Bert Berns och 28 mars 1967 började inspelningarna av åtta låtar som Morrison trodde skulle bli fyra singlar. Berns gav i stället ut dem på LP:n "Blowin' Your Mind!" utan Morrisons vetskap. En av låtarna var i alla fall "Brown Eyed Girl", som blev en hit. Berns dog 1967 och den efterföljande rättsprocessen med Berns änka drev honom till alkoholen, men 1968 var han ändå tillbaka med den riktiga debuten "Astral Weeks", som anses vara en av de bästa rockskivorna genom tiderna. 1970 kom "Moondance", som också den blivit en klassiker och samma år kom "His Band and the Street Choir". 1971 kom så den fjärde skivan "Tupelo Honey", från vilken "Old, old Woodstock" är hämtad. Sången handlar om en längtan till familjen, fru och barn och hemmet (i Woodstock). I verkliga livet hade Morrison verkligen gift sig och fått en dotter 1970.

För översättningen står Owe Junsjö. Även här blir det en sommarlåt. Årorna gnisslar, vågorna kluckar, vikens vassar tisslar. Men även sommaren lider mot sitt slut, ön blir öde, skyarna blir bleka och det är dags att åka hem igen.

Family Four "Picknick", #5

2010-09-18T08:37:00.002+02:00

9. Man får bocka och tacka
- Kiss the World Goodbye -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Svante Foerster

"Kiss the world goodbye" finns på Kris Kristoffersons "Border Lord" som släpptes i februari 1972. Det var hans fjärde skiva, men blev ingen större succé, och redan i slutet av året kom nästa skiva, den mer framgångsrika "Jesus was a capricorn". Texten till "Kiss the world goodbye" är en nattsvart berättelse om en man som är så trött på livet att han verkar stå i omedelbar färd att ta livet av sig. Den svenska versionen står författaren Svante Foerster för. Foerster (född 1931, död 1980) var en poet och romanförfattare, som har skrivit en av de märkligaste och största dikterna i den svenska lyriken, "Grönlands södra udde 6/8 1966, äntligen på hemväg":

Jag längtar hem till björkar, snus och dragspel, jag längtar
hem till Konsum. Isbjörnar skola gå på gatorna. Jag
längtar partiet där medlem jag är.

Foerster har i sin översättning frångått självmordstemat och omvandlat handlingen till en ungkarl som ska gifta sig och därmed förlora sin frihet. En något snöplig översättning, med tanke på Foersters stora talang. Det är i övrigt en stor Pierre Isacsson-stund, för det är han som står för det mesta av sången.

Man få bocka och tacka
för den glädje som var -
nu är fröjden rätt måttlig
men man har leendet kvar.
Någon fixa mig hem
hennes far höll mig kvar
jag blev gift klockan fem.
Man får bocka och tacka
inget blir som man tror.

För övrigt har även Alf Robertson spelat in sin egna översättning av "Kiss the world goodbye" som han kallade "En gyllene kaross".

10. Mr. Bojangles
- Mr. Bojangles -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Owe Junsjö)

Det är mycket dubbletter på "Picknick". Joni Mitchell och Jerry Jeff Walker har skrivit två låtar var och Owe Junsjö, Beppe Wolgers och Britt Lindeborg har översatt två låtar vardera. "Mr Bojangles" är kanske Walkers allra mest kända låt,och finns på den första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti 1968). Den har spelats in av artister som Neil Diamond, Nina Simone, Bob Dylan, Tom T. Hall, Sammy Davis Jr., Nitty Gritty Dirt Band och Robbie Williams.

Sången handlar om ett möte som Jerry Jeff Walker hade med en gatuartist i en fängelsecell i New Orleans. Walker satt där för fylla, mannen för att ett mord begåtts i området och alla gatuartister arresterats i förebyggande syfte. Det kan vara värt att poängtera att den alltså inte handlar om den kände, svarte dansaren Bill "Bojangles" Robinson, sångens Mr Bojangles var vit (annars skulle han inte ha suttit i samma cell som Jerry Jeff Walker). I cellen berättar mannen om sitt liv, sina sorger och framförallt om sin hund som hade dött för 20 år sedan, som han fortfarande sörjde. När det blev för sorgset, dansade han för de övriga.

Översättningen har gjorts av Owe Junsjö, som tidigare hade översatt "Det var inte menat så" åt Country Four och som senare skulle skriva texten till "Sköna sommarregn" och "Våra gyllene år" åt Pierre. Texten avviker inte speciellt mycket från orginalet, den utspelar sig till och med i New Orleans. Det finns ingen hund dock, och han åldersbestäms av Junsjö till 70 år.

Family Four, "Picknick", #4

2010-09-16T17:12:00.001+02:00

7. Jag undrar när solen går ner
- For baby (For Bobbie)-
Text & musik: H.J. Deutchendorf Jr
Svensk text: Marie Bergman

På "Peter, Paul & Marys" skiva "Album" från 1966 finns "For Baby (For Bobbie)" som den heter (inte "For baby" som det står på konvolutet). Den är skriven av H.J. Deutchendorf Jr, som vid den tiden spelade i The Mitchell Trio (som bland annat Roger McGuinn och Bruce Langhorne spelat i). Deutchendorf bytte tog sig i denna veva artistnamnet John Denver (efter staden i sin favoritdelstat). Denver (född 1943, död 1997) var en av de stora låtskrivarna och artisterna under 1970-talet. Låtar han skrivit är "Leaving on a Jet Plane", "Take Me Home, Country Roads" , "Rocky Mountain High", "Sunshine on My Shoulders", "Thank God I'm a Country Boy" och "Annie's Song". Pierre skulle också göra ett par Denversånger på sina soloskivor ("Farewell Andromeda" - "Detta är min morgon" och "Grandmas Feather Bed" - "Farfars moped"). Som ung flyttade familjen runt mycket, och Denver (eller Deutschendorf som han hette då) hoppade av skolan 1964 för att försörja sig på musiken. "For Baby" skrev han under denna tid, när han hade ett jobb i Arizona. Där träffade han en kvinna som han umgicks med, och som troligen var hans första sexuella erfarenhet. Denver själv dog i en flygplansolycka 1997.

Översättningen gjordes av Marie Bergman. I orginalet är det en rak kärlekshyllning till en kvinna, klätt i syftningar och liknelser från naturen, men Bergman trycker lite hårdare på den existentiella aspekten av sången. Vad ska vi göra med våra liv?

8. Tidig sommarmorgon
- Chelsea Morning -
Text & musik: Joni Mitchell
Svensk text: Bo Rehnberg

Ännu en Joni Mitchell-låt, denna gång från skivan "Clouds" 1969, men precis som med The Circle Game hade hon skrivit den långt tidigare och andra hade redan spelat in den (i detta fall Judy Collins och Faiport Convention). Konkret har hon hämtat inspiration från en mobil av glasbitar som hon hade i sin lägenhet i Chelsea New York, och som solen speglade sig i. Sången beskriver rätt väl stämningarna och känslorna i musiken under slutet av 1960-talet.

Den svenska texten skrevs av Bo Rehnberg (1947-1999). Rehnberg översatte många andra låtar i schlagerlandet ("Så gick det till när farfar var ung", till exempel, och för att inte tala om "Sången han sjöng var min egen" åt Lill Lindfors). Även i Pierre-sammanhang har han skrivit texter både under sitt riktiga namn, som under pseudonymen E.Boberg (hans mellanamn är Erik, därav E.BO rehnBERG). Rehnberg var nöjeschef vid Sveriges Television och skapade program som Måndagsbörsen, Razzel och Jacobs stege, och var domare i "Tiotusenkronorsfrågan". Som "E.Boberg" skrev han också texten till "Du är mitt hav" och "En ragtimepianist" på Family Fours "Show", som Bo Rehnberg skrev han "Ge mig plats i din värld" och "Vi är alla barn i början" åt Country Four.

I den svenska texten har det blivit en sång om sommarens med smultronstrån, tidig sommarmorgon, idyll, solkatter och klänningar. I bakgrunden puttrar en psykadelisk flöjt och Pierres bas är genialt arrangerad i bakgrunden.

Family Four "Picknick", #3

2010-09-12T12:01:00.002+02:00

5. Nu ska jag tala om
I´m Gonna Tell on You -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Britt Lindeborg

Jerry Jeff Walker föddes som Ronald Clyde Crosby 1942, men bytte namn 1966, lagom till sina två första skivor, som medlem i gruppenn Circus Maximus. Han hade som så många andra harvar runt i Greenwich Village under mitten av 1960-talet. 1968 gav han så ut sin första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti), som naturligtvis innehåller låten med samma namn, som kanske är Walkers mest kända låt (kommer senare på denna skiva).

http://open.spotify.com/track/2p6id5grybg5FgS8N6Gm7d

"I´m gonna tell on you" finns på den fjärde skivan som kom 1970 och hette "Beein' free", och är en sång till alla människor som försöker förstöra allt kul man kan ha. Översättningen är gjord av Britt Lindeborg. Lindeborg skrev några texter åt Family Four, bland annat "Nu ska jag tala om" och "Tänk om hela världen var min" på Picnic och "Hej mitt vinterland" på Family Fours jul. Dessutom, som ytterligare Pierre-kuriosa, skrev hon "Judy min vän" som vann melodifestivalen 1969, där bidraget som kom sist "Du skänker mening åt mitt liv" med Ola Håkansson var komponerat av...Pierre Isacsson. Annars har hon ju knåpat ihop rätt bra låtar i övrigt, som "Diggi-loo, diggi-ley", "Mitt sommarlov" och "Lyckliga gatan".

I den svenska versionen är all ironi borta, nu handlar det i stället om en livsbejakande sång om positivt tänkande, vad skönt det är att leva (nu ska jag tala om att mitt liv är en sång). Pierre får en egen vers, som på något sätt påminner om de låtar han själv snart skulle börja skriva:

Jag strosar kring i guds natur
här finns vackra blommor här finns djur
det finns sjöar det finns hav
allt som skapelsen oss gav -
det är fantastiskt, eller hur?

6. Vårt svenska Eldorado
Text & musik: Torgny Söderberg, Annmarie Mörk

Torgny Söderberg (född 1944) är en riktig schlagerräv. Spelade tidigt i dansband, och började komponera sånger 1973. Året efter kom ”Fröken Ur sång”, Titti Sjöblom, på fjärde plats i det årets Melodifestival. Sen har många låtar följt, som "Älskar älskar inte", "Kärleken är evig", "Diggi-loo Diggi-ley", "Min jojo", "Tänk att va lektyrfotograf", "100 procent" och "Varför är kärleken röd", omväxlande har han skrivit hela låtarna eller musiken och någon annan texten. Som på "Vårt svenska Eldorado", där Annmarie Mörk skrivit texten. Tillsammans med henne skrev han också "Mysiga kvällar" åt Titti Sjöblom och "Melodier från förr". Noteras kan att en av Torgnys första låtar hette "Ge mig chansen Ann-Marie".

Låten är en storbanssvängig sak om våren och spirande kärlek och gläntan. Här är skönt, här är grönt, här är fullt av tussilago, här är du, här är jag i vårt svenska eldorado. Men att rimma "sommarn kommer" med "fullt av blommor" var kanske inte så lyckat. Ett paradis som detta, måste va det rätta.

Family Four, "Picknick", #2

2010-09-08T07:34:00.003+02:00

3. Mannen i roddbåten
- The Man in the Rowboat -
Text & musik: Paul Evans
Svensk text: Kerstin Lindén

"The Man In The Rowboat" (inte "The man in a rowboat" som det står på omslaget) skrevs av Paul Evans och släpptes som singel 1971. Paul Evans (född 1938) har haft tre stora hitar som artist, "Seven Little Girls (Sitting in the Back Seat)" 1959, som dock inte skrevs av Evans - en låt som för övrigt i Siw Malmqvists svenska version heter "Flickor bak i bilen"), "Happy-Go-Lucky Me" 1960 och "Hello, this is Joanie" som släpptes 1978 och blev en stor hit, alltså närmare 20 år efter den senaste framgången (den senare kommer Pierre senare att spela in tillsammans med Anna-Lena Löfgren under namnet "Hejsan det är Lena). Annars har Evans skrivit mängder av låtar, bland annat till Elvis Presley.

Översättningen är gjord av Kerstin Lindén, som fått till en riktigt träffsäker betraktelse om mannen som sitter nöjd med livet i sin roddbåt, men får (av solen och månen) frågan om han inte också vill ha mening och mål i livet. Så han ror in till människorna, och Pierre sjunger versen om vad han då upptäcker:

Han rodde bland ölburkar, tetror och sopor
i oljigt stinkande bad
och han såg hur de slet för sitt mål här i livet
men ingen var nöjd glad.
så han vände sin båt, den skinande vita
och styrde mot havet igen
inte har jag nåt mål, men det struntar jag i
för jag vill vara lycklig och fri.

Kerstin Lindén (född 1923) är journalist men har också skrivit texter och översatt utländska låtar till svenska. I melodifestivalen 1969 skrev hon texten till "L - som i älskar dig". Andra låtar är "Någonstans" (Gunnar Wiklund), "Telefonannonsen" (från Sven-Ingvars film "Under ditt parasoll") och "Sommar och sol är det bästa jag vet", kanske den mest kända texten (också den bland annat inspelad av Sven-Ingvars) - "Sommar, sommar och sol havet och vinden och doft av kaprifol".

4. Runt, runt, runt i ett ekorrhjul
- The Circle Game -
Text & musik: Joni Mitchell
Svensk text: Beppe Wolgers

Joni Mitchell är säkert en av Marie Bergmans förebilder. "Runt, runt, runt i ett ekorrhjul" är en översättning av Mitchells "The Circle Game". Mitchell heter egentligen Roberta Joan Anderson och föddes 1943 i Kanada. Hon började tidigt uppträde på coffehouses och i gathörn i Saskatoon, flyttade till Toronto 1964, till Detroit 1965 och sedan 1967 till New York för att satsa på musiken. Hon hade redan börjat göra sig ett namn, främst genom att andra artister upptäckte henne låtskrivartalang. Bland de som spelade in hennes sånger var Tom Rush ("Urge For Going"), Buffy Sainte-Marie ("The Circle Game"), Dave Van Ronk ("Both Sides Now"), och Judy Collins ("Both Sides Now" och "Chelsea morning"). I mars 1968 kom så hennes debutskiva "Song to a Seagull". "The Circle Game" finns på tredje skivan "Ladies of the Canyon" i april 1970, men låten hade hon skrivit tidigare än så. Den är en "svarssång" till Neil Youngs "Sugar Mountain" som han skrev på sin 19-årsdag den 12 november 1964, en sång om slutet på ungdomen("You can't be 20 on Sugar Mountain.") Mitchell och Young är ju båda kanadensare, och Mitchell gjorde sin egen sång, fast med lite mer hopp. För att förstå texten fullt ut måste man också veta att Mitchell i februari 1965 födde en flicka, som hon genast adopterade bort - en händelse som varit okänd, men ändå finns kommenterad i texter genom åren, som i "Chinese Cafe":

Your kids are coming up straight
My child's a stranger
I bore her
But I could not raise her.

"The Circle Game" handlar om tidens gång, med bilden av en karusell som snurrar, och hur barnets lycka och drömmar blir en del av det eviga kretsloppet:

Sista versen är förstås riktat direkt till Neil Young

So the years spin by and now the boy is twenty
Though his dreams have lost some grandeur coming true
There'll be new dreams maybe better dreams and plenty
Before the last revolving year is through

Först med att spela in den var Ian & Sylvia i april 1967, sedan följde Buffy Sainte-Marie, Tom Rush med flera, innan Joni Mitchell alltså själv spelade in sin egen version 1970.

Den svenska översättningen gjordes av Beppe Wolgers, som också översatt "En häst utan namn" tidigare på skivan. Det är samma tema, om svunnen ungdom, och även med ett positivt avslut som i orginalet.

Nyss ett barn så såg jag bara under
såg en slända flyga runt en katt
skrämdes av en blixt, ett mystiskt under
och fångade ett stjärnskott i min hatt.

Och jag satt på en glad karussell
på en målad ponny en sommarkväll
min glädje bara lyste som en sol.
Jag ser med avund på den jag var
ett barn, med solen gul
och nu far jag runt, runt, runt i ett ekorrhjul.

Family Four, "Picknick", #1

2010-09-06T09:13:00.007+02:00

Dags att ta sig en titt på en skiva igen. Den här gången blir det Family Fours "Picknick" från 1972, den andra LP:n med den nya sättningen. Under våren hade man vunnit den svenska melodifestivalen med "Härliga sommardag" och varit i Edinburgh och tävlat i Eurovision Song Contest i slutet av mars. Under april till juni 1972 (innan sommarturné) är Family Four i studion och spelar in den kommande skivan, som släpps i juli, och döps till ”Picknick”. Den innehåller mest covers, svenska översättningar av amerikanska låtar. Den enda originallåten är ”Vårt svenska Eldorado”. Fyra singlar släpps, den första kommer i juli, det är “Don't ever take away my freedom” / “Ain't that good of the people”, som dock faktiskt inte finns med skivan i dessa versioner, utan som översättningar till svenska. Kanske lekte man med tanken att göra en helt engelsk skiva (ett tecken på det är att det fanns många utländska originallåtar på skivan), eller så mjukade man upp med ett par inspelningar av originallåtar som man också kunde skicka iväg som utlandslansering. Dessa två låtar finns alltså med som översättningar på skivan, tillsammans med tio andra, starka låtar. Som helhet är ”Picknick” Family Fours starkaste skiva. Mycket bra låtar, som drar mot det amerikanska singer/songwriterfacket, överlag fina översättningar, och likaså lyckade arrangemang som balanserar mellan den amerikanska traditionen och den svenska.

1. Ta aldrig friheten ifrån mig
(Don´t Ever Take Away My Freedom)
Text & musik: Peter Yarrow
Svensk text: Hawkey Franzén

Ett av 1960-talets mest kända folk-band var Peter, Paul and Mary, det vill säga Peter yarrow (född 1938), Paul Stookey (född 1937) och Mary Travers (född 1936, död 2009). Deras hit med "Blowin´ in the wind" var en av de faktorer som hjälpte Dylan att slå igenom. Samtliga tre medlemmar i Peter, Paul and Mary gav ut soloskivor i början av 1970-talet. I oktober 1970 hade de meddelat att de skulle ta en paus från varandra. Det var förresten inte bara de som splitrades det året, även Simon & Garfunkel och Beatles slutade det året. 1970 blev det väldigt tydligt att det var en annan tid. Peter Yarrows soloskiva hette "Peter" och kom 1972. På den medverkade bland annat Garth Hudson från The Band och Paul Butterfield, som kompade Dylan den där magiska kvällen på Newport Folk Festival när Dylan spelade elektriskt för första gången live. Först släpptes "Don´t ever take away my freedom" på singel i februari 1972, och senare alltså på LP:n. Peter, Paul and Mary har också spelat in den senare.

Peter Yarrows soloversion finns på Spotify.
http://open.spotify.com/track/36KNwRx1fpLhHthtq4W9ym

Låten handlar om varje människas frihet. Man kan spåra en viss krass resignation i texten - all kamp som Yarrow lagt ner under 60-talet har inte lett till en slutlig lösning, men det som aldrig kan kompromissas med eller glömmas bort är människans rätt till frihet.

Don't ever take away my freedom, don't ever take it away
We must cherish and keep that one part of our lives
And the rest we're gonna find one of these days...
One of these days

Den svenska översättningen utgår fram samma önskan och samma bilder, en rätt trogen översättning, allt från inledningens "jag ser tre hästar från mitt fönster, en brun, en svart, en vit".

Ta aldrig friheten ifrån mig
den frihet som jag lever i
för jag håller den högst utav allt i mitt liv
allt är mitt om vi bara låter det bli.

Pierre sjunger andra versen själv, och har överhuvudtaget en stor del av denna låt.

Översättningen gjordes av Hawkey Franzén. Franzén (född 1946) började redan som liten spela dragspel och bildade 1961 Red River band som sedan blev Lea Riders Group. I gruppen fanns även Bosse Häggström, Slim Borgudd, och George "Jojje" Wadenius. Gruppen som upplöstes redan 1968 blev mest känd för att ha gjort filmmusiken till ”Dom kallar oss mods”. Bildade senare gruppen Jasons´s Fleece med bland annat Björn J:son Lindh, och har efter det arbetat med musik för radio och TV. Han har också översatt många låtar till svenska som "Idag sköt jag ihjäl en okänd man", "En hård värld" (Lill Lindfors, Sven Ingvars) och "Gläds åt var morgon" (Jan Malmsjö).

2. En häst utan namn
(A Horse With No Name)
Text & musik: Dewey Bunnell
Svensk text: Beppe Wolgers

"En häst utan namn" är en svensk version av Americas "A horse with no name". America var ett engelskt folkrockband, som bildades 1970 och som fortfarande håller igång, fast Dan Peek, en av grundarna lämnade bandet redan 1977. Till hans heder får man hålla att det inte blivit någon återförening av trion, där är han lika stolt som Robbie Robertson i The Band. Flera av de tidiga albumen producerades för övrigt av George Martin, Betlesproducenten.

"A Horse with no name" var Americas första singel, och släpptes i slutet av 1971/början av 1972. I januari 1972 låg den 3:a i England, och senare, i mars/april, blev den nummer 1 i USA (där den för övrigt petade ner Neil Youngs "Heart of Gold", vilket var något ironiskt eftersom man hade redan hunnit få kritik för att man lät för mycket som honom). I USA, hyckleriets hemland, var "A horse witho no name" bannlyst på vissa radiostationer, eftersom "horse" är slang för heroin. Egentligen var debutskivan redan släppt när skivbolaget klagade på att det inte fanns någon hitlåt, så då gick man in in studion igen och spelade in den nya låten "A horse with no name" - så den dyker upp först på senare upplagor av debut-LP:n.

Det handlar om att hitta sig själv, genom att ge sig ut i öknen. Bunnell har berättat att han har sådana minnesbilder från sin barndom, som han sedan utvecklade till denna rätt magnetiska låt. Som vid så många andra fantastiska låtar är det rätt få och enkla ackord. Hela låten utspelar sig faktiskt på andra bandet på gitarren. Det är em och det något ovanliga ackordet d6/9 genom hela låten, förutom i refrängen då det är em9 och dmaj9. Genialt.

A horse with no name
- Dewey Bunnell -
On the first part of the journey
I was looking at all the life
There were plants and birds and rocks and things
There was sand and hills and rings
The first thing I met was a fly with a buzz
And the sky with no clouds
The heat was hot and the ground was dry
But the air was full of sound

I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...

After two days in the desert sun
My skin began to turn red
After three days in the desert fun
I was looking at a river bed
And the story it told of a river that flowed
Made me sad to think it was dead

You see I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...

After nine days I let the horse run free
'Cause the desert had turned to sea
There were plants and birds and rocks and things
there was sand and hills and rings
The ocean is a desert with it's life underground
And a perfect disguise above
Under the cities lies a heart made of ground
But the humans will give no love

You see I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...

För den svenska översättningen står ingen mindre än Beppe Wolgers. Man kan förstå att han gillade den, det är en naturälskande sång, och rätt kritisk över människans framfart på jorden - dessutom handlar det om ett sökande efter sig själv. Översättningen är rätt trogen orginalet ("Het var hettan"...) även om "nine days" fick bli sju dagar av sångtekniska skäl.

Du vet, jag red genom öknen
på en häst utan namn
inget regn, inga moln, allt var väl
och i öknen kom jag ihåg vem jag var
för där finns ingen som kan sarga din själ.

Don Quijote

2010-08-28T12:13:00.001+02:00

Don Quijote har redan figurerat i en Pierre Isacsson-sång, nämligen "Säg finns jag till". Själva förebilden, Don Quijote alltså, är en roman i två delar (1605 respektive 1615) skriven av Miguel Cervantes. Don Quijote är en fattig adelsman som förläser sig på riddarromaner och drar ut i världen för att upprätthålla romanernas ideal. Färden går på hästen Rosinante, med sin väpnare Sancho Panza vid sin sida. Mest känt är väl avsnittet där Don Quijote slåss mot ett antal väderkvarnar som han tror är jättar.

"Don Quijote" kommer från Pierres sista skiva "Igen" och Pierres text är inte ett soundtrack till Cervantes roman, om nu någon trodde det. Texten handlar snarare om att behålla sina drömmar och tillåta sig att vara ett barn och aldrig ge upp sin fantasi. Pianostrukturen i sticket är intill förväxling likt det i ABBA:s "Waterloo". En liknande tydlig ABBA-influens finns också i "Var inte rädd, jag är hos dig".

Don Quijote
Text & musik: Pierre Isacsson

Don Quijote,
riddare av drömmar
Jag står orädd och ensam
och kämpar mot en
gammal väderkvarn
Don Quijote,
riddare av drömmar
i min syn på den värld
där vi lever vill jag
va’ ett evigt barn

Snurra, snurra i din karusell
ja du kan snurra, snurra i din karusell
Jag går med sakta steg, ser mig omkring
Det händer så mycket på min väg
Stanna, stanna min oro en stund,
försök att stanna, stanna min oro en stund
Vill du se äventyr var du än går,
du ser det med lite fantasi.

Ref

Spelaren

2010-08-23T20:43:00.002+02:00

Den 27 augusti 1982 sände TV2 "Country på kvällskanten", en serie countryprogram som hade Alf Robertson som programledare och spelades in på Moga loge. Programmet är löst utformat som en countryresa genom Sverige, där resan sker genom gästerna i programmet. Resan börjar i Skåne med Hasse Andersson, och övriga gäster som framför en låt eller två är Marie Hedman/Kerstin Dahlberg, Björn Alriksson, Örjan Englund, Hookie Olofsson, Tanya, Tomas Haglund, Pierre Isacsson, Kikki Danielsson och Elisabeth Andreasson. Alf Robertson själv spelar "Jag flög över vårt hus i går natt" och "Balladen om Nisse Karlsson". Många av solisterna ingår också i husbandet, som består av Hasse Rosen, gitarr, Kjell Öhman, piano, Björn Alriksson, munspel, Tomas Haglund, fiol, Janne Gullbäck, trummor, Sam Bengtsson, bas och Mats Rosén, steel guitar samt Marie Hedman, Kerstin Dahlberg och Örjan Englund i kör.

Pierre Isacsson (som representerar "Söders höjder" i countryresan genom landet) hälsas välkommen till "countryfamiljen" och spelar de två låtarna från den då aktuella "Country circus vol.1", nämligen "Ett gräs som var så grönt" och "Spelaren". "Ett gräs som var så grönt" är ju dessutom Alfs översättning av Kris Kristoferssons "Good for nothing blues". Pierre går in för countrysvängen, har vit kavaj, vita byxor, mörka boots och gitarren på magen. Rutinen lyser igenom, ett mycket säkert framträdande trots en mikrofon som av och till trilskas och vill vika ner sig. Efter första låten plockar han fram sin traditionella "Ja, jag säger som jag alltid har sagt: tack ska ni ha", innan han plockar igång (mycket snyggt dessutom) "Spelaren".

Boken till bra pris...

2010-08-18T09:55:00.003+02:00

Håller på att feng-shuia mig till lite ordning i garderoben, och tänkte därmed komma med ett härligt hösterbjudande. Vad sägs om att köpa "Jag vill andas samma luft som du!", boken om Pierre, till specialpriset 150 kronor, inklusive porto.

För bara 150 kronor kan alltså boken ligga i din brevlåda inom blott ett par dagar, givetvis signerad. Skicka ett mejl till mig (perfawiker@yahoo.se), så fixar jag det.

Slå till.

Jag är så sen

2010-08-16T13:56:00.002+02:00

Idag lyssnar vi lite på en rätt svåråtkomlig pärla från Pierre Isacsson. Vi har inte haft så mycket med av hans inläsningar och insjungningar för barn, men det finns några som är riktigt, riktigt bra. Som den här till exempel, hämtad från "Disney-Matiné: 3 sagor och sånger ur berömda Disney-filmer. Vol 1." från 1975, och senare utgiven på en samlingskassett. Pierre sjunger tre låtar, "När någonting händer i Ankeborg", "Godaste glassen i stan" och "Jag är så sen". Den senare är hämtad ur filmen "Alice i Underlandet". Det är en Disneyproduktion och bygger givetvis på boken av Lewis Carrol och hade premiär i juli 1951. Men Pierres insjungning är givetvis inte för en film utan för skivmarknaden (för barn). I filmen sjungs "Jag är så sen", eller "I'm late" som den heter i original, av den vita kaninen som alltid har bråttom.

Jag är så sen
- I'm late -
Text: Bob Hilliard
Musik: Sammy Fain
Svensk text: Gardar Sahlberg & Lennart Reuterskiöld

Bob Hilliard föddes 1918 och dog 1971. Han skrev mängder av kända texter, med utgångspunkt i Tin Pan Alley, som "Our Day Will Come" (Ruby & the Romantics), "A Poor Man's Roses (or a Rich Man's Gold)" (Patsy Cline), "The Coffee Song" (Frank Sinatra), "Please Stay" (The Drifters), "Seven Little Girls (Sitting in the Back Seat)" (som på svenska blev "Flickor bak i bilen) och "(Why Did I Tell You I Was Going To) Shanghai" (Doris Day).

Sammy Fain föddes som Samuel E. Feinberg 1902 (död 1989). Han skrev mycket musik, även filmmusik. Låtar han ligger bakom är "Let a Smile Be Your Umbrella" (Bing Crosby), "That Old Feeling" och till Broadway låg han bakom musiken till musikaler som "Everybody's Welcome", "Right This Way", "I'll Be Seeing You" och "Flahooley". Oscar för bästa filmmusik fick han två gånger, med "Secret Love" från "Calamity Jane" (1954) och "Love Is a Many-Splendored Thing" från filmen med samma namn 1955.

För den svenska texten stod alltså två personer, Gardar Sahlberg och Lennart Reuterskiöld. Gardar Sahlberg, född 1908 i Gudmundrå i Ångermanland, död 1983, var litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör. När Sveriges Radio övertog SF:s filmarkiv 1964, blev han chef för detta. Sahlberg har skrivit texter till många populära filmer och sånger, bland annat många Disney-låtar, som Lady och Lufsens "Bella Notte" och Askungens små medarbetares "En dröm ger åt tanken vingar". Men även andra låtar som "Bygga upp ett stort berg" (Jan Malmsjö) och "Bibbidi-Boobbidi-Doo" (Thory Berhards).Han har även skrivit filmmanus till filmer som "Brott i Paradiset", "Driver dagg faller regn" och "Flickan i fönstret mitt emot".

Lennart Reuterskiöld (mest känd under pseudonymen "Karl-Lennart") föddes 1898, dog 1986, och var sångtextförfattare och musikförläggare (använde också pseudonymen Leo Breitner). Han var gift med sångtextförfattaren Ingrid Reuterskiöld (född 1905, död 1986 - blott två månader efter sin make). Hon använde pseudonymerna Ninita och I. Rimson, och har också översatt många sånger, som bland annat Country Four spelat in. Reuterskiöld grundade 1925 musikförlaget Reuter & Reuter Förlags AB.

Så här låter den med Pierre, och även om det "bara" är en barnsång tycker jag han sjunger ruskigt bra här, eller hur? Perfekt timing i sången.

Pierre Isacsson på Bokmässan i Göteborg

2010-08-13T10:05:00.002+02:00

Söndag den 26 september klockan 14.30 kommer boken om Pierre, "Jag vill andas samma luft som du!", att presenteras av författaren Per Wiker på Bokmässan i Göteborg. Platsen är Värmlandsmontern. Mer detaljer kommer senare, men där finns möjligheten att lyssna till historien om Pierre, bakgrunden till boken - och den kommer givetvis att finnas till försäljning.

Country Four - Nånstans, nångång, #6

2010-08-13T10:01:00.001+02:00

11. Minns i november
Try to remember
Harvey Schmidt - Tom Jones - Gösta Rybrandt

”Minns i november” heter i original ”Try to remember”, skriven av Harvey Schmidt och Tom Jones (nej, inte DEN Tom Jones)och hämtad från musikalen ”The Fantasticks” (en musikal som förövrigt Pierre själv skulle spela med i som skådespelare långt senare!). Texten översattes till svenska av Gösta Rybrant. Eftersom det är en musikallåt finns ingen egentlig ”orginalinspelning”, men många har spelat in den. Vi kan ju till exempel lyssna på Roy Orbinsons version.

Fast det är väl inte osannolikt att inspriationen kom från The Brothers Fours version, en grupp som låter rätt mycket Country Four.

Den svenska översättningen med Country Four gick upp på svensktoppen, där den låg i tre veckor mellan 8 april och 22 april 1967, precis när militärjuntan tar makten i Grekland. Första veckan toppade Anna-Lena Löfgren med "Plaisir d´amour", de andra två låg Jan Malmsjö etta med "En sång, en gång, för länge, länge sen". Noteras kan också att Family Four gjorde entre på listan, med "Det ska va gamla låtar", den tredje veckan Country Four låg där. Så här lät "Minns i november" med Country Four.

12. Camp
After the ball
Musikbearbetning Jeff Brown Jr, text Patrik

Camp beskrivs på skivomslaget som "det senaste modeordet". Detta var alltså 1967. Eftersom ordet inte används särskilt mycket idag kan man ju undra vad det ordet betyder. Det syftar på dålig smak, fast på ett ironiskt sätt. Ungefär som kitsch alltså, fast kitsch handlar mer om specifika föremål camp är mer företeelser, filmer eller personer. Om något är "campy" är det lite för mycket, men ändå uppskattat...som "campy" beskrivs t ex Bette Midler, David Bowie, Elton John, Liberace, Madonna, tv-serierna Batman och Dallas, filmen Hairspray, Dame Edna. Är ni med? Det har alltså inte sällan vissa homosexuella förtecken. I Svenska Akademins ordlista beskrivs "camp" som "Gammalmodig o. lite löjlig på ett moderiktigt sätt".

"After the Ball" skrevs 1891 av Charles K. Harris. Där handlar den om en gammal man som berättar för sin syster eller brorsdotter varför han aldrig blev gift. Han var en gång kär i en flicka, men efter en "ball" såg han henne kyssa en annan man och vägrade lyssna på hennes förklaringar. Förste efter att hon dött många år senare, förstod han att mannen var hennes bror. "After the Ball" togs med i musikalen "A Trip to Chinatown" redan på 1800-talet, och senare också i broadwaymusikalen "Show Boat" (premiär 1927) av Jerome Kern och Oscar Hammerstein. På svenska heter den "Teaterbåten" och hade svensk premiär på Oscarsteatern i Stockholm 1942, med bland annat Nils Poppe och Annalisa Ericson i rollerna. För översättningen svarade Gösta Rybrant.

"Camp" med Country Four är alltså någonting annat, inte den vanliga översättningen ur "Teaterbåten". Texten är skriven (av Per-Anders Boquist) till den gamla melodin, som på skivomslaget beskrivs som "camp" i sig själv. Per-Anders Boquist använde helt enkelt melodin som grund, till en ny text - och det blev alltså "Camp" på svenska. I denna version handlar det om gamla dar, som beskrivs i nostalgiska ordalag: "smekande toner ifrån flydda dar", "en gång om året bjöds det till bal", "bleknade foton, gula, tittar från väggen ner - även om de är fula vill vi ha fler och fler", "farfars uniform", "låtar från mormors tid", "gammalt krimskrams ingen känns vid", "moster Lovisa", "symaskinen". Funkar hyfsat. Jeff Brown Jr, alltså Jan Boquist, står för arrangemanget.

Country Four - Nånstans, nångång, #5

2010-08-12T08:45:00.001+02:00

9. Guantanamera
Folkmelodi från Cuba
Musikbearbetning Jeff Brown Jr , text patrik

"Guantanamera" är en kubansk folksång, som näst intill har nationalsångskänsla. Den skrevs (troligen 1929) av José Fernández Diaz (Joseíto Fernández), också detta troligen, eftersom kubanska Högsta Domstolen så sent som 1993 dömde i en rättstvist som hävdade att musiken egentligen grundar sig på en sång av Herminio "El Diablo" García Wilson, men man dömde alltså till Fernandez fördel. Fernandez kan nog hur somhelst ta åt sig äran för att den blev populär, för det var genom att spela den i sin radioshow den blev en klassiker. Den består egentligen av två olika delar, versen och refrängen, som satts ihop. Refrängen ("guarija guantanamera") har Fernandez plockat upp från en gammal traditionell sång, och gjorde den till en sång med sitt band. Det finns många olika textversioner, och Fernandez använde själv sången som prototyp i sina radioprogram, där han satte ny, aktuell text till musiken. En av de vanligaste textversionerna bygger på en strof i en dikt av den kubanske nationalpoeten och frihetshjälten Jose Marti - och den har blivit en nationalistisk hyllning till Kuba - men pusslingen gjordes inte förrän långt senare av Julian Orbon.

Många har spelat in det genom åren, Joan Baez, Julio Iglesias, Wyclef Jean, Los Lobos, Trini Lopez och Nana Mouskouri till exempel, men den förste som tog tag i den var Pete Seeger, finns bland annat på "We Shall Overcome: The Complete Carnegie Hall Recording June 8, 1963", men ursprungligen gjorde han den med sitt band The Weavers. I klippet nedan sjunger han märkligt nog "las palmas" inte "la palma".

The Sandpipers hade en stor hit med den i USA och England i september/oktober 1966. I samma veva spelade såväl Towa Carson som Lasse Lönndahl in svenska versioner av den, fast med svensk text av Lasse Green. Till Country Four gjorde dock Per-Anders Boquist en alldeles egen översättning, och för arrangemanget stod Jeff Brown Jr, det vill säga brodern Anders Boquist.

I Sverige är ju låten numera mest känd som reklam för att panta burkar.

10. Fröken Blyg
Georgy Girl
Tom Springfield - Jim Dale - Patrik

"Georgy Girl," är ännu en låt hämtad från The Seekers, denna gång från "Come The Day" (eller "Georgy Girl" som LP:n döptes till i USA) från 1966. "Georgy Girl" skrevs av Tom Springfield och skådespelaren/kompositören Jim Dale och var filmmusik till filmen med samma namn med Lynn Redgrave, James Mason och Alan Bates i rollerna som hade premiär i oktober 1966 (huvudkaräktären heter verkligen Georgy, så det är en av de udda filmlåtar som faktiskt hänger ihop med filmen och inte, som John Prine säger att när man hör filmlåtarna är det som om "väckarklockan sätter igång - vad i helvete gör den sången här?".

Den släpptes som singel i slutet av 1966 och blev en hit och blev deras första (och sista) etta i USA i februari 1967.

Jim Dale är en rätt känd engelsk skådespelare, sångare (som i musikalen "Barnum") och uppläsare, vars röst använts till tv-serien "Pushing Daisys" och han fick även två Grammisar i USA för inläsningen av Harry Potter till ljudbok. Den svenska texten skrev Patrik/Per-Anders Boquist och där har Georgy girl blivit "Fröken blyg".

Country Four - Nånstans, nångång, #4

2010-08-09T20:43:00.001+02:00

7. Vägen till morgonstad
Morningtown Ride
Malvina Reynolds - Patrik

Malvina Reynolds (1900 - 1978) var en amerikansk folk/blues singer/songwriter och politiskt aktivist. Hon debuterade sent inom musiken, först i 50-årsåldern när hon umgicks med artister som Pete Seeger. Hon skrev sånger som "What Have They Done to the Rain", (inspelad av bland annat The Searchers och Joan Baez) - en låt om kärnvapenhotet som kom 1962, samma år som Bob Dylans "A Hard Rain´s A-Gonna Fall" om samma sak.

Anda låtar hon har skrivi är "It Isn't Nice", "Turn Around" (som bland annat Harry Belafonte spelat in), "From way up here" och "There's a Bottom Below". Hon var närmast en protestsångare, men skrev också barnsånger, som "Magic Penny" och "Morningtown Ride" - och hon skrev senare låtar till Sesam Street. En av hennes mest kända sånger har kommit att bli "Little boxes", eftersom den numera är signaturmelodi till tv-serien "Weeds". Då med olika artister, som Elvis Costello och Regina Spector.

"Morningtown Ride" skrev hon redan 1957, men blev en hit långt senare med The Seekers. De spelade in den till "Hide and Seekers" 1965 (eller "The four and only Seekers" som den hette i England), blev nummer 8 i Australien och nummer 44 i USA augusti 1965. De gjorde en nyinspelning 1966 för England och där nådde den nummer 2 i december 1966. Det är alltså en barnvisa egentligen och handlar om ett tåg som är på väg mot morgonen..xxxx

Eller 25 år senare...

Morningtown Ride
- Malvina Reynolds -
Train whistle blowin' makes a sleepy noise
Underneath their blankets go all the girls and boys
Rockin', rollin', ridin', out along the bay
All bound for Morningtown, many miles away

Driver at the engine, fireman rings the bell
Sandman swings the lantern to show that all is well
Rockin', rollin', ridin', out along the bay
All bound for Morningtown, many miles away

Maybe it is raining where our train will ride
All the little travellers are warm and snug inside
Rockin', rollin', ridin', out along the bay
All bound for Morningtown, many miles away

Somewhere there is sunshine, somewhere there is day
Somewhere there is Morningtown, many miles away
Rockin', rollin', ridin', out along the bay
All bound for Morningtown, many miles away

Rockin', rollin', ridin', out along the bay
All bound for Morningtown, many miles away

För den svenska översättningen står Per-Anders Boquist/Patrik, som behållit barnsången..."vägen till morgonstad, ska vi snart få se"

8. Det går vind över fjärden
Four strong winds
Ian Tyson - Patrik

Det tog lång tid innan jag fick tag på den här låten i Country Fours tappning. Jag har aldrig sett den ute till försäljning, men nu när den faktiskt gjorde det var det någon mer som uppmärksammade det, så då blev det budgivning. Sådan är kapitalismen. Men det var det värt, och jag antar att barnen ändå inte behövde några nya vinterkläder.

Det handlar om en EP med Country Four, "Vägen till morgonstad", "Det går vind över fjärden", "Fröken Blyg" och "Camp". Den låt vi koncentrerar oss på idag är alltså, som rubriken skvallrar om, "Det går vind över fjärden". Jag har länge undrat vad Country Four skulle göra av den covern - jag har ju hört den i andra versioner, efter deras tolkning har såväl Neil Young som Ulf Lundell gjort den. Men mer om det senare.

"Four Strong Winds" skrevs av Ian Tyson. Han var ena delen av duon Ian and Sylvia, en folkmusikduo i början av 60-talet. Första versionen spelades dock in av The Brothers Four, som hade en liten hit med den i oktober 1963. Ian och Sylvias version kom strax därefter, i april 1964. Vi tar väl och börjar med att lyssna på den för ordningens skull.

Den svenska översättningen till Country Four gjordes av Per-Anders Boquist, signaturen "Patrik", och döptes alltså till "Det går vind över fjärden".

Country Fours prototyp, The Seekers gjorde den också, och andra artister som spelat in "Four Strong Winds" är Hank Snow, Judy Collins, Bob Dylan, Marianne Faithfull, The Searchers, Teenage Fanclub, John Denver, Bobby Bare, The Kingston Trio, Trini Lopez, Waylon Jennings, Joan Baez och Johnny Cash. Och så ett par till som vi ska lyssna på nu. Mest känd är nog ändå Neil Youngs version på "Comes a time" 1978, och han gjorde den även på avskedskonserten med the Band något år tidigare, "The Last Waltz". Här en live-version från senare tid, med Willie Nelson.

Ulf Lundell tog Neil Youngs version (det vill säga, det blev en "cover på en cover" som Lundell själv säger), översatte den till svenska, kallade den för "Fyra Vindar" och spelade in den till "Den Vassa Eggen" 1985 - men den kom aldrig med på den slutliga skivan. Den finns ändå att höra på "Livslinjen" eller den återutgivna cd-versionen av "Den vassa eggen". Går också att lyssna på via Spotify, här:
http://open.spotify.com/track/5PNLKU1hHiol5fiNpYK0hQ

Det lustiga är förresten att det finns ytterligare en svensk översättning som var en stor hit i Sverige, nämligen Åke Gerhards version till Hep Stars, som hette "Mot okänt land".

Country Four - Nånstans, nångång, #3

2010-08-06T21:34:00.001+02:00

5. Exodus
Ernest Gold - Pat Boone - Lennart Svensson

Exodus är filmmusik, till filmen med samma namn från 1960 med Paul Newman i huvudrollen. Musiken skrevs av Ernest Gold till vilken Pat Boone satte ord till 1961 och gav den namnet "This land is mine". I version med text var den alltså inte med i filmen. Pat Boone (född 1934) var en oerhört framgångsrik man med sammetsröst under främst 1950- och 60-talet, även om han håller på än idag. Filmen (och sången) handlar om hur Israel bildades 1948. Boone själv var (är) kristen, och det finns en väl spridd skröna att Bob Dylan, när han övergav judendomen och blev kristen, döptes i Pat Boones swimmingpool. Det må vara ur det vill med den saken, men det finns faktiskt en annan Dylan-referens, nämligen från låten "Talkin' John Birch Paranoid Blues" från 1961:

To my knowledge there's just one man
that's really and truly an American,
that's George Lincoln Rockwell:
I know for a fact he hates Commies
'cause he picketed the movie Exodus.

Så här låter "Exodus Song (This land is mine)" med Pat Boone.

Fast först hade Ferrante and Teicher en hit med den. Instrumentalt. Då låter den så här.

Den svenska texten skrevs av en Lennart Svensson.

6. Det här är mitt land
This land is your land
Woody Guthrie - Lil Yunkers

Lustigt nog kommer två sånger i rad på skivan om landet, den ena heter "This land is mine" och den andra "This land is your land". "This land is your land" är kanske Woody Guthries mest kända låt. Woody Guthrie är en av amerikas största folksångare och har skrivit hundratals låtar. Född 1912 (egentligen döpt till Woodrow efter USA:s kommande president Woodrow Wilson), död i oktober 1967 (han levde alltså ännu när Country Four spelade in den). Växte upp i en fattig familj i Oklahoma, blev tidigt moderslös och fadern flyttade till Texas, dit Woody så småningom också flyttade. Han började spela gitarr och munspel tidigt, och drog in extrapengar på så vis. På 30-talet höll han till i Los Angeles och skrev några av sina mest kända sånger, ibland helt egna men ofta använde han gamla sånger som utgångspunkt. På hans gitarr satt en klisterlapp med texten "This machine kills facists". 1940 flyttade han till New York, Guthrie, och togs snabbt upp av folkmusikrörelsen. Han spelade också snart in sin första skiva "Dust Bowl Ballads". Det var också nu han skrev "This Land is Your Land", närmare bestämt i februari 1940. Låten är ett svar på Irving Berlins "God Bless America" som ständigt spelades i radion. Det är en sliskigt patriotisk sång, som nästintill har status som nationalsång. Den har alltid varit populär i USA, särskilt ofta i sportsammanhang, och får uppsving ibland. Som efter terrorattackerna USA 2001, när Celine Dion fick en ny hit med den:

När man hör den förstår man precis varför Guthrie hatade den. Han gillade inte texten, falskheten, sliskigheten. Detta, och en resa över landet, gav inspiration till "This Land Is Your Land" (från början med underrubriken "God Blessed America"...). Melodin har han lånat från en gammal gospelsång, "Oh My Loving Brother" (eller "Little Darling, Pal of Mine"), med The Carter Family.

Det var alltså prototypen till "This land is your land", som Woody skrev 1940 - det dröjde dock några år innan han spelade in den, i april 1944.

Sången är en hyllning till Amerika,

As I was walkin' - I saw a sign there
And that sign said - no tresspassing
But on the other side .... it didn't say nothin!
Now that side was made for you and me!

Redan under slutet av 1940-talet blev Guthrie allt sjukare, och fick snart samma diagnos som mamman, nämligen Huntings sjukdom. Från 1960 tillbringade han sin tid på sjukhus, från 1961 på Brooklyn State Hospital. Där hade han ofta besök av en ung man som just flyttat till New York, som ofta satt vid sängkanten och spelade för honom. Bob Dylan, såklart. Guthrie var Dylans stora förebild, och på första skivan finns låtar i Guthries anda, men bara två skrivna av Dylan själv, bland annat "Song to Woody". När artistaliten hyllade honom 1992, var det den låten han valde att göra, vilket väl visar vad mycket Guthrie betytt för honom.

Woody son Arlo är också artist och har haft rätt stora framgångar, framförallt med "Alice´s restraurant".

"This land is your land" kan mycket väl ha snappats upp från Seekers LP "A world on our own" från 1965, där de också gör "Four strong winds", som kommer i en Vountry Four-version längre fram på skivan.

Översättningen gjordes av Lil Yunkers. Hon föddes 1913, i Osby, var svensk sångerska (främst visor), journalist (bland annat Expressen), författare (bland annat reseböcker) och översättare. Hon var även skådespelerska och var exempelvis Bébé i "Flottans glada gossar" med Åke Söderblom och Åke Grönberg. Översättningen finns på en singel med Ann-Christine Molvig (mer känd som Grynet Molvig), som kom 1963. Den svenska texten är omvandlad, något klumpigt dessutom, till en kärlekssång. De är kära och vill bo i detta land, inget annat, och musiken har också fått en käck kostym. En tung, politisk sång har med andra ord blivit en liten luftig kärleksvisa i popstuk. Inte särskilt lyckat, faktiskt. Mikael Wiehe har ju gjort en ny översättning på senare år, en översättning som fungerar betydligt bättre.

Country Four - Nånstans, nångång, #2

2010-08-03T17:13:00.000+02:00

3. När du kom
Muss I denn
Musikbearbetning Jeff Brown Jr, text Patrik

"Muss i' denn zum Städtele hinaus" är en tysk folksång, som omvandlades till "Wooden Heart" av Fred Wise, Ben Weisman, Kay Twomey och Bert Kaempfert. Mest känd blev sången med Elvis Presley, som gjorde den i filmen "G.I. Blues". Den var nummer ett i England i sex veckor, men släpptes inte i USA förrän november 1964. I USA var det i stället Joe Dowells version som blev nummer ett i augusti 1961.

Av versionerna som finns kan vi titta på Tom Petty.

Det är Per-Anders Boquist (Patrik) som översatt den till "När du kom", och Jeff Brown Jr som står för det svenska arrangemanget. Jeff Brown Jr är ingen annan än den andre Boquiste-brodern, Jan, som under denna pseudonym även försökte sig på en solokarriär vid samma tid, en karriär som dock aldrig blev någon större framgång.

4. Visa vid vindens ängar
Text och musik: Mats Paulson

Per-Anders Boquist, skivbolagsdirektören och producenten, strävade efter att få med visor i Country Fours repertoar. På "Nånstans nångång" är det "Visa vid vindens ängar" som står för det inslaget, skriven av Mats Paulson. Mats Paulson, född 1938, sångare, poet, målare och visdiktare. Hans första LP-skiva, "Tango i Hagalund", kom 1964 och två år senare "En stad, en morgon" från vilken "Visa vid vindens ängar kommer". Det är väl hans mest kända visa, därefter "Barfotavisan" (...Barfota utan strumpor och skor..."). 2001 gav han ut en roman, "Jesus kom aldrig till Branäs", om en ung evangelist i en liten frikyrkoförsamling i Värmland på 50-talet.

"Visa vid vindens ängar" är en sorts meta-sång, det vill säga en sång som handlar om att skriva en sång. I detta fall går det inte så bra.

Jag ville skriva en sommarvisa,
där ögonblick blir till evighet,
men ord blir stumma och toner dunkla,
min innersta tanke
förblir en hemlighet.

En inspelning av Lars Lönndahl låg på Svensktoppen i en vecka den 22 maj 1977. Visan har även tolkats av Mats Rådberg 1988, och Håkan Hellström på en EP från 2002, som till och med blev en liten hit.

"Katarina" i sången finns i verkligheten. Det fanns en ung Catharina i Rockarp som han mötte när han i slutet av 1950-talet var "sommardräng" på Rönnäs Asby Udde, och i granngården Rockarp fanns sommarförälskelsen, som senare skulle bli hans sångmö Katarina.

Country Four - Nånstans, nångång, #1

2010-08-01T07:52:00.004+02:00

Det är dags att presentera en skiva igen, den här gången Country Fours andra LP. Under 1966 byter Country Four skivbolag från Scandisc till Amigo. Första skivan på nya bolaget blir "Nånstans, nångång":

Nånstans, nångång (Amigo AMLP 801) Ca vår 1967
1. Nå'nstans, nå'ngång
2. Glöm bort allt dumt
3. När du kom
4. Visa vid vindens ängar
5. Exodus
6. Det här är mitt land

7. Vägen till morgonstad
8. Det går vind över fjärden
9. Guantanamera
10. Fröken Blyg
11. Minns i november
12. Camp

Från den släpptes fyra singlar. ”Nå'nstans, nå'ngång” / ”När du kom” var första singeln, och ”Nånstans, nångång” låg 11 veckor på Svensktoppen mellan 21 januari och 1 april 1967. Därefter släpptes ”Nå'nstans, nå'ngång” igen, som EP, backad med ”När du kom”/”Guantanamera”/ ”Minns i november”. Nu var det ”Minns i november” som gick upp på svensktoppen, den låg där tre veckor mellan 8 april och 22 april 1967. Nästa singel blev ”Vägen till morgonstad” / ”Det här är mitt land” och ”Vägen till morgonstad” låg 5 veckor på Svensktoppen mellan 28 maj och 25 juni 1967. ”Vägen till morgonstad” släpptes även den som EP, backad med ”Det går vind över fjärden”/ ”Fröken Blyg”/Camp”, men ingen av dessa hamnade på svensktoppen. Däremot hamnade ”Glöm bort allt dumt” på svensktoppen, utan att släppas som singel, fast där låg den bara en vecka, den 6 augusti 1967.

1. Nå'nstans, nå'ngång
Sowhere my love
Jarre- Webster - Ninita

"Nå´nstans, nå´ngång" var första singeln på det nystartade skivbolaget Amigo, och den dundersuccé som det blev, lade grunden för Amigos framtid. "Nå´nstans, nå´ngång" är ursprungligen filmmusik, nämligen ledmotivet till filmen "Dr Zjivago". Filmen bygger på en roman av ryssen Boris Pasternak från 1957 (utgiven på italienska, inte på ryska). Pasternak fick nobelpriset i litteratur året efter, men tvingades tacka nej. På ryska kom inte boken ut förrän 1988. Filmen kom 1965 och hade bland annat
Omar Sharif, Julie Christie, Geraldine Chaplin och Alec Guinness. Filmen, som regisserades av David Lean, hade premiär i USA vid jul 1965, men kom till Sverige i oktober 1966. Filmen fick 6 Oscars 1966 (bland annat bästa filmmusik). Country Fours inspelning hamnade på listorna i januari 1967.

Stycket heter ursprungligen "Lara´s Theme", och är ett sorts genomgående tema på hela soundtracket, som de flesta låtar utgår från eller cirklar omkring (fast som titel finns inte "Lara´s Theme" med som separat spår på soundtracket). När man noterade sångens succé skyndade man sig att sätta text till temat, och så föddes "Somewhere, my love", som många artister spelat in - allt från Chet Atkins till Kenny Rogers och Frank Sinatra.

Musiken skrevs av Maurice Jarre, född 1924 i Frankrike, död 2009 i Los Angeles, USA. Han har komponerat musiken till mängder av filmer, som Ghost, Döda poeters sällskap,
De dimhöljda bergens gorillor, Farlig förbindelse, Mad Max - bortom Thunderdome, Vittne till mord, Top Secret!, Brännpunkt Djakarta, Blecktrumman, Jesus från Nasaret, Doktor Zjivago och Lawrence av Arabien. Han har dessutom två berömda söner - Jean Michel Jarre (syntmusikern) och författaren Kevin Jarre (som bland annat skrivit manus till filmer som "Tombstone" och "Rambo II").

Mannen som fick uppdraget att skriva texten var Paul Francis Webster (född 1907, död 1984). Även Webster hade en lång och framgångrik karriär som frilansare i schlagerbraschen och filmmusik. Andra kända låtar är "The Shadow of Your Smile" från filmen "The Sandpiper", "Secret love" och "Love is a Many-Splendored Thing"

Den svenska texten skrev Ninita, det vill säga Ingrid Reuterskiöld.

2. Glöm bort allt dumt
Io ti daro di plu
M Remigi - Testa - Bengt Sten

"Glöm bort allt dumt" är ursprungligen en italiensk schlager, som var i final vid den årliga San Remofestivalen 1966. San Remofestivalen är en sorts italiensk melodifestival, som hålls varje år sedan 1951. Ibland har man utsett vinnaren av San Remo-festivalen att representera Italien i Eurovision song contest. Låten hette "Io ti daro di plu" i orginal och skrevs av Memo Remigi (musik) och Alfredo Testa (text).

Den översattes snabbt till engelska och hette då "Can I trust you" och var en hit med den Irländska gruppen The Baccelors sommaren 1966. Även svenska The Shanes har spelat in den, i engelsk orginalversion. För den engelska översättningen svarade Paul Vance (kompositören till "Itsy Bitsy Teeny Weeny Yellow Polka-Dot Bikini") och Eddie Snyder (som bland annat skrivit den engelska texten till "Strangers in the night").

Här är Bachelors.

Den svenska texten skrevs av Bengt Sten, psedonym för Bengt Melin (1928-1987). Han var allkonstnär, journalist och textförfattare, musiker och kompositör. Mellan 1942 och 1950 reste han världen runt och tog ströjobb. Var socialarbetare 1950 till 1954 samt frilansejournalist. Mellan 1954 och 1956 socialreporter på Aftontidningen, 1956—1958 nöjesreporter och allmän journalist på Morgontidningen. Från 1958 anställd vid Aftonbladet som allmänreporter, nöjeskrönikör, TV-recensent och kolumnist. Hade egen jazzgrupp 1946—1947. Gjorde jazzprogram i radio och TV-program för bland annat Lill-Babs och Gunnar Wiklund. 1962 började han skriva schlagertexter, bland övriga hits kan nämnas "Det kan väl inte jag rå för" (Gitte Henning), "Förlåt lilla vän", "En sommardröm" och "En ledig dag" (Östen Warnerbring), "En dag av kärlek" och "Kvällens sista dans" (Lasse Lönndahl). Han har också skrivit albumtexter och baksidestexter till skivor. En annan Pierre-referens är att han satt med i expertjuryn till Melodifestivalen 1972, samma år som Family Four vann med "Härliga sommardag" - men Bengt röstade på Cornelis Vreeswijks bidrag.

Topplista YouTube

2010-07-17T09:28:00.000+02:00

En analys av vilka låtar med Pierre på YouTube som har flest visningar ger ett något förvånande resultat. Delvis i alla fall. En förväntad etta. På plats två ligger en låt jag förstått har kultstatus numera. Fyran är en Family Four, lite överraskande, men nummer fem är en ännu större överraskning. En singel som försvann rätt spårlöst i början på 1980-talet. Nummer sex är från en barnskiva, som många verkar minnas och vill höra igen.

1. Då går jag ner i min källare
2. Farfars moped
3. Jag vill andas samma luft som du
4. Hej mitt vinterland
5. Kör mig hem
6. När någonting händer i Ankeborg
7. Min jord
8. Var inte rädd, jag är hos dig

Sommarstiltje

2010-07-12T20:51:00.002+02:00

Ja, det är lite sommarlugnt här på bloggen, välförtjänt, tycker jag själv...
Nåväl, det kommer en höst så småningom. Då blir det bokmässa i Göteborg, och där kommer boken om Pierre att ha en egen programpunkt i Värmlandsmontern. Hoppas vi ses där. Under tiden har vi lite ledig, eller hur...?

Borås Tidning

2010-06-29T19:45:00.002+02:00

En artikel om boken i Borås Tidning:

Sparbössan

2010-06-07T17:23:00.001+02:00

Sparbössan var ett radioprogram Stockholms Sparbank stod för, och som spelades in för att sändas på sjukhus i Stockholmstrakten - för patienter att lyssna på under sin sjukhusvistelse. Inspelningen av program 168 spelade in den 30 januari 1978, och en av gästerna är Pierre Isacsson. Pierre låg för tillfället på andra plats på Svensktoppen med "Angelina". Första halvan av programmet är vigt åt Göte Lovén (som bland annat gjorde filmmusiken till Ingmar Bergmans "Smultronstället")

Presentationen är makalöst ostringent, liksom det inledande småpratet. Som vanligt får han prata om basrösten, och drämmer till med "Nej, det stämmer inte. Bland de mer komersiella sångarna tillhör jag dem som sjunger något sånär lågt."
Han inleder med en historia som Bernt Östs mamma Anna berättade. Egentligen räcker det med poängen för att man ska förstå den, men Pierre spinner skickligt en historia kring den. Fast skämtet är lika platt för det. I koncentrat:
- Kallar de er för "tjuren", verkligen?
- Ja, hurså?
- Muuuu...

Men sen plockar han fram gitarren och spelar en akustisk version av "Ännu en dag, ännu en tid", och allt är förlåtet. Det är en magnifik version, den akustiska miljön gör att låten verkligen får ett nytt liv. Det är redan en av Pierres bästa låtar, men nu blir den nåt mer. Klassiskt.

Sen blir det småprat för sjuka patienter, han pratar lite om att han har en liten ettårig flicka därhemma, och han pratar om vad han ska göra när han fyller 80 "om man får leva och ha hälsan", men vi vet ju alla hur det gick med det. Till dottern sjunger han sedan en akustisk version av "Var inte rädd, jag är hos dig", som likaså är ett verkligt guldkorn.

Men sen kommer den stora skrällen - en helt ny låt, till hustrun Eva, och den är makalöst bra. "Måla mig en dag" heter den, och det är ett under att den inte finns utgiven. Om, eller när, det kommer en samling med Pierre Isacssons musik, kommer den att vara med, tro mig. Texten är en hyllning till kvinnan, mycket rörande, och musiken är kanske en av de bästa melodier Pierre har gjort.

Måla mig en dag
Sakta blir morgonen till dag
det ljusnar utanför
så tyst - jag saknar dig hos mig
och undrar vad du gör?

Natten har varit lite kall
och frosten ligger kvar.
Jag längtar det jag har
när du och jag är vi.

Måla mig en dag, jag känner mig ensam,
gör den rik på dina färger, gör den mjuk av din hand
Ja, måla mig en dag, jag känner mig ensam,
gör det lät för mig att vänta, gör den ljus som du kan -
när du och jag är vi.

En bild av lekar och av skratt blir levande för mig,
jag ser en lycka och ett hem som färgats utav dig.
Så fort drar minnena förbi av glädjefyllda dar -
jag längtar det jag har när du och jag är vi.

Måla mig en dag, jag känner mig ensam
gör den rik på dina färger, gör den mjuk av din hand.
Ja, måla mig en dag, jag känner mig ensam,
gör det lät för mig att vänta, gör den ljus som du kan.

Sista låten är ett samarbete med Åke Strömmer, en låt för Pierres sommarshow året innan, som inte heller den är utgiven. Det är häftig historia om en man som somnar och får en råtta ner i halsen, och alla försök med att få upp den ur magen.

Artikel om boken

2010-05-26T12:05:00.001+02:00

I dagens NWT kan man läsa en artikel om den nya boken om Pierre Isacsson.

http://www.nwt.se/kultur/article713282.ece

Om quizen...

2010-05-25T22:11:00.000+02:00

7 frågor blev det alltså i quizen. Vill ni vara med - samla ihop svaren och skicka till perfawiker@yahoo.se, senast under onsdagen den 26 maj. Vinnaren får en bok...

Quiz, #7

2010-05-25T22:10:00.000+02:00

Quiz, fråga 7: Sista frågan. Vem provläste med Pierre inför hans år på Scenskolans skådespelarutbildning 1983?
a) Inga Gill
b) Per Myrberg
c) Thommy Berggren
d) Jarl Kulle...
e) Georg Rydeberg

Quiz, #6

2010-05-25T22:00:00.000+02:00

Pierre tillhör den skara artister som faktiskt fått en låt bannlyst av radion. Vilken?
a) Nu grönskar det (popversion av klassisk musik)
b) Joddlarkungen (hets mot folkgrupp)
c) En häst utan namn (drogreferenser)
d) Hejsan, det är Lena (för usel)

Quiz, #5

2010-05-25T21:59:00.000+02:00

Quiz, fråga 5: I Country Four ersatte Pierre Hasse Eriksson, som...
a) ...sedemera blev ordförande i transportarbetarnas fackförbund
b) ...är far till Tomas Orup Eriksson
c) ...gifte sig med Marie Bergman
d) ...är Pierres kusin

Quiz, #4

2010-05-25T21:37:00.000+02:00

Fråga 4 i quizen: "Halleluja" (som sjöngs tillsammans med bland annat nyligen avlidna Anna-Lena Löfgren) var Pierres sista svensktoppsetta, en Eurovisonsschlagerlåt från 1979. Vilken av följande artister deltog INTE i den svenska uttagningen det året?

a) Ted Gärdestad
b) Eva Dahlgren
c) Magnus Uggla
d) Björn Skifs
e) Tomas Ledin

Quiz, #3

2010-05-25T21:10:00.000+02:00

Quiz, fråga #3: Hur många låtar från Pierres soloskivor toppade Svensktoppen?
a) 3
b) 6
c) 10

Mannen i roddbåten

2010-05-25T20:55:00.000+02:00

Dags för en Pierre igen, från andra gruppen Family Four, där han var medlem mellan 1969 och 1974/75. "Mannen i roddbåten" från Picknick, 1972. Originalet heter "The man in the rowboat", med text & musik av Paul Evans och svensk text av Kerstin Lindén, som annars har skrivit en hel del låtar åt Sven-Ingvars.

Quiz, #2

2010-05-25T20:40:00.001+02:00

På vilket sätt medverkar Pierre i fotbolls-VM i Tyskland 1974?
a) Han uppträdde på invigningen
b) Han sjöng den officiella svenska VM-låten
c) Han var vänsterhalv i Bulgariska landslaget
d) Han var studiovärd i svenska tv-studion

Vi ska gå på zoo

2010-05-25T20:02:00.000+02:00

Vi måste ju lyssna lite på Pierre också. Jag väljer några favoriter under kvällen, helt enkelt. Vi börjar med en sällsynt singelbaksida med Pierres första grupp, Country Four, som han spelade mellan 1966-1969. "Vi ska gå på zoo" heter låten. Originalet skrivet av Tom Paxton (Going to the zoo), svensk text av Per-Anders Boquist, skivbolagsdirektören som upptäckte Pierre och som bildade skivbolaget Amigo, som finns kvar än idag.

Quiz, #1

2010-05-25T19:50:00.000+02:00

Det blir en quiz under kvällen. Samla ihop svaren efter sista frågan (nr 7) och skicka dem till perfawiker@yahoo.se. Segraren får ett exemplar av boken.

Fråga 1: Vilken av följande artister har Pierre INTE tolkat på skiva?
a) Olle Adolphson
b) Mats Paulson
c) Evert Taube
d) Lars Berghagen
e) Bob Dylan

Promo

2010-05-25T19:46:00.001+02:00

Släppfesten på tisdag 25 maj

2010-05-22T19:40:00.002+02:00

På tisdag den 25 maj är det ju ett litet kalas på Facebook för att fira att boken är ute. Nu har jag funderat, och lovar att försöka köra ett parallellt race här på bloggen för alla trogna besökare, som eventuellt inte har tillgång till Facebook. Vi får se hur mycket det går - men välkomna på tisdag klockan 19.30.

Mer om boken om Pierre Isacsson!

2010-05-20T19:50:00.003+02:00

Nu går det att köpa boken i din bokhandel, eller via näthandeln.

Bokus
http://www.bokus.com/b/9789163365041.html?pt=search_result&search_term=pierre%20isacsson

Bokia
http://www.bokia.se/bok/9789163365041/jag-vill-andas-samma-luft-som-du-en-bok-om-pierre-isacsson-per-wiker/

För er som har möjlighet att delta i släppfesten på Facebook den 25 maj, kan det eventuellt bli ett erbjudande för att fira.
http://www.facebook.com/pages/Pierre-Isacsson-latskrivare-och-artist/109426719083539?v=app_2344061033&ref=ts#!/event.php?eid=120423524645431&index=1

Jag vill andas samma luft som du! Boken om Pierre.

2010-05-16T19:01:00.002+02:00

Snart finns boken om Pierre i en bokhandel nära dig.

Redan nu finns den på Vulkan.se:
https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=44638

Intervju med författaren:
http://www.vulkanmedia.se/redaktionellt/intervju-med-wiker

Påminner om släppfesten den 25 maj:
http://www.facebook.com/home.php?#!/event.php?eid=120423524645431&ref=mf

Victoria

2010-05-13T11:14:00.002+02:00

"Victoria" är skriven av Pierre själv, och är den sista singeln från LP:n "Hemma" som kom 1976. 8 av 11 låtar från "Hemma" fanns för övrigt att köpa via singel, och som baksida till "Victoria" låg "Elefantsången". Det var dock bara den första singeln "Dags att gå, tack för mig" som gick upp på Svensktoppen.

"Victoria" är ännu en av dessa små textpärlor som Pierre skrev, och när man ser den så här i efterhand inser man vilken talang han hade. Det verkar vara några tröstande ord till någon (kanske kvinnan i hans liv) som har det svårt och tungt.

Jag kan se dig stå
på en outforskad väg
rik på liv.

Är den lång att gå
vet att varje nästa steg
är en gåva.

Man får också tänka på att kronprinsessan Victoria föddes först i juli 1977, det vill säga sommaren efter att "Victoria" spelades in. Namnet hade ännu ingen kunglig koppling, som den har idag.

Just i denna typ av sånger är Pierres röst helt makalöst bra. Inlevelsen och känslan är brutal. Det är överhuvudtaget en snygg låt, i synnerhet de speciella tonartsbytena, som i stroferna tro på mig /rik på liv.

Victoria
- Pierre Isacsson -
Le, Victoria
Se, Victoria
Njut av livets geende Victoria
Glöm, Victoria
Göm, Victoria
skuggor av ett skeende, Victoria
Ge mig av ditt leende, Victoria

Om du ger dig tid
läker säkert dina sår
tro på mig.

Sätt dig här bredvid
delad sorg känns ej så svår
vill du dela?

Le, Victoria
Se, Victoria
Njut av livets geende Victoria
Glöm, Victoria
Göm, Victoria
skuggor av ett skeende, Victoria
Ge mig av ditt leende, Victoria

Jag kan se dig stå
på en outforskad väg,
rik på liv.

Är den lång att gå
vet att varje nästa steg
är en gåva.

Le, Victoria
Se, Victoria
Njut av livets geende Victoria
Glöm, Victoria
Göm, Victoria
skuggor av ett skeende, Victoria
Ge mig av ditt leende, Victoria

Nananana
Victoria
Nananana
Victoria

Släppfest 25 maj

2010-05-10T15:36:00.004+02:00

På något sätt måste det ju uppmärksammas att boken om Pierre är ute i handeln. Funderade ett tag hur jag skulle göra, och kom på att vi gör det på Pierres Facebooksida. Datum: 25 maj. Tid: 19.30. Det innebär ju att de som inte har Facebook, missar kalaset, men det är tyvärr det jag mäktar med i kalasväg just nu. För de som ändå har möjlighet att sluta upp, utlovas godbitar och överraskningar. Kanske sparar jag lite rester efter kalaset och lägger upp här. De riktiga guldkornen.

För de som har Facebook finns evenemanget här:
http://www.facebook.com/home.php#!/event.php?eid=120423524645431

Härliga sommardag

2010-05-04T21:56:00.002+02:00

"Härliga sommardag" kommer ju från melodifestivalen 1972 - här kommer en underbart kul promotion-video. Härliga sommardag, snöigt landskap och gigantiska men matchande pälsar.

40-årsjubileum x 3

2010-04-29T10:05:00.006+02:00

Med lite vilja kan man fira 40-årsjubileum nu, eftersom det just i dessa dagar är exakt 40 år sedan som nya Family Four (nu med Pierre som medlem)

a) livedebuterade
b) släppte sin första singel
c) Svensktoppsdebuterade

Family Four var ju ursprungligen just vad namnet säger, fyra stycken (syskon) från familjen Öst. Men när Family Four ombildades 1969 var det bara Berndt och Inger kvar av den ursprungliga familjen Öst. 1969 fick de en hit med "Kör långsamt" men Inger lämnade ändå gruppen samma år för en solokarriär. Då är bara Berndt kvar av familjen, och ytterligare en version av gruppen skapas nu, där man lossat på familjebanden. Det är nu som den mest kända versionen bildas - som består av Berndt Öst, Marie Bergman, Agnetha Munther och Pierre Isacsson, som går med i slutet av 1969.

Debuten med den nya konstellationen sker i januari 1970 i Hylands Hörna, där de är ett stående inslag under denna säsong. Den egentliga livedebuten sker den 29 mars 1970, på Berns salonger i Stockholm, under en föreställning som verkar gå under namnet ”Good old days”. Det intressanta är att det finns inspelningar från såväl själva showen, som från repetitionerna dagen innan. På repetitionerna kan man höra hur de planerar låtarna, föreställningen och verkligen kämpar med att hitta rätt i texten. En del arbete fick nog ägnas åt att plugga texter till morgondagen. Själva föreställningen flyter smidigare och repertoaren visar hur gruppen lät på den tiden. Det börjar med ett potpurri på gamla Family Four-låtar, fortsätter med några nya låtar, följt av ett potpurri på utländska örhängen, och ytterligare någon svensk låt.

I mars släpps också den första singeln, "Ta hit din längtan", med "Kom med mig till kärlekens torg" som baksida.

Ta hit din längtan
- Pack up your sorrows -
Text & musik: Richard Farina, Pauline Marden
Svensk text: Owe Junsjö

Richard Farina (född 1937, död 1966) var en av alla dessa folksångare som dök upp under 1960-talet i USA. Egentligen inledde han sin karriär som författare men träffade i början av 1960-talet Carolyn Hester, en då berömd folksångerska som han kvickt blev tillsammans med och gifte sig med. Strax därefter skiljde sig Farina och Hester, och han gifte sig i april 1963 i stället med en 17-åring vid namn Mimi, som var lillasyster till Joan Baez. De började uppträda som "Richard & Mimi Fariña" från 1964. Debutskivan kom 1965 och hette "Celebrations For a Grey Day" 28 april 1966 publicerade han sin bok "Been down so long, it looks like up to me", och det mesta såg ljust ut. Två dagar senare, den 30 april 1966, på Mimis 21-årsdag, satt Farina bak på en motorcykel, föraren tappade kontrollen, och Farina dog i kraschen. Samma kväll, 30 april 1966 är gode vännen Bob Dylan för första gången i Sverige och ger konsert i Stockholm. Kanske är rent av Pierre där? Tre månader senare ska även Dylan krascha med sin motorcykel, men han överlever. Joan Baez's sång "Sweet Sir Galahad" handlar om Farinas olycka. Mimi (Baez) Farina (född 1945, död 2001) var sångare och låtskrivare, precis som sin storasyster, men hon var aldrig i närheten av systerns framgångar.

"Pack up your sorrows" skrevs av Richard Farina och Pauline Marden - som är den äldre Baez-systern. Joan Baez började spela den live i januari 1964. Richard och Mimi spelade in den till debutskivan 1965. Många har sjungit in den på skiva, som Joan Baez, Johnny Cash, Peter, Paul and Mary och Judy Collins. Översättningen gjordes av Owe Junsjö och döptes till "Ta hit din längtan". Det var Junsjös första insats för Family Four/Pierre, men inte den sista. Owe Junsjö (född 1945) har skrivit många texter, som sjungits in av artister som Anni-Frid Lyngstad, Tommy Körberg, Hootenanny Singers, Svante Thuresson, Lill Lindfors och många fler, och han har översatt artister som Paul Simon, Leonard Cohen och Bob Dylan. Paul Simons ”Sounds of silence”, blev t ex ”En ton av tystnad” som många artister sjungit in. Originaltexten handlar om hur sångaren säger att hur jobbigt och svårt livet än blir (och det kommer det att bli), så kan han/hon alltid komma med sina bekymmer till honom, för han vet precis vad han ska göra med dem. Junsjös översättning har samma utgångspunkt, även om det är "längtan" som han erbjuder sig att ta hand om. Men i övrigt är det samma tema, om livets svårigheter som man får bära. Allt till en glad och hoppingivande musik.

”Ta hit din längtan” går in på Svensktoppen den 24 maj 1970, och ligger kvar i 10 veckor, till den 26 juli 1970. Det är alltså denna upplaga av Family Fours första Svensktoppsplacering, och den ska också bli den låt som ligger kvar längst (med sina 10 veckor).

Med Folke Lindesjös Orkester

2010-04-23T18:14:00.002+02:00

Under våren 1984 spelar Pierre in några gamla örhängen med Folke Lindesjös Orkester. Initiativet togs av Pi Lind på skivbolaget Pi. Pi Lind drev under en period Komediteatern och grundade sedan Pistolteatern. Hur han lyckades få med Pierre till detta projekt är oklart – kanske en kontakt via den nya skådespelarkarriären, som Pierre just då inlett. Det verkar inte vara särskilt välrepeterat, och det verkar vara en tillfällig grej. Pierres röst är mest som ett kompinstrument bland de andra, klarinetterna och gitarrerna. De låtar Pierre sjunger på är:

• Gatorna på Söder - av Ralph McTell och Börge Ring, samma låt som han gjorde en egen version av på ”En sommarsaga”)
• Alltid på väg- av Roger Miller och Lennart Hellsing.
• Gatans serenad – av Nils Perne och Sven Paddock.
• Börja dagen med en schlager – av Sven Goon.
• Nu tändas åter ljusen i min lilla stad – av Erik Decker och Per-Martin Hamberg.
• Söker du så finner du – av Ken Lane och Leif Nilsson.
• Följ mig bortåt vägen – av Povel Ramel.
• Vilken underbar värld – av George David Weiss, Georg Douglas och Bo-Göran Edling.

Som synes handlar det om svenska och utländska örhängen, som framförs som bakgrundsmusik i en rökig danslokal eller café. ”Gatorna på Söder” är en gammal bekant – den hade han redan sjungit in på ”En sommarsaga” nästan 10 år tidigare. Pierres röst passar inte särskilt bra till sådan lättsam underhållning, och inlevelsen verkar inte vara särskilt stor, även om han själv verkar nöjd. I en intervju om sin nya skådespelarkarriär och skivan säger han att:

-Men jag har ändå inte övergett musiken. Jag skriver fortfarande sånger och i våras spelade jag in en platta med gamla evergreens. Det var kul men det är teatern som fascinerar mig mest. Man vaknar, verbaliserar sina känslor och blir medveten om vad man gör med kroppen och rösten. (Sofie Rolf, okänd tidning, september 1984)

Vi tar väl och lyssnar på "Nu tändas åter ljusen i min lilla stad":

Halleluja!

2010-04-18T08:45:00.000+02:00

Halleluja (eller Hallelujah som den heter i orginal) var Israels bidrag till Eurovision Song Contest 1979. Jag har aldrig begripit varför Israel är med där - de ligger väl inte i Europa? Men det är väl där som med Israel i världspolitiken - ingen vill egentligen ha med dem att göra, men av skuld för hur judarna behandlades av nazisterna, måste någon låta dem vara med och leka. Ungefär som den i klassen som blev sist vald i brännbollen: "ok, om ni får Tord så tar vi Eva och Gudrun." Nåväl gruppen som sjöng hette Milk and Honey, och de vann hela tillställning. För andra året i rad stod Israel som segrare, med en text på hebreiska (året innan hette bidraget "A-Ba-Ni-Bi". Sveriges bidrag var för övrigt Ted Gärdestads "Satellit".

För att snabbt få till en översättning kallades en rutinerad översättare in, nämligen Olle Bergman. Finalen gick den 31 mars, och i april spelade konstellationen Pierre Isacsson, Anna-Lena Löfgren och Mats Rådberg in sin version, som släpptes på singel - och den 24 juni gick den svenska versionen in på svensktoppen, direkt till första plats. Där låg den i två veckor, innan något märkligt hände. Jan Malmsjö gick nämligen in på listan med sin egen version av samma låt, så en vecka låg "Halleluja" i två versioner på listan, men veckan efter det var Pierre, Anna-Lena och Mats borta och Jan Malmsjö tog över låten. Den stora hiten nu på svensktoppen var för övrigt en annan låt från Eurovision Song Contest, nämligen Vikingarnas version av "Djingis Kahn". "Halleluja" med Pierre, Anna-Lena och Mats finns också med på Mats Rådbergs "Det handlar om känslor" utgiven samma år.

Översättaren, Olle Bergman (född 1929, död 1985), var en svensk sångare och gitarrist med storhetstid på 1950-talet. Han har även varit känd som textförfattare och skivproducent och har bland annat lanserat Robert Broberg och Carl-Anton. Andra låtar han har översatt är bland annat "Det är då du behöver en vän", "Skona mitt hjärta" och "Leende guldbruna ögon".

Joddlarkungen

2010-04-12T19:42:00.002+02:00

Nu är det dags för en mycket svåråtkomlig raritet, så spetsa öronen. Från "Hemma" 1976 släpptes fem singlar - men andra singeln är en låt som faktiskt aldrig kom med på skivan, nämligen "Joddlarkungen", med "Detta är min morgon" (från föregående skiva) som baksida. Den gick aldrig in på några listor, vilket är lite synd, för det är en rätt rolig låt, faktiskt. En av dessa lite mer burleska Pierre Isacsson-stunderna (som "Farfars moped", "Vägens vänner" t ex), men här har Pierre skrivit text och musik själv. Det är en piffig liten pärla, med joddling och allt. Joddlardrömmarna kommer på skam, men till slut löser det sig till det bästa när han får jobb som fabriksvissla. Textraden "med ett försiktigt stillsamt fras, gick drömmarna i kras." är makalöst rolig. Likaså gillar jag kompisen som inte kunde bli flygkapten, eftersom han "hade för korta ben". Varför då? Nådde han inte ner till bromspedalen, som man bromsar alla flygplan med? Endera ett tankefel, eller en underbart skojig formulering. Jag tror på det senare...

Joddlarkungen
Text & musik: Pierre Isacsson

Alla minns vi när vi var små
och drömmarna som man hade då
om vilket jobb man skulle ha
när man blev stor en dag;
någon ville bli flygkapten
och flyga högt uppe i himlen
bagare, doktor och busschaufför,
polis eller jonglör.

Själv kände jag ett annat kall
som satte känslorna starkt i svall;
smög upp på vinden i hemlighet
där jag tränade hårt i min ensamhet.
Å när min pappa sa till mig
"jag undrar vad det ska bli av dig?"
avslöja jag i förtrolig ton
min hemliga passion:

Jo, jag ska bli joddlarkung uti Tyrolen
stå på alpens topp och joddla bort till Polen
i en liten grön stilig hatt med fjäder på
kortbyxor av läder och hängslen likaså.
Jag ska bli idol för varje liten flicka
som ska stå och trånande mot alpen blicka,
när jag sjunger ut över berg och över dal
lystrar alla till, för de känner min signal.

Jo-de-la-di-ho....

Åren gick och så blev man stor
och växte ur sina barndomsskor
med ett försiktigt stillsamt fras
gick drömmarna i kras.
Någon ville bli flygkapten
men visa' sig ha för korta ben
han som skulle bli busschafför
är arbetslös frisör.

Inte blev jag nån joddlarkung
som jag tänkte bli när jag var ung,
aldrig får jag tyrolen se
men jag joddlar jämt på mitt arbete.
Min chef på fabriken ringde ner
och grymta en dag:
"jag vill tala med er".
Sökte mig upp till chefens bord
och lyssnade till hans ord

"Ni ska få ett jobb ni bättre kan behöva
där ni kan få sitta för er själva och öva -
visslan på vår skorsten fungerar inte bra
ni får klättra upp och börja joddla där idag!"
Tjo, hi-i min gröna hatt och byxorna av läder
sitter jag och joddlar där i alla väder
en gång klockan nio, och en gång klockan fem
min stämma klingar långt över alla hus och hem.

Jo-de-la-di-ho....
Jo-de-la-di-ho....

En bok om Pierre på gång!

2010-04-04T17:51:00.002+02:00

Saxat från en intervju i en hittills okänd tidning:

Hallå, Per Wiker, vi har hört att du håller på att skriva en bok om Pierre Isacsson...?
Ja, det stämmer.

Hur kommer det sig?
Det är en lång historia, men grunden är naturligtvis att Pierre Isacsson alltid har funnits med, musikaliskt, i mitt liv. När jag var barn hade vi alla skivor både på skiva och kassett, och de spelades mycket, särskilt under sommarloven i stugan. Så Pierre har blivit en del av min barndom på något sätt, en länk till en tid jag allt oftare längtar tillbaka till. Hösten 2007 började jag lyssna lite intensivare på Pierre igen, och började fundera en del över det ena och det andra. Det hängde ihop med att min pappa dött tidigare på våren, och jag hade svårt att få saker och ting att gå ihop. Jag behövde nog någonting att fokusera på, tror jag. Då upptäckte jag rätt snart att det nästan inte fanns någonting alls att läsa om Pierre, så jag gjorde en egen sammanställning som jag publicerade på en hemsida, som sedan blev en blogg, och som nu har utvecklats till en bok. Så kan det bli.

Så det var alltså inte tänkt att det skulle bli en bok från början?
Nej, inte alls. Det var ett litet embryo till att börja med, som jag gjorde mest för min egen skull, men sedan växte det och när någon frågade om det skulle bli en bok och jag plötsligt hörde mig själv svara "ja" - då var det bara att sätta igång. Hahaha.

Vad heter boken?
Den heter "Jag vill andas samma luft som du! En bok om Pierre Isacsson"

Och vad är det för typ av bok?
Tja, det är ingen officiell biografi, det är knappt ens en biografi tänker jag ibland - utan snarare en handbok till Pierre Isacssons karriär. En genomgång av, i huvudsak i alla fall, det som finns officiellt utgivet med Pierre - alla låtar, skivor och så vidare. En överblick över en karriär.

Ok - kan man få en kort resumé - hur såg hans karriär ut?
Han började 1966 i gruppen Country Four, som var rätt framgångsrika ett par år under slutet av 1960-talet, även om de är rätt bortglömda idag. De låg ofta på Svensktoppen och turnerade flitigt. Sedan lämnade han Country Four och gick med i Family Four, som hade ännu större framgångar - bland annat vann de Melodifestivalen två år i rad. 1974 lämnade han gruppen för en solokarriär som resulterade i fyra skivor på lika många år. Några Svensktoppsettor blev det. Efter sista skivan 1978 gjorde han sporadiska inhopp i skivbranschen, ett par singlar, gästspel och barnskivor innan han sadlade om till skådespelare och spelade i musikaler under 1980-talet, bland annat med Riksteatern. I början av 1990-talet försörjde han sig bland annat som kryssningsvärd på båtar, och hans sista jobb var som kryssningsvärd på Estonia, natten hon sjönk. Det var väl en kort resumé, nästan fräckt kort...

Boken då - hur är den upplagd?
Jag går igenom hans karriär, år för år, och försöker reda ut bakgrunden till alla låtar. Musiken och särskilt låtarna har är centrala, oavsett om det handlar om Country Four, Family Four eller soloskivorna. Det är mycket intressanta historier, som blir att handla om så mycket mer än bara Pierre, egentligen.

Hur då, menar du?
Jo, jag menar att alla dessa låtar och artister som jag skriver om i boken, blir små intressanta historier eller anekdoter i sig själv. Det ena leder till det andra, och det har varit mycket fascinerande att hitta samband och berättelser från en tid som håller på att falla i glömska.

Som exempelvis...?
Hmm. Jag vet inte vad jag ska ta för exempel...men som att upptäcka att en låt som "Dunder och snus och lurviga luder", faktist är skriven av barnboksförfattaren Lennart Hellsing, eller att Elvis Presley stulit rättigheterna till en låt. Sånt fascinerar mig. Små detaljer. Kuriosa.

Har du gjort några "scoop", i övrigt?
Tja, en del intressanta fynd har jag gjort. Som hur Pierre blev upptäckt. Några pseudonymer har jag knäckt också, vilket jag är stolt över...någon som inte ens Stim visste. Sånt känns bra att dokumentera. Jag har också hittat den okända bakgrunden till några sånger, och även lyckats spåra upp en hittills okänd låtskrivare som numera är en känd radioröst.

Har du gjort intervjuer också?
Jag har pratat med några som dykt upp i olika former under Pierres karriär, som Lasse Tennander, Per-Anders Boquist, Gert Avelin och några till. Men fokus har som sagt varit på artisten Pierre, inte människan. Så familjen har jag i princip lämnat i fred. Nästa gång kanske...

Varför ska man läsa boken?
För att få en intressant och spännande del av svensk musikhistoria, och en känsla av en fantastisk epok i svensk schlagerhistoria, främst åren 1965 - 1978. Det är en bok för alla som är intresserade av Pierre Isacsson, naturligtvis, men också för alla som är nyfikna på ett stycke svensk musik- och kulturhistoria. Det kanske inte var bättre förr, men det verkade enklare och mera...ärligt.

När kommer den?
I maj hoppas jag att den ska vara klar.

Och var får man tag på den?
Det är bara att gå in i bokhandeln att fråga efter den, eller kolla i nätbokhandlarna.

Och vem är du själv, berätta lite!
Jag är född 1969, sambo, två barn, jobbar som strateg i Karlstads kommun. Dras mer och mer till skogen. Läser och skriver mycket - jag har alltid gillat böcker och ord. Skriver kåserier, novellern, dikter och har har gett ut tre böcker tidigare, "Resan till september", "Humlekvällar" och "Anteckningar från dimman".

Har du några egna förebilder?
Oj. Några namn jag alltid bär med mig är Bob Dylan, Dan Andersson och Nils Ferlin. Ett triumvirat som jag ständigt återkommer till. Gustaf Fröding och Nils Parling är andra författare jag uppskattar mycket och Townes van Zandt är en stor musikalisk hjälte.

Vad ska du skriva härnäst? Har du några planer?
Jag har alltid flera projekt på gång, skrivdrömmar som ska förverkligas. Jag håller sedan länge på med en bok om Dan Andersson och Bob Dylan, men närmast för dörren står nog en poesibok som jag jobbat med i ett par år som ska sammanfatta ett år av tillvarons förunderlighet med naturen som bas.

Lycka till med boken om Pierre, då!
Tack!

Pierre tolkar andra - "Elefant-sången"

2010-04-02T08:45:00.002+02:00

Elefant-sången
- The elephant song -
Text & musik: Hans van Hemert, Gregor Frenkel Frank, Roger Woddis
Svensk text: Börje Carlsson

"The Elephant Song" skrevs 1975 inför en tv-sändning till förmån för Världsnaturfonden WWF. Från början var Fran Sinatra tänkt som sångare, men det blev i slutändan den australiensiske sångaren Kamahl som fick sjunga den. Kamahl (Kandiah Kamalesvaran) föddes 1934 i Malaysia och tamil. Han kom till Australien 1953 för att studera, och när han började uppträda med sin musik bytte han namn till Kamahl. Han debuterade med "A Voice to Remember" i oktober 1967. Han största hit är "The Elephant Song".

Hans van Hemert (född 1945) är en holländsk producent och låtskrivare, med Mouth & MacNeal och Luv' som mest kända artister. "Ik Zie Een Ster" med Mouth & MacNeal kom trea i Eurovision song contest 1974, året då Abba vann. Även 1972 och 1976 skrev han hollands bidrag till Eurovisionsfestivalen; "Als het om de liefde gaat" med Sandra & Andres (kom 4:a 1972) och "The Party's Over" med Sandra Reemer (9:a 1976). Gregor Frenkel Frank (född 1929) är en holländsk skådespelare, författare och programledare. Han har skrivit texter för radio, tv, böcker och tidskrifter, och varit programledare i tv. Har en berömd skådespelare till bror, Dimitri Frenkel Frank. Roger Woddis (född 1917, död 1993) var en engelsk författare, som bland annat skrev politisk humor, lite från vänsterkanten. Hur von Hemert, Frank och Woddis kom att stå som kompositörer till denna sång är en gåta. Kahmal hade hiten. Här är orginalversionen, från 1975.

Texten handlar i orginalet, precis som i den svenska äversättningen av Börje Carlsson, om djurens vädjan till människan att inte ta död på naturen. Språkrör för djuren är elefanten. Den var ju som sagt temalåt till WWF.

Pierre berättar om "Då går jag ner i min källare"

2010-03-28T15:07:00.002+02:00

För ett par månader sedan avhandlades Pierres sista tv-framträdande, i Café Norrköping, augusti 1994. Det är dags att kolla lite på den inledande intervjun, gjord av Bengt Nordlund. Pierre är imponerande tålmodig, trots de något urvattande frågorna.

Pierre på Facebook

2010-03-27T09:37:00.001+01:00

Nu har Pierre en egen sida på Facebook också. Kom med, vetja.
http://www.facebook.com/?ref=logo#!/pages/Pierre-Isacsson-latskrivare-och-artist/109426719083539?ref=nf

Filmjajm

2010-03-26T17:46:00.001+01:00

Pusslade ihop en liten film.
Pierre Isacsson - a tribute.

Efterlysning!

2010-03-25T14:07:00.003+01:00

Arbetet med boken om Pierre Isacsson är nu inne i sin slutfas. Publicering sker troligen under maj. För bokens räkning har jag intervjuat spännande personer som har något att berätta om Pierre. Men detta är ytterligare en förfrågan:
Har du något att berätta? Kände du honom? Spelade du med honom? Någon annan intressant historia?
Berätta gärna för mig, så blir bilden lite fylligare.
mejla till perfawiker(snabel-a)yahoo.se

4 kring Donovan

2010-03-25T09:05:00.002+01:00

1966 kommer en Ep med 4 sånger, alla skrivna av Donovan, men med svensk text - utgiven av Scan-Disc. Först ut är Lil Malmkvist (Siws syster) med ”Grönt lyser gräset”, vilket är en svensk version av ”Colours” som fått svensk text av ”Per Spelman”. ”Per Spelman” är en pseudonym, vilket jag efter hårt arbete lyckats konstatera vara ingen mindre än Sven-Olov Bagge (född 1933, död 2003). Bagge (pappa till idol-jurymedlemmen Anders Bagge) skulle senare dyka upp som producent av Family Four och även som ansvarig för Barna Hedenhös-skivorna som Pierre medverkade på under 1990-talet. Därefter följer Per-Christian med ”En sång för dig”, som är en svensk version av ”To sing for you”, med text av Patrik (Per-Anders Boquist). Därefter kommer James med den svenska versionen av, lämpligt nog, ”James”, men som däremot märkligt nog döpts om till ”Josie”, även där med svensk text av Per Spelman. James, det är James Hollingworth, samme man som kom tvåa i den talangtävling som Pierre kom trea i, och som vanns av Lars-Rune Jäverbrant, som senare kommer att dyka upp i Country Four.

Sist på EP.n ligger Pierre Isacssons version av ”Catch the wind”, som i översättning heter ”Vindens sång”. Översättningen är gjord av signaturen ”Sam”, vilket är en pseudonym för Björn Mirdan. Pierres version är mycket spännade. Han är alltså 18 år, ska fylla 19 till hösten, och har säkerligen hört Bob Dylan, som slagit igenom med dunder och brak även i Sverige - den 29 april 1966 kommer han till Sverige för sin första konsert. Den lustiga är nämligen att Pierre verkligen försöker sjunga som Bob Dylan, snarare än Donovan. Ett typiskt nasalt glidande och en dylansk betoning. Pierre skulle senare sjunga in en Dylanlåt med Country Four (”I´ll be your baby tonight”). Han skulle också sjunga in ytterligare en låt av Donovan också, nämligen ”Lazy Daze”, som blev ”Lata sommardagar” på debutskivan ”Pierre!”.

Vindens sång
- Catch the wind -
Text & musik: Donovan
Svensk text: Sam (Björn Mirdan)

När allting är grått och meningslöst
söker jag tröst och tänker på
hur vackert det var en gång
Att känna dig bredvid mig
att hålla din hand
nere vid en strand
sitta stilla
och lyssna på vindens sång

När solen sjunker ner dina ögon ler
var jag än ser finns du där
du är överallt omkring mig
att vara med dig utan vänovisshet
när ingen vet
om vi än en gång
kan höra vindens sång
Didididi

När träden kläds med regnvått hår
tänker jag på om jag ska få
se dig igen
fast du har säkert glömt mig
Långt inne i ditt hjärta
vill jag alltid va
då är allting bra
När jag drömmer om dig
så hör jag vindens sång

Didididi

När träden kläds med regnvått hår
tänker jag på om jag ska få
se dig igen
fast du har säkert glömt mig
Långt inne i ditt hjärta
vill jag alltid va
då är allting bra
När jag drömmer om dig
så hör jag vindens sång

Promotion, anno 1974

2010-03-18T12:28:00.002+01:00

Gjorde ett litet auktionsfynd, som är så snyggt att jag lägger upp det här.
Ett promotion-vykort. Troligen från våren 1974 eftersom man på baksidan uppmanas köpa deras två skivor "Family Four på Berns" och "Kalla´t va´ du vill". Stiligt och enhetligt klädda. Pierre, Agnetha och Berndt känner vi igen, men vem den fjärde är vet jag inte, Monica Aspelund eller Anki Nilsson.

Ha, ha, du kan inte ta mig

2010-03-17T11:22:00.002+01:00

"Ha, ha, du kan inte ta mig" från "Hemma" är ännu en sång av Pierre som romantiserar en ungdomskärlek. Man riktigt känner sommarlovsidyllen där de sprang bafota i gräset, och åt gräddtårta med smultron på, medan den lite retsamma flickan ropade "ha, ha, du kan inte ta mig". Men så gick tiden, de blev äldre och hon flyttade till en annan stad. Ungdomskärlek är inte ett unikt ämne i Pierres låtskrivargärning, just denna påminner rätt mycket i tonen om "Angelina". Kanske var detta den problematiserade prologen som sedan löste sig så fint i "Angelina". "Ha, ha, du kan inte ta mej" var en av de låtar som inte släpptes som singel från "Hemma", annars släpptes faktiskt sju låtar av de elva på singel.

Ha, ha, du kan inte ta mej
- Pierre Isacsson -
Ha, ha, du kan inte ta mig
Ha, ha även om du vill
Ha, du kan inte ta mig
Jag kan göra vad jag vill

Sol över vår hage
där vi sprang barfota
när vi var små
Och här låg vi på mage
och åt en gräddtårta
med smultron på
Alltid när jag skulle gå hem,
sprang du iväg,
bort över ängarna -
jag hör ännu din sång.

Ha, ha, du kan inte ta mig
Ha, ha även om du vill
Ha, du kan inte ta mig
Jag kan göra vad jag vill

Här bland våra minnen
tog vi en sista,
sakta promenad
med sorg i våra sinnen -
du skulle flytta till en annan stad.
Bilden av dig smyger sig på
hur du försvann
bort över ängarna -
jag hör ännu din sång

Ha, ha, du kan inte ta mig
Ha, ha även om du vill
Ha, du kan inte ta mig
Jag kan göra vad jag vill

Jag hör
Din sång

Ha, ha, du kan inte ta mig
Ha, ha även om du vill
Ha, du kan inte ta mig
Jag kan göra vad jag vill

Ha, ha, du kan inte ta mig
Ha, ha även om du vill
Ha, du kan inte ta mig
Jag kan göra vad jag vill

Pierre tolkar andra - "Morgan Kane".

2010-03-11T19:45:00.001+01:00

Morgan Kane är en fiktiv Western-figur som skapades av Louis Masterson. Jag minns den själv från barndomen, särskilt från nattduksbordet i sommarstugan. Lika häftig som Clay Allison var den ju inte, för där fanns ju mer målande sexbeskrivningar, men likväl. Louis Masterson är en pseudonym för den norske författaren Kjell Hallbing. "Morgan Kane"-serien är en makalös succé, de 83 böckerna har sålt i närmare 20 miljoner exemplar. Första boken, "Utan nåd", kom 1966.

Morgan Kane föddes 1855 i Santa Fe. Hans föräldrar blev mördade när han var liten, i ett indianöverfall. Han mördade för första gången själv när han var 16, som hämnd för föräldrarnas död. Gick sedan med i kavallerier, blev guldgrävare i Dakota, slogs vid slaget vid Little Big Horn, blev revolverman tillsammans med Billy the Kid, flyttade till gränsen mellan Arizona och Mexico som medlem i den mexicanske banditen El Coyotes gäng, bröt sig bort från gänget, gifte sig och blev sheriff. Men hustrun blev mördad, så han slängde sheriffstjärnan och tog hämnd, men blev allt mer alkoholiserad och fick sparken igen 1898. Då reste han runt på diverse jobb, bland annat som Theodore Roosvelts livvakt, och deltog vid invasionen av Kuba. Samarbetade sedan med Butch Cassidy och Sundance Kid. 1910 deltog han på Pancho Villas sida i kriget, där han träffar sin dittils okände som. Han blev sheriff igen, innan han blev skjuten i en by nära Mexico. Sonen flyttade till Europa och blev matador. Med andra ord, en rätt ordinär livshistoria.

1972 kom Benny Borgs "Balladen om Morgan Kane" ut på singel i Norge, året efter kom den ut i Sverige, och Pierre spelade in den till debutskivan "Pierre!" 1974. Originalet med Borg var en stor hit i Norge under 1972. Orginaltexten skrevs av Louis Masterson själv (alltså Kjell Hallbing) och musiken av en viss "Ben A. Castle", det vill säga en tafflig pseudonym för Benny Borg (prova att läsa "Ben A" med engelsk touch, och "castle" betyder "borg").

Översättningen ligger så när orginalet, att man inte brytt sig om att ange någon översättare, eller så kanske redan Benny Borg även sjöng en svensk version själv. Han är ju egentligen svensk, men flyttade till Norge 1969. Benny Borg är välkänd i Sverige, och har även skrivit låtar som "En spännande dag för Josefine", "Den stora dagen" och "Ljus och värme" (som Åge Aleksandersen och Björn Afzelius spelat in).

Hjälp!

2010-03-10T17:19:00.004+01:00

Hej alla läsare!

Nu har jag gått och funderat på några knivigheter en längre tid, som jag faktiskt inte lyckats lösa. Det retar mig. Är det någon därute som vill göra en god gärning och/eller slå ihjäl lite tid, så kommer här 5 nötter:

1.
"Lite solsken varje dag" på Country Fours LP "Hjärtats saga"
- Little Sunshine -
Text & musik: Roger Greenway & Roger Cook
Svensk text: Patrik

Fråga:
Var hittar man ”Little sunshine” i original?

2.
"Drömmarnas ö", Country Fours sista singel
- Santa Marie -
Text & musik: Frere Manston
Svensk text: Patrik

Originalet till "Drömmarnas ö" heter "Santa Marie". Även här går jag bet.
Men jag har en teori. Även om det står "Frere Manton" som låtskrivare, utgår jag från att det handlar om Frere Manston. Men någon låt som heter "Sante Marie" verkar han inte ha spelat in själv. Det har däremot Keith Potger gjort, 1969, alltså rätt i tiden. Keith Potger hade precis lämnat The Seekers och gav ut en singel i eget namn, "The world would never turn again", som hade "Santa Marie" som baksida. Översättningen är gjord av Per-Anders Boquist, som ju var en stor beundrare av The Seekers, så jag gissar att han hade koll även på denna singel. Men det är bara en teori än så länge.

Fråga:
Kan någon bekräfta eller korrigera?

3.
"Du som vandrar genom livet" på Family Fours "1971"
Text & musik: Lars Berghagen

”Du som vandrar genom livet” finns i Lars Berghagens version på ”Min värld i toner” som kom 1972. Det innebär alltså att Family Fours version kom före Berghagens egen, så det är alltså inte från skivan de har hört den – men var de hört den är oklart. Klart är att Family Four redan 1970 framförde den live, och kallade presenterade den då som en nyskriven Berghagen-låt. Kanske var den rent av specialskriven för Family Four.

Fråga:
Kan någon bekräfta eller korrigera?

4.
"Du ska få en dag" - singel med Family Four.
Jag har inte heller lyckats få tag på den på singel, så jag kan höra vad det är för låt, men jag gissar ändå att det handlar om ”Du ska få en dag imorgon”, skriven av den norske kompositören Otto Nielsen, med text av Alf Pröysen (”Du ska få en dag i mårå”) och översatt till svenska av Carl-Anton år 1971. Det skulle också kunnar vara ”Du ska få en dag” av Ole Kjell Johansson, men det håller jag för högst osannolikt.

Fråga:
Kan någon bekräfta eller korrigera?

5.
"Det är skönt att få va´ här igen" på "Family Four på Berns"
Text & musik: Frederick Loewe, Alan Jay Lerner
Svensk text: Pierre Isacsson

Fråga:
Vilken låt ur vilken musikal eller film handlar det om?

Svar eller teorier mottages tacksamt:
perfawiker (snabel-a) yahoo.se

Till vår melodi

2010-03-08T20:28:00.002+01:00

"Till vår melodi" är en svängig liten pärla, med sugande trumpet, plockande gitarr och Pierre som närmast pratsjunger en vacker text om gammal kärlek - som inte rostat. Mannen verkar drabbas av sin första kärlek, han är lite blyg och är ute "i främmande land". Var detta utspelar sig är lite oklart, eftersom det framförs klagomål på den pratsamma "publiken". Rimmönstret är...innovativt, först är det varannnanradsrim i fyra rader, sen kommer inga rim alls till de två sista. Dessutom tror jag mig kunna fastslå att detta är den enda sång i svensk musikhistoria som rimmar "mörka alkover" på "betjäningen sover".

"Till vår melodi" finns på Hemma.

Till vår melodi
- Pierre Isacsson -
Stillsam musik
och mörka alkover.
Pratsam publik
Hmm...betjäningen sober
Och här sitter du och jag
som på vår första kväll
för många år sen.
Här träffades vi
till vår melodi.

Kärlek i smyg
och kärlek med spänning.
Jag var nog blyg
du hade ny klänning.
och jag tyckte du var fin,
själv bar jag ljusröd slips
och gråa byxor,
en ung konfirmand
i främmande land.

Och om vi vill
står tiden still
ch min hand vilar över din
för lämna dig det vill jag ej
Nej, aldrig någonsin.

Nära dig nu
och nära tillbaka
minns jag ännu
hur kärlek kan smaka.
Ja, det bästa har vi haft
även i motgångar
och svåra tider -
en varm symfoni
blev vår melodi.

Country på kvällskanten

2010-03-04T08:04:00.000+01:00

Den 27 augusti 1982 sände tv2 "Country på kvällskanten", en serie countryprogram som hade Alf Robertson som programledare och spelades in på Moga loge. Programmet är löst utformat som en countryresa genom Sverige, där resan sker genom gästerna i programmet. Resan börjar i Skåne med Hasse Andersson, och övriga gäster som famför en låt eller två är Marie Hedman/Kerstin Dahlberg, Björn Alriksson, Örjan Englund, Hookie Olofsson, Tanya, Tomas Haglund, Pierre Isacsson, Kikki Danielsson och Elisabeth Andreasson. Alf Robertson själv kör "Jag flög över vårt hus i går natt" och "Balladen om Nisse Karlsson". Många av solisterna ingår också i husbandet, som består av Hasse Rosen, gitarr, Kjell Öhman, piano, Björn Alriksson, munspel, Tomas Haglund, fiol, Janne Gullbäck, trummor, Sam Bengtsson, bas och Mats Rosén, steel guitar samt Marie Hedman, Kerstin Dahlberg och Örjan Englund i kör.

Pierre Isacsson (representerar "Söders höjder" i countryresan genom landet) hälsas välkommen till "countryfamiljen" och spelar de två låtarna från den då aktuella "Country circus vol.1", nämligen "Ett gräs som var så grönt" och "Spelaren". "Ett gräs som var så grönt" är ju dessutom Alfs översättning av Kris Kristoferssons "Good for nothing blues". Pierre går in för countrysvängen, har vit kavaj, vita byxor, mörka boots och gitarren på magen. Rutinen lyser igenom, ett mycket säkert framträdande trots en mikrofon som av och till trilskas och vill vika ner sig. Efter första låten plockar han fram sin traditionella "Ja, jag säger som jag alltid har sagt: tack ska ni ha", innan han plockar igång (mycket snyggt) "Spelaren".

Programmet avslutas med att alla gemensamt sjunger "Godnatt, Irene", men Pierre syns inte till. Så nu var alltså Pierre hälsad välkommen till country-familjen. Kanske var det den vägen han tänkte sig att gå den närmsta tiden. Året efter kom en country-doftande singel ("Ge mig en enkel sång"), men countrykarriären tog aldrig riktigt fart.

Country Four - Hjärtats saga, #4

2010-03-02T16:29:00.001+01:00

8. Rönnbärsblom i maj
- Lemon Tree -
Text & musik: Will Holt
Svensk text: Patrik

”Rönnbärblom i maj” är en svensk version av ”Lemon Tree”, en folskång från 1960-talet, skriven av Will Holt (född 1929, och gjorde på 1970-talet karriär som textförfattare på Broadway). Den bygger på den brasilianska sången ”Meu limão, meu limoeiro” som den brasilianske sångaren Wilson Simonal hade framgångar med. ”Lemon Tree” har sjungits in av bland annat Peter, Paul and Mary, The Kingston Trio, The Seekers, Bob Marley och Trini Lopez. Man kan väl gissa att Per-Anders Boquist hörde The Seekers, men det kan ju ha varit Peter, Paul and Mary eller rent av The Kingston Trio.

9. Att vara din
- On a toujours ses yeux d’enfant -
Text: Frank Gerald
Musik: Barry Hansen
Svensk text: Patrik

Skriven av Frank Gerald (text) och Barry Hansen (musik)och kom på en ep på Fontana med Lucky Blondo 1964. Lucky Blondo, född 1944 i Paris var en fransk crooner, som hade rätt stora framgångar på sin tid. Han sjöng tidigt på krogar och debuterade 1961 med en EP. Han sålde rätt bra, bland annat med "Pretty Little Sheila". Under 1970-talet försvinner han ur från rampljuset, men 1977 gör han en liten comeback med en skiva inspelad tillsammans med The Jordanaires i Nashville.

10. Ann-Cathrin
- Walk right in -
Text musik: Gus Cannon & Hosea Woods
Svensk text: Dan Morgan

”Walk Right In” heter originalet till den sista sången på skivan, ”Ann-Cathrin”. ”Walk right in” var en hit med The Rooftop Singers, men skrevs ursprungligen av bluessångaren Gus Cannon med hjälp av Hosea Woods som var medlem i Cannon’s Jug Stompers, hans band, och spelades in redan i slutet på 20-talet. Med The Rooftop Singers låg den som nummer 1 på Billboard i början av 1963. Att den blev en hit gjorde att Cannon fick uppmärksamhet igen, och kunde hämta ut sin banjo från pantbanken med hjälp av royaltycheckarna.

Andra som spelat in ”Walk Right In” är bland annat Chet Atkins, Ella Fitzgerald, Janis Joplin, Sammy Davis Jr. Och Dr. Hook. The Rooftop Singers version kan man förresten höra på soundtracket till Forrest Gump.

För den svenska översättningen står ”Dan Morgan”, som är en pseudonym för Karin Wollgast (född 1910, död 1992). Andra låtar hon har skrivit är ”Bella Bambolina” åt Lasse Lönndahl, och ”Lilla dumbom”, ”Piccolissima Serenata”, ”Regndropps-Serenad” och ”Uppå källarbacken” ("American patrol").

”Ann-Cathrin” hamnade på Svensktoppen, i två veckor mellan 30 juli och 6 augusti 1966. Första veckan toppade Anna-Lena Löfgren med ”Var barmhärtig”, den andra Östen Warnebring med ”En sommardröm”.

Country Four - Hjärtats saga, #3

2010-02-28T10:12:00.002+01:00

6. Nu grönskar det
Text: Evelyn Lindström
Musik: J.S.Bach

En riktig vårsång är det, skriven av Evelyn Lindström, till en något omarbetad sats ur "Bondekantaten" av Johann Sebastian Bach. Tjugo år gammal blev Evelyn Lindström färdigutbildad småskollärare och ungefär vid samma tid skickade hon in några av sina dikter till Josef Eriksson, en kompositör och tonsättare. Eriksson gav ett par år senare ut nothäftet "Sånger om vår och sommar" som bland annat innehöll "Hemlängtan", "Vandrarelängtan" och "Aftonstämmning", alla tre med text av Evelyn Lindström.

I en artikel i Hallands Nyheter, reder Pär Fält ut hennes historia, som annars verkar ha varit märkligt okänd ditintills. Hon växte upp i Grimsby, England, där fadern var sjömanspastor. Efter 1:a världskriget reste familjen hem till Sverige och fadern blev blev kyrkoherde på Vätö i Roslagen. Minstingen Evelyn följde sina systrar i spåren och var som tjugoåring färdigutbildad småskollärarinna. På fritiden skrev hon dikter och 1929 tog hon mod till sig och skickade några av dem till Josef Ericsson, som var en av landets mest framstående och välkända kompositörer. Ericsson blev förtjust och några år senare gav han alltså ut nothäftet "Sånger om sol och sommar", med tre tonsatta dikter av Evelyn Lindström. Men inte "Nu grönskar det", alltså, musiken till "Nu grönskar det" var nämlgen redan då tvåhundra år gammal; Bach komponerade den till sin bondekantat 1742, men lånade enligt vetenskapen den melodin från folklig musik. Kantatens libretto skrevs ursprungligen av Christian Friedrich Henrici, en tysk poet som under namnet Picander samarbetade mycket med Bach, och skildrar två saxiska bönder som uppsluppet diskuterar sin nye godsherre. Inte med ett ord berörs vårens ankomst, grönskande dalar eller något annat som tyder på att Evelyn Lindström haft en utländsk förlaga när hon skrev sin text. Hon var vid denna tidpunkt 24 år och hade flyttat till Stockholm, där hon arbetade som lärarinna. Evelyn fortsatte att skriva och översätta dikter, och gav 1952 svensk text åt ytterligare ett musikstycke av Bach: ”Nu är det sommar blid”. Totalt finns ett femtontal texter av Evelyn Lindström publicerade. Den mest kända, näst "Nu grönskar det", är "Marias Vaggsång", som på senare år sjungits in av artister som Cyndee Peters och Rikard Wolff. I början av sjuttiotalet pensionerade hon sig från lärarinnejobbet, lämnade lägenheten i Stockholm och flyttade till Sigtuna. Evelyn Lindström dog 1990 och ligger begravd tillsammans med sina föräldrar och systrar i Sigtuna.

Källa: artikel av Per Fält i Hallands Nyheter

Så här låter den med full kör.

Nu grönskar det
- Evelyn Lindström, Bach -
Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål,
till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din.

Långt bort från stadens gråa hus
vi glatt vår kosa styr,
och följer vägens vita band
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se
på livets rikedom
som gror och sjuder överallt
där våren går i blom!

Lars Winnerbäck spelade in en version till sitt sommarprogram 2008.

7. Dagdröm
- Daydream -
Text & musik: John Sebastian
Svensk text: Ninita – Patrik

Det är svårt att höra exakt vilka låtar Pierre finns med på på första skivan, men på en låt hörs det i alla fall att han är med, nämligen på ”Dagdröm”.

Låten finns med på en fyra-låtars EP, och sedemera alltså på LP:n, och är en tolkning av Lovin Spoonfuls hit ”Daydream”. Den kom på singel i april 1966, så man var snabba i vändningarna. Det blev dock a-sidans ”Ann-Cathrin” som hamnade på Svensktoppen, i två veckor mellan 30 juli och 6 augusti 1966. Första veckan toppade Anna-Lena Löfgren med "Var barmhärtig", den andra Östen Warnebring med "En sommardröm". Låten skrevs av John Sebastian, som grundade Lovin Spoonful, men faktiskt också spelade på Bob Dylans ”Bringing it all back home” 1965. För översättningen står pseudonymerna "Ninita" och "Patrik". "Ninita" hette egentligen Ingrid Reuterskiöld, född 1905, död 1986, och har också skrivit texter som "Flickor bak i bilen" och "En röd blomma till en blond flicka". "Patrik" är en pseudonym för Per-Anders Boquist (född 1931), som senare skulle starta skivbolaget Amigo med sin bror Jan – en av deras första artister i stallet skulle komma att bli just Country Four. Amigo finns som skivbolag än idag.

Orginalet låter så här.

Country Four - Hjärtats saga, #2

2010-02-26T08:27:00.001+01:00

4. Vår lilla värld
- A world of our own -
Text & musik: Tom Springfield
Svensk text: Olle Bergman

"A World of Our Own" är den australiensiska gruppen The Seekers andra singel, och blev nummer tre på Englandslistan i maj 1965, och nådde till plats 19 i USA.
Tom Springfield är Dusty Springfields bror, och skrev flera av The Seekers låtar. Dusty, soulsångerskan, hade ett par hits på 90-talet med Pet Shop Boys, bland annat "What Have I Done to Deserve This?".

Svensk text av Olle Bergman, född 1929, död 1985. Bergman var en svensk kompositör, textförfattare, sångare, musiker (gitarr), orkesterledare, redaktör, förläggare och grammfonproducent. Född i Stockholm. Började spela gitarr omkring 1944 för bl. a. Sten Carlberg och Roland Bengtsson. Började spela professsionellt 1947 med olika orkestrar och hade eget band från 1955 till 1967. Var även verksam som musikjournalist och från 1962 skivproducent på EMI från 1962, där han bland annat lanserade Robert Broberg och Carl-Anton, samt barnskivor som "Djungelboken" och han lev 1970 musikförläggare på Sonora. Skrev hundratals texter och är väl en av dem som legat mest på svensktoppet, låtar som kan nämnas är ”En enkel sång om frihet” (nej, det är inte Lars Berghagen som skrivit den), "Leende guldbruna ögon" "Skona mitt hjärta" ooh ”Ja, det var då”.

Olles dotter Anna (Olsdotter-Arnmar) jobbar som nyhetsuppläsare i Sveriges Television

5. Du är det allra käraste
- I´ll never find another You -
Text & musik: Tom Springfield
Svensk text: Olle Bergman

Ytterligare en The Seekers-låt ursprungligen. Detta var deras första singel, och en stor framgång, som sålde i närmare 2 miljoner exemplar. Skriven av Tom Springfield, spelades in i november 1964 och släpptes i december samma år. I februari 1965 blev den 1:a i England och Australien, och 4:a i USA.

”Du är det allra käraste” /”Att vara din”, släpptes som singel tidigt på hösten 1965, alltså långt innan LP:n ens var ute. Den hamnade på Svensktoppen direkt, och låg kvar i 18 veckor, mellan 4 september 1965 och 22 januari 1966. Ett par veckor tidigare hade de så kallade Hötorgskravallerna inträffat. I oktober börjar mellanölet (3,6 %) säljas och blir en stor succé. I oktober publicerar fotografen Lennart Nilsson sin världsensation ”Ett barn blir till”. Musikalen ”Sound of Mucic” har Sverige-premiär i november. I december inleds rättegången mot Astra angående Neurosedyn, och i december har ”Att angöra en brygga”, Hasse och Tages nya film, premiär. Allt detta under tiden som ”Du är det allra käraste” ligger på Svensktoppen. Under de 18 veckorna låg de 1:a nio veckor, de andra veckorna toppades listan av Sten & Stanleys ”I lust och nöd”, Hootenannys Singers ”Den sköna Helen”, Lill-babs ”Jag kan inte leva utan dig” och Hootenanny Singers ”Björkens visa”. Den övriga långliggaren denna tid var ”Om maskros och tjärdoft” med Carl-Anton. 1967 fick Sonny James en country-1 med den i USA.

Country Four - Hjärtats saga, #1

2010-02-24T23:39:00.004+01:00

Dags att kika lite närmare på en skiva igen. Country Fours första LP nämligen, som heter "Hjärtats saga" och släpptes under 1966 och föregicks av flera singlar. Samtliga låtar på LP:n finns faktiskt utgivna på singel eller EP! När LP:n släpptes fanns Pierre med i gruppen - men han har anslutit sig längs vägen nånstans. Det här var ju också en tid där LP-skivor inte var självklara, singlar och EP:s var fortfarande det viktiga. Så på de första singlarna med Country Four finns inte Pierre med, och följaktligen finns han inte heller med på alla låtarna på den LP som gavs ut. Det är svårt att höra exakt vilka han finns med på. På första EP:n med ”Du är det allra käraste” /”Att vara din” / ”Vår lilla värld”/”Rönnbärsblom i maj” finns inte Pierre med, så långt är klart.

Jag tänkte vi skulle ta och kolla vad låtarna kom från. Så hämta LP:n (den står nog mellan Leonard Cohen och Creedence Clearwater Revival), lägg plattan på skivtallriken, så börjar vi spisa. Ett par - tre låtar i taget får det bli.

1. Hjärtats saga
Text: Sigurd (Alfred Hedenstierna)
Musik: Wilhelm Åström
Arr. Jan Boquist

Wilhelm Åström föddes 1840, och dog 1898, svensk kompositör och musikdirektör.
Åström arbetade som musiklärare vid Växjö läroverk från 1881 och var också verksam som musikdirektör vid Kronobergs regemente åren 1881-93. Hjärtats saga är hans enda kända verk, även om han också har ett finger med i spelet i en av våra mest kända marscher, nämligen Kronobergs regementes marsch.

Carl Josef Alfred Hedenstierna föddes 1852 och dog 1906. Från 1879 arbetade han i redaktionen för Smålandsposten i Växjö och var 1890-1898 dess huvudredaktör. Sedan flyttade han till Stockholm. Hans romaner och kåserier under signaturen Sigurd lyfte tidningen till nya höjder, upplagan fördubblades tack vare Sigurds kåserier. Dessa utgavs också i bokform en gång om året. Hedenstierna deltog i tidens kulturdebatt och huvudfiender var bland annat August Strindberg och Gustaf Fröding.

"Hjärtats saga" används ofta i bröllopssammanhang, och andra artister som sjungit in den på skiva är Bertil Boo, Hootenanny Singers och Agnetha Fältskog.

2. Lite solsken varje dag
- Little Sunshine -
Text & musik: Roger Greenway & Roger Cook
Svensk text: Patrik

"Lite solsken varje dag" hette i orginal "Little sunshine" och skrevs av Roger Greenaway och Roger Cook, en engelsk duo som ibland gick under artistnamnet David & Jonathan. Egentligen var de låtskrivare, men hade en egen hit med en version av Beatles "Michelle" i början av 1966. Låtar de skrivit är "This Golden Ring" och "You've Got Your Troubles" som the Fortunes hade hits med. Greenaway skrev också låtar utan Cook, som the Hollies "Long Cool Woman" och Gene Pitneys "Something Gotten Hold of My Heart", för att inte tala om kultklasikern "Gimme Dat Ding".

Exakt var "Little sunshine" finns har jag inte lyckats utröna, tyvärr.
"Patrik" är i alla fall en pseudonym för Per-Anders Boquist (född 1931), som senare skulle starta skivbolaget Amigo med sin bror Jan – en av deras första artister i stallet skulle komma att bli just Country Four.

3. Timmen blå
- Aura Lee -
Text: W.W. Fosdick
Musik: George R. Poulton
Musikberarbetning: J.Brown Jr
Svensk text: Patrik

”Aura Lee” är en gammal amerikans sång från inbördeskriget om en ung flicka, skriven av W. W. Fosdick (text) och George R. Poulton (musik). Den blev mer känd under 1900-talet då Elvis Presley fick en hit med den under namnet ”Love me tender”. Eftersom den var fri (inga rättigheter fanns kvar) tog Elvis äran för melodin och som textförfattare står Vera Matson. Fast egentligen var det Vera Matsons man, Ken Darby, som skrev texten till ”Love me tender”. På frågan varför han satte sin fru som kompositör, svarade han: ”Därför att inte hon heller har skrivit den”. Där fick du, Elvis Presley.

Svensk text av Patrik (Per-Anders Boquist).
J. Brown Jr. är ingen annan än den andre Boquist-brodern, lillebror Jan, som under denna pseudonym även gav ut en egen singel.
”Timmen blå” låg 16 veckor på Svensktoppen, mellan 20 augusti och 3 december 1966.

Pierre tolkar andra - "Sköna sommarregn"

2010-02-21T12:43:00.003+01:00

Neil Sedaka har bidragit med två klenoder till Pierre Isacssons fatabur. "Våra gyllene år" på "En sommarsaga", och "Sköna sommarregn" på "Pierre!". "Våra gyllene år" har jag avhandlat vid tidigare tillfälle, så nu tar vi och kollar på orginalet till "Sköna sommarregn", nämligen "Laughter in the rain". Den släpptes som singel 1974 och på LP:n "Sedaka´s back" 1975.

Laughter in the rain
- Neil Sedaka, Phil Cody -

Strolling along country roads with my baby
It starts to rain, it begins to pour
Without an umbrella we're soaked to the skin
I feel a shiver run up my spine
I feel the warmth of her hand in mine

Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside

After a while we run under a tree
I turn to her and she kisses me
There with the beat of the rain on the leaves
Softly she breathes and I close my eyes
Sharing our love under stormy skies

Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
I feel the warmth of her hand in mine

Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside

Sedakas huvudsaklige låskrivarpartner var Howard Greenfield - med honom har Sedaka skrivit över 500 sånger, men han har även skrivit sånger själv och med andra, inte sällan med Phil Cody, som också är den som skrivit "Laughter in the rain" med honom. I början av 1970-talet gjorde Sedaka comeback efter några år i skymundan, där låtar som "That's When The Music Takes Me" och "Laughter in the Rain" blev hits. Hans egen version gavs (förutom på singel) först ut på "Laughter in the rain" 1974 (bara i England) och sedan i USA på "Sedaka's back" som kom 1974, och blev etta på Billboard 1 februari 1975. "Sedaka´s back" är egentligen en samling låtar från hans tre senaste skivor som inte släppts i USA, men nu kom alltså en skiva ut, tack vare Elton John som släppte den på sitt bolag Rocket.

Dags att lyssna på Pierres version.

Den svenska versionen har kvar samma grundstämning och känsla. Ett sommarregn som tvingar in ett par under ett träd, där regnet spelar rytmiskt. Man kan riktigt känna dofterna och höra ljudet av det varma, smattrande regnet på löven och grönskan runtomkring.

För den svenska översättningen står Owe Junsjö. Han hade redan översatt låtar åt Family Four, på "1971" finns "Det var inte menat så" (Tom Paxtons "Last Thing on My Mind", som förövrigt Country Four också gjorde en version av fast i en annan översättning av "Patrik" (Per-Anders Boquist) som då hette "Jag ska älska dig i alla mina dar"). På "Picnic" finns Junsjös översättning av Jerry Jeff Walkers "Mr Bojangles" och "En dag i sänder", som är Van Morrisons "Old, Old Woodstock". Junsjö har också översatt den andra Neil Sedaka-låten åt Pierre, "Våra gyllene år" ("The golden years") som finns på "En sommarsaga". Junsjö (född 1945) har skrivit många texter, som sjungits in av artister som Anni-Frid Lygnstad, Tommy Körberg, Hootenanny Singers, Svante Thuresson, Lill Lindfors och många fler, och han har översatt artister som Paul Simon, Leonard Cohen och Bob Dylan. Paul Simons ”Sounds of silence ”, blev t ex ”En ton av tystnad” som många artister sjungit in. "Våra gyllene år" har förresten fler än Pierre använt, bland annat Anita Lindblom.

Melodifestivalen 1972

2010-02-16T07:45:00.002+01:00

Till melodifestivalen 1972 kom ca 1000 bidrag in till de 10 utvalda artisterna. En av grupperna var Family Four. De fick också flest bidrag att välja mellan, 184 stycken och valde ett bidrag skrivet av samma kompositör som de vann med föregående år. Sändningen ägde återigen rum på Cirkus i Stockholm igen (den 12 februari 1972) efter ett uppehåll på ett par år. Programledare var Gunilla Marcus, kapellmästare Lars Samuelson. Bakgrundskören bestod av Kerstin Bagge, Kerstin Dahl (från Country Four) och Annica Risberg. 1972 var också första året som det fanns en expertjury.

Först ut i tävlingen var Östen Warnerbring med "Sån E' du sån E' jag" skriven av Peter Himmelstrand. Peter Himmelstrand skrev flera bidrag redan föregående år. Låten fick 17 poäng och slutade på andra plats.

Sedan följde Sylvia Vrethammar, också det med en sång skriven av Peter Himmelstrand, "Din egen melodi". Den kom sist, med en enda poäng.

Tredje låt var ingen mindre än Cornelis Vreeswijk som medverkar med den egenhändigt komponerade "Önskar du mig, så önskar jag dig", en något ordinär låt som väl aldrig blev en stomme i Cornelis repertoar. Kom på 6:e plats med 8 poäng.

Fjärde låt var Family Fours "Härliga sommardag", skriven av Håkan Elmquist, som också skrev "Vita vidder" året innan. Det var naturligtvis den som vann hela tillställningen på 24 poäng.

Kisa Magnusson följde sedan med "Kär och sisådär" av Peter Himmelstrand. Kom 5:a med 9 poäng.

Sjätte bidraget var Lena Andersson med "Säg det med en sång", skriven av Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Stikkan Andersson. Det var den de allra första låtarna som dessa tre herrar skrev tillsammans, och det gick rätt bra; den kom 3:a med 12 poäng.

Sjunde bidraget var Björn Skifs med "Andra kan väl också se", skriven av Claes Dieden, Anders Henriksson & Bo Carlgren. Claes Dieden 1965 till 1967 medlem i Science Poption, innan han solodebuterade. Han låg på Tio i topp med låten "Da doo ron ron" 1969 och på Svensktoppen med "Hit kommer jag nog inte mer" 1970. I början av 1970-talet lämnade han musikerbanan för en karriär som radiopratare, och han har en mycket speciell röst. Ni har säkert hört honom, och på senare år har han bland annat jobbat för reklamradiostationer som NRJ och Mix Megapol och i reklamfilmer. Det är också Dieden som "Ouga-tjackar" på Björn Skifs "Hooked on a feeling". Han skrev också låtar, bland annat åt just Björn Skifs, men även åt Tages. Anders "Henkan" Henriksson är en svensk musikproducent från Stockholm, också han låtskrivare åt Tages, som han också producerade. Han har sedan 1976 jobbat tillsammans med Magnus Uggla. Bo Carlgren har skrivit hundratals texter till svenska artister de senaste 40 åren, allt från Lill Lindfors till...Lill-Babs. Men även till Svante Thuresson, After Dark, Kjerstin Dellert, Family Four, Glenmarks, Ann-Louise Hanson, Lill-Babs, Anders Linder, Lars Lönndahl, Magnus & Brasse, Siw Malmkvist, Eva Rydberg, Agnetha Fältskog, Björn Skifs med mera. Några kända låtar är ”De ä bar' och åk” åt alpina landslaget, "Tack för en underbar vanlig dag" åt Agnetha Fältskog, "Axel Öman" åt Lill Lindfors/Svante Thuresson. "Andra kan väl också se" kom 9:a med 4 poäng.

Åttonde ekipaget ut var Kjerstin Dellert med bidraget "Kärlek behöver inga ord", av Patrice Hellberg, Marcus Österdahl & Curt Peterson. Patrice Hellberg har skrivit andra melodifestivallåtar, som "Som en dröm" åt Östen Warnerbring 1967, "Nattens sång" åt Pontus Platin 1979 - oftast tillsammans med just Österdahl och Peterson. Efter textdebuten 1967 skrev hon många texter, bland annat till Lill Lindfors ("En så’n karl”"), och till artister som Anita Lindblom, Zarah Leander, Sylvia Vrethammar, Tommy Körberg och Siw Malmkvist. Marcus Österdahl är orkesterledare, kompositör och musiker (gitarr). På 1960-talet var han orkesterleare för skivbolaget Polydor och spelade in skivor med artister som Lill Lindfors och Jan Höiland. De största skivsuccéerna är "Du är den ende" med Lill Lindfors och "En sång en gång för längesen" med Jan Malmsjö. Hösten 1973 öppnade han en egen inspelningsstudio och gjorde stor succé med Jan Lindblads visselskivor till stor orkester. Flyttade till London 1978 och har där spelat in artister som Barclay James Harvest, Chris de Burgh och Take That. Curt Peterson har också komponerat åt artister som Sarah Leander, Barbro Hörberg och Towa Carsson - ofta med Patricia (det var förresten han som "upptäckte" henne). Låten kom på 4:e plats med 10 poäng.

Näst sist ut var Tomas Ledin med den egna "Då ska jag spela". Låten kom 8:a med 6 poäng. Det var Ledins första bidrag till melodifestivalen, sedan dess har han skrivit ytterligare sju bidrag och vunnit en gång, med "Just nu" 1980.

Sista bidraget ut var Monica Zetterlund med "Krama mig och dansa", skriven av Lars Nordlander och Tommy Körberg. Lars Nordlander har skrivit texter åt Lill-Babs, Maritza Horn, Björns Skifs, Tommy Körberg, Lill Lindfors och många fler. Han har också skrivit texten till "Du är det vackra jag ser i mitt liv" (Tommy Körberg), som brukar användas i bröllopssammanhang. Tommy Körberg hade ju själv deltagit i melodifestivalen tidigare, och till och med vunnit, med "Judy min vän". "Krama mig och dansa" kom 6:a med 8 poäng.

http://open.spotify.com/track/1XuhwKCr6fgOlFPeEleAZN

Slutresultatet blev alltså:
1. Härliga Sommardag, Family Four, 24 poäng
2. Sån é du, sån é jag, Östen Warnerbring, 17 poäng
3. Säg det med en sång, Lena Andersson, 12 poäng
4. Kärleken behöver inga ord, Kjerstin Dellert, 10 poäng
5. Kär och sisådär, Kisa Magnusson, 9 poäng
6. Önskar du mig, så önskar jag dig, Cornelis Vreeswijk, 8 poäng
6. Krama mig och dansa, Monica Zetterlund, 8 poäng
8. Då ska jag spela, Tomas Ledin, 6 poäng
9. Andra kan väl också se, Björn Skifs, 4 poäng
10. Din egen melodi, Sylvia Vrethammar, 1 poäng

För andra året i rad vann Family Four, med låten "Härliga Sommardag". Mest skivor sålde dock Björn Benny & Stickans bidrag "Säg det med en sång", och de hade också störst framgång på Svensktoppen.

I Eurovision Song Contest (25 mars 1972 i Edinburgh) kom Family Four på 13:e plats. Sverige hade faktiskt fått erbjudandet att ordna tävlingen (eftersom föregående års segrare Monaco inte hade resurser, men man tackad nej - och snuvade därmed Pierre och de andra på en oförglömlig upplevelse). Vann gjorde Luxemburgs Vicky Leandros med "Après toi", före New Seekers (den nyformade Seekers som Pierre sjungit så många låtar av under sin tidiga karriär i Country Four).

1:an:

2:an:

Melodifestivalen 1971

2010-02-12T13:29:00.002+01:00

1971 medverkar Family Four för första gången i melodifestivalen. Detta år var Melodifestivalen en del av Hylands Hörna, och bestod av 5 kvaltävlingar, med start den 23 januari, samt en final lördagen den 27 februari.

Upplägget var lite annorlunda alltså, eller lite som nuförtiden med semifinaler och en final. I varje kvaltävling sjöng Family Four en låt, Sylvia Vrethammar en låt och Tommy Körberg en låt (det vill säga; allt tidstypiskt, i jämställdhetens och den politiska korrekthetens tecken – en man, en kvinna, en grupp...). Sen fick folket brevrösta.

I semifinal 1, den 23 januari, hette Family Fours bidrag "Heja mamma", med text och musik av Peter Himmelstrand. Den besegrade "Visst lever kärleken" med Sylvia Vrethammar (Text och musik: Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling) och Tommy Körbergs "Resan hem" (Text och musik: Peter Totth).

Lite om låtskrivarna, som återkommer med flera låtar under denna melodifestivalrunda.

Peter Himmelstrand var journalist (nöjes, musik- och showkrönikör samt recensent) på Expressen och låtskrivare, född 1936, död 1999, och en av de flitigaste textförfattarna vi har haft. Första verket kom 1958 med "Jazzbacillen", som sjöngs in av Siw Malmkvist. Låg första gången på Svensktoppen med en egen melodi 1964 ("Hem igen" med Hootenanny singers), men började inte på allvar skriva melodier förrän 1967. Det året kom " Alla har glömt" trea i schlagertävlingen. På hösten vann "Håll dej till höger, Svensson" tävlingen om bästa melodi till trafikomläggningen för högertrafik. 1968 vann han Melodifestivalen med "Det börjar verka kärlek, banne mej" och kom trea med "Gå och göm dig, Åke Tråk" och "Du vet var jag finns". Han skrev också såväl enstaka bidrag som hela shower för krogscener och folkparker åt bl a Family Four, Charlie Norman, Hep Stars och Svenne och Lotta. 1978 vann han Melodifestivalen ännu en gång, med "Det blir alltid värre framåt natten", artisten då var Björn Skifs. Andra kända texter är "Drömmen om Elin", "Det ska va gamla låtar" och "En man i byrån".

Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling var med redan 1969, när Pierre kom sist med sitt bidrag. De var ett rätt framgångsrikt låtskrivarpar, och Edling var anställd av Ehrlingförlagen. Han blev senare ordförande i SKAP och vd i STIM. Edling skrev många svenska texter till utländska original som "Den siste mohikanen" (Little Gerhard) och "Regniga natt" (Anna Lena Löfgren), "Om jag hade pengar" (Jan Malmsjö) och "Låt hjärtat va´ me´" (Sonya Hedenbratt). Ehrling är son till legendaren Thore Ehrling och har skrivit massor av texter och melodier. "Svenska flicka", också den med text av Bo-Göran Edling, hette bidraget 1969, med Ann-Louise Hanson. Andra låtar är "Du är en vårvind" med Svante Thuresson.

Peter Totth (jo det stavas så) har skrivit en del andra texter, bland annat "Avsked från en vän" tillsammans med Britt Lindeborg som Lill-Babs gjorde i Melodifestivalen 1973.

Heja mamma låter så här.

Vid semifinal 2, den 30 januari, vann Family Four med "Tjänare kärlek", också den skriven av Peter Himmelstrand. Vrethammars och Körbergs bidrag hette "Tänk dig en sån dag" (Text och musik: Claes Svanberg och Kjell Hedén) respektive ""En kärlek som ej fanns" (Text och musik: Bo Sylvén)

Svanberg hade spelat i Mecki Mark Men, kanske Sveriges första psycadeliska grupp som faktiskt turnerat med bland annat Jethor Tull och The Byrds, minsann. De somnade in när de inte slog i USA, som det var tänkt, och ur spillrorna uppstod bland annat Kebnekajse. Svanberg spelade senare i Sten Carlssons Salta Mandlar, som bland annat legat på Svensktoppen med en Pierre-tolkning.

Bo Sylvén är egentligen jazzartist, men har skrivit några schlagerlåtar, som Gimmicks "Sången lär ha vingar", samt låtar åt Agnetha Munther och Putte Wickman.

Tjänare Kärlek låter så här (Spotify).
http://open.spotify.com/track/2viMYxJ6MrrcHelbofLaqa

Den tredje semifinalens (6 februari ägde den rum) segerlåt hette "Min sång", med text och musik av Bengt-Arne Wallin och Anja Notini-Wallin.

Bengt-Arne Wallin har också varit verksam under pseudonymen Derek Warne. Fem gånger har han varit med i Melodifestivalen, bland annat vann han 1966 med "Nygammal vals", framförd av Lill Lindfors och Svante Thuresson, och 1974 med "I annorlunda land", framförd av gruppen Glenmarks (slutade 8:a). Har också skrivit filmmusik, bland annat till Goltuppen och Markurells i Wadköping. Anja Notini-Wallin (numera bara Notini) har skrivit massor av böcker om konst, hantverk och mat.

Sylvia Vrethammars låt hette "Leka kurragömma", skriven av Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling och Körbergs "Låt oss fly till en ny morgondag" av Britt Lindeborg.

Britt Lindeborg (1928 - 1998), har skrivit mängder av schlagers, som "Diggi-loo diggi-ley" "Judy min vän", "Hej, mitt vinterland", "Lyckliga gatan" (svensk text) och "Mitt sommarlov" (svensk text).

Semifinal 4 gick den 13 februari. Vinnarlåten hette då "En sång om världen", skriven av Anders Bergsjö och Göran Dahlström.

Körbergs låt hette "Blommor och grönt" av Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling och Sylvia Vrethammar framförde "Jag blir lycklig var gång jag ser dig" med text och musik av Bo Sylvén.

Den femte och sista semifinalen den 20 februari och här vann "Vita vidder", skriven av Håkan Elmquist, före "Här är jag" med Sylvia Vrethammar (Text och musik: Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling) och "Var är du nu?" med Tommy Körberg (Text och musik: Leif Nygren och Torleif Styffe)

Håkan Elmquist har en lång karriär inom skivbolag och organisationer (ordförande i SKAP) och även medlem i Polarprisjuryn, just det år när Bob Dylan fick det 2000. Han har även skrivit några egna texter, som "En natt i Moskva" och "Gulle dej". Han skulle även skriva kommande års bidrag till Family Four ("Härliga sommardag"). 1974 kom hans "En enda jord" (artisten var Lena Ericson) dessutom trea i Melodifestivalen.

Torleif Styffe är en känd nordvärmländsk profil. Han har skrivit mycket böcker, och alltså även en del sångtexter, de flesta tillsammans med Leif Nygren. En megahit har han haft, i Danmark. Det var 1968 när han tillsammans med Ingvar Hellberg skrev ”Virus och bakterier” som egentligen var avsedd för Sven-Ingvars men som alltså blev en riktig hit i Danmark där skivan såldes i 800 000 exemplar. Till Sven-Ingvars har Styffe gjort sammanlagt 6–7 texter, där ”Juninatten” blivit mest känd.
(NWT 1 nov 2007)

Så, när alla semifinaler var klara, innebar det alltså märkligt nog att Family Four kom att stå för alla fem bidrag i finalen, och alltså tävlade mot sig själv. Finalen gick den 27 februari, då en jury utsåg vinnarbidraget, som blev ”Vita Vidder”.

Körar bakom samtliga bidrag i melodifestivalen gör förövrigt bland annat Kerstin Dahl, från Country Four.

Noterbart är att endast tre av Family Fours låtar släpps på skiva: ”Vita Vidder”, ”Tjänare Kärlek” och ”Heja Mamma”. Övriga två (”Min sång” och ”En sång om världen” förblev outgivna, liksom för övrigt alla Vrethammars och Körbergs bidrag), så vitt jag kan se i alla fall.

I stora finalen, i Dublin den 3 april, hamnar ”Vita vidder” på sjätte plats.

Vinnare det året var Monaco, Séverine med "Un banc, un arbre, une rue".

Vita vidder släpps som singel i mars med ”Heja mamma” som baksida och ”Vita vidder” hamnar 5 veckor på Svensktoppen, mellan 16 maj och 13 juni. ”Heja mamma”, baksidan, ligger 2 veckor på Svensktoppen, mellan 30 maj och 6 juni 1971.

Pierre tolkar andra - "Hjälp mig ur min ensamhet"

2010-02-08T10:40:00.000+01:00

Hjälp mig ur min ensamhet
- Help me make it through the night -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Ingela Forsman

"Help me make it through the night" skrevs av Kris Kristofferson och finns på hans debutskiva från 1970, som heter just "Kristofferson". Inspirationen fick han efter att ha läst en intervju med Frank Sinatra i Esquire. På frågan vad han tror på, svarade Sinatra "Booze, broads, or a bible...whatever helps me make it through the night." 1971 spelade Elvis Presley, Engelbert Humperdinck, Jerry Lee Lewis och Sammi Smith in versioner av den. Sammi Smiths version är en av de mest framgångsrika countrysinglarna någonsin. Även Joan Baez gjorde en version av den 1971, och hon erkände i sina memoarer "And a voice to sing with" att hon just då hade en affär med Kristofferson. Kristofferson slog igenom stort ganska snabbt, men hade sopat golv och tömt askfat i Columbias studio i Nashville, bland annat när Bob Dylan spelade in där. Det är Kris Kristofferson som håller upp koskällorna i "Lay Lady Lay". Kristofferson har svenskt ursprung - hans farfar var officer i Nås, Dalarna. 2008 fick Kris Kristofferson under sin konsert på Dalhalla den 28 juli detta år utmärkelsen "Ambassador of Honour of Dalarna".

Jag tycker vi börjar med Kris Kristoferssons egen version, i en fantastisk duett med Rita Coolidge, från 1972.

Störst hit hade Sammi Smith:

Fast det kan vara så att det är Elvis Presleys version, från "Elvis now" 1972, som är ursprunget.

Ursprungstexten är en rätt rättfram önskan om att ha sex med en kvinna. Att glömma rätt och fel, igår och imorgon, och bara ha...sex, helt enkelt...för att "help me make it through the night". För den svenska översättningen svarar Ingela "Pling" Forsman (född 1950). Hon har naturligtvis skrivit mängder av schlagertexter, men just denna översättning var nog en rätt tidig insats. Hon debuterade med sin första text i Melodifestivalen först 1981, med därefter har hon haft ett bidrag med så gott som varje år. Som tonåring sjöng hon i tjejtrion Bambis, som spelade i folkparkerna, spelade in två singlar och gjorde en turné till Öst- och Västtyskland. Efter att ha träffat Lasse Berghagen och Bo "Blixten" Dahlman inleddes hennes karriär som textförfattare. Första svensktoppsplaceringen kom 1972 med "Livet blir vad du vill" som sjöngs av Nina Lizell. Genombrottet kom med texten till Lasse Holms låt "Minns dej som du var". Den sjöngs bland andra av Mats Rådberg och låg sammanlagt 20 veckor på Svensktoppen i juli 1975 (toppade listan då gjorde..."Jag vill andas samma luft som du" med Pierre Isacsson). Pierres debutskiva, där Forsmans översättning finns med kom dock ett halvår tidigare och spelades in sommaren 1974.

Den svenska översättningen av "Help me make it through the night" har inte riktigt samma sexuella laddning (vilket kanske inte är så underligt eftersom Kris Kristofferson var en 35 årig man i USA som redan levt ett händelsrikt liv, medan översättaren var en 24-årig kvinna från Sverige). I den svenska versionen har det blivit en tidsförskjutning i förloppet - nu är det i stället mannen berättar om ett förhållande som just har tagit slut ("henne ser jag aldrig mer, hjälp mig ur min ensamhet").

Family Four "1971", #6

2010-02-07T13:26:00.001+01:00

11. Sov på min arm
Text & musik: Bernt Öst

Nej, det är inte Evert Taubes "Sov på min arm" utan en egen komposition av Berndt Öst. Men stämningen är samma. Det är natt. Snart är det morgon igen, och kvinnan och mannen ligger i natten. Tillsammans. Fint.

12. Familjelycka
Text & musik: Bernt Staf

Bernt Staf är vid sidan om Pugh Rogefeldt ett av Anders Burmans (på Metronome) stora fynd. Bernt Staf hade en mycket speciell röst. Han slog igenom 1971, med sin egen låt "Familjelycka" från debutskivan "När dimman lättar". "Familjelycka" har sedan spelats in av en rad andra artister. Staf är en udda fågel i svenskt musikliv - han hade otroligt smarta texter, nästan för smarta för sin tid. Han gav ut "När dimman lättar" och "Vingslag" (samt en liveskiva) på Metronome, sen stack han vidare - men han blev egentligen aldrig större än han var hos Metronome. Anledningen till att han lämnade Metronome är nog helt enkelt att Burmans och Stafs egon inte riktigt gick ihop. Politiskt kallade han sig själv "centerkommunist", och liknade sig själv vid en vattenmelon: "grön utanpå och röd inuti". Hans senare karriär var vacklande och ojämn, och han dog relativt bortglömd 2002.

”Familjelycka” släpptes på singel och ligger en enda vecka på Svensktoppen den 26 september 1971.

13. Nu kan hela vår värld sjunga med
- Lover´s song -
Text & musik: Ned Miller
Svensk text: Berndt Öst

Ned Miller (född 1925) är en amerikansk countrysångare. Sin storhetstid hade han 1956 - 1970, och är mest känd för sin hit "From a Jack to a King". Visserligen hade han flera framgångar, men inget kunde matcha den succén. En annan låt han skrivit, som andra sjungit in, är "Invisible Tears".

"Lover´s song" kom på singel 1970, och på LP:n samma år med namnet "Ned Miller´s Back". Mycket symbolisk titel för det var det sista man såg av honom. Ryggen alltså, när han försvann.

För översättningen står kapellmästaren själv, Berndt Öst. ”Nu kan hela vår värld sjunga med” ligger 9 veckor på Svensktoppen, mellan den 18 juli och 12 september 1971, och dyker också upp i en liveversion på inspelningarna från Berns.

Family Four "1971", #5

2010-02-06T07:30:00.004+01:00

9. Du som vandrar genom livet
Lars Berghagen

Skrevs av Lars Berghagen, och finns på hans LP "Min värld i toner" från 1972. Då hade ju redan Family Fours version funnits på skiva i ett år. Berghagens egen version gick in på Svensktoppen den 7 januari 1973 (på min pappas 30-årsdag - tänk om man fick resa i tidsmaskin och vara en fluga i taket den dagen) och låg sedan kvar i 24 veckor. Den stora konkurrenten just nu var "Omkring tiggarn från Luossa" med Hootenanny Singers.

Synkroniciteten får jag inte kläm på - någonstans måste Family Four (Berndt Öst?) ha hört Berghagens låt och dessutom spelat in den innan kompositören själv. Att den skulle vara skriven för Family Four tvivlar jag på. Kanske på någon krogshow, med Berghagen själv eller någon annan artist?

Förslag mottages tacksamt.

10. Karnas visa
Musik: amerikansk folkvisa ("Cherry Tree Carol")
Text: Olle Adolphson

Ännu en Olle Adolphson, till och med från samma skiva som "Nu har jag fått den jag vill ha", nämligen LP:n "Vad tänker jag på" från 1967. Under 1950- och 60-talet arbetade den amerikanske sångaren och gitarristen William Clausen i Sverige, och gjorde radioprogram och skivinspelningar. Han samarbetade en del med Olle Adolphson, som snappade upp en hel del melodier som hängde sig kvar i huvudet. Kanske är detta en sådan, "Karnas visas", där Olle har skrivit texten till en gammal amerikansk folkmelodi ("Cherry Tree Carol").

I det engelska orginalet handlar den om Josef och Maria och Jesus, men i Adolphsons översättning är det en rak kärlekssång i halvmodern tappning - språket är något ålderdomligt och förekomsten av en "dräng" placerar förloppet i en annan tid än Stockholm 1967.

Family Four, "1971", #4

2010-02-05T07:49:00.004+01:00

7. Heja Mamma
Peter Himmelstrand

"Heja mamma" är tredje bidraget från schlagerfestivalen. "Heja mamma" släpptes som b-sida till "Vita vidder" i mars och ”Heja mamma” ligger 2 veckor på Svensktoppen, mellan 30 maj och 6 juni 1971. Inte en av de tyngre texter som skrivits här i landet, om mamman som lånar smink och lyssnar på pop (Stones och Beatlarna), pratar slang, tar danssteg som man ser på diskotek, och piffat upp sig i allmänhet - allt detta tycker dottern bara är jättekul. Tillåt mig tvivla...

8. Det var inte menat så
Last thing on my mind
Tom Paxton - Owe Junsjö

"Det var inte menat så" är en sång som Pierre faktiskt sjungit tidigare, fast i en helt annan översättning. Orginallåten är nämligen "Last thing on my mind" av Tom Paxton, som också Country Four sjöng in på "I vår tid", fast då i en översättning av Patrik (Per-Anders Boquist). Skillnaden i översättningen är stor. I orginalet är det en bitterljuv, längtande sång från en man till den kvinna som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It’s a lesson too late for the learnin’...). I Country Fours version handlar det om en man som ber kvinnan stanna kvar, "jag har bönat och bett att få glömt det som skett, men jag får bara svävande svar. Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar, jag ska älska dig i alla mina dar". I Family Fours version finns lite mer av den bittra, uppgivna smaken kvar. "Ska du resa din väg utan något farväl, kan du ge mig ett ord när du går? Ja, jag borde skött mig bättre, det kan du väl tänka på - men minns att det var inte menat så."

Family Four "1971", #3

2010-02-03T20:36:00.003+01:00

5. Ingenting
Lasse Tennander

Lars "Lasse" Tennander, född 1945, musiker, kompositör och textförfattare. Spelade in sin första låt redan 1966, men slog igenom först 1976 med "Alla är vi barn i början". Under tiden översatte han låtar (bland annat en rätt känd översättning av "A whiter shade of pale"") och skrev även egna låtar åt andra, som till exempel Peter Lundblad. Mest kända låtar är måhända "Rötter", "Ska vi gå hem till mig", "Nu blåser vi ut ljusen stolta stad" (en av svensk visas allra bästa låtar!) och "Med revade segel".

"Ingenting" är en låt som bara finns utgiven på Family Fours skiva, men den är inte skriven till dem ursprungligen. Den är egentligen specialskriven till Claes Jansson som skulle medverka i Hylands hörna, och behövde en nyskriven orginallåt. Där måste alltså Family Four, troligen Berndt Öst, ha hört låten och tagit med den på Family Fours repertoar. Den nya uppsättningen av Family Four debuterade för övrigt i Hylands hörna den 28 februari 1970 - kanske var det rent av samma kväll som Claes Jansson medverkade. Den ursprungliga låten har förändrats något. I Family Fours version är ett stick struket och man har i stället lagt till "lalalala". Tennander har aldrig spelat in den själv, och inte heller framfört den live.

6. En dag fylld av kärlek
- May each day -
Text: Mort Green
Musik: George Wyle
Svensk text: Bengt Steen

En sockersöt ballad redan i orginal, skriven av Mort Green och George Wyle.
Green föddes 1912 och dob 1992, och var en kompositör och textförfattare vars sånger mest användes i tv och film. Bland sångerna kan nämnas "Sleepy Serenade", "Wherever You Go", "Hands Across the Border", och "Sioux City Sue".

Wyle (född 1916, död 2003) var orkesterledare och kompositör, kanske mest känd för att ha skrivit signaturmelodin till den klassiska amerikanska tv-serien "Gilligan's Island". Han har också skrivit julsången "It's the Most Wonderful Time of the Year", och ytterligare runt 400 sånger. Han höll också musikalist i John Denvers julshow med Mupparna. "May each day" hittar vi först inspelad med den amerikanska sångaren Andy Williams (född 1927) - en av de allra största och mest framgångsrika amerikanska sångarna. Sjöng tidigt med sina bröder, backade Bing Crosby och blev soloartist 1952. Blev sedan husband på Steve Allens "Tonight Show", och fick 1956 sin första hit med "Canadian Sunset", följt av sin största hit "Butterfly". Flera hits följde, som "The Hawaiian Wedding Song", "Are You Sincere", "The Village of St. Bernadette", "Lonely Street" (U.S. #5), "Can't Get Used to Losing You". Mest känd är han för "Moon river", som han sjöng på Oscarsgalan 1962, den blev därefter hans signatur.

"May each day" finns på "Days of Wine and Roses" som kom 1963. Den innehåller också "Can't Get Used to Losing You" och "Moon river" och låg länge i topp på albumlistan.

http://www.youtube.com/watch?v=KsJ_bzYyrHw

Texten är inget djupare mästerverk, men är i sin enkelhet ändå rätt bra. Handlar om det enkla i livet, och en förhoppning att alla dagar ska vara bra dagar.

May each day in the week be a good day
May the Lord always watch over you
And may all of your hopes turn to wishes
And may all of your wishes come true.

Påminner inte så lite om Bob Dylans "Forever young" från 1974.

May God bless and keep you always,
May your wishes all come true,
May you always do for others
And let others do for you.

Den svenska texten skrevs av Bengt Sten (eller Steen), psedonym för Bengt Melin. Han har också skrivit texten till Country Fours "Glöm bort allt dumt" på "Nånstans, nångång".

Family Four, "1971", #2

2010-02-02T07:26:00.005+01:00

3. Vita Vidder
Text & musik: Håkan Elmquist

"Vita vidder" är naturligtvis segrarlåten från Melodifestivalen 1971, skriven av Håkan Elmquist.

Vita vidder släpps som singel i mars med ”Heja mamma” som baksida och ”Vita vidder” hamnar 5 veckor på Svensktoppen, mellan 16 maj och 13 juni 1971.

4. Nu har jag fått den jag vill ha
Text & musik: Olle Adolphson

Olle Adolphson har funnits med i Pierres repertoar redan tidigare, Country Four spelade in såväl "Råd till dej - och mej" som "Post Festum". Orginalet till "Nu har jag fått den jag vill ha" spelade Olle Adolphson in den 8 Juni 1967, och finns på LP:n "Vad tänker jag på", från samma år. Den LP:n innehåller även "Karnas visa" och den magnifika "Det ligger ett land långt borta"). "Nu har jag fått den jag vill ha"
används ibland på bröllop - detta trots sista versen, som är fantastisk.

Långt borta kan jag höra
havet som andas, och en fågel
som sjunger i ett träd.
Tystnad. När slutade vi
älska varandra?
Hon är det vackraste jag vet.

Family Four "1971", #1

2010-01-31T21:26:00.003+01:00

Jag tänkte att vi skulle ta en titt på låtarna på Family Fours debutskiva. Ett par i taget. Family Fours nya upplaga bildades 1969, men den första skivan kom inte förrän 1971. Bernt Öst åker genast till Kanarieöarna och sätter ihop ett program, och debuten med den nya konstellationen sker i Hylands hörna i februari 1970. Det blir succé direkt, och almanackan är fort fulltecknad. Under sommarturnén har man med Dick Gyllander på bas, men Öst säger i en intervju i Saxons veckotidning att han bara är ”deras orkester”. Tydligen var en LP planerad att ges ut 1970 som skulle hetat ”Nya Family Four”, men den gavs aldrig ut, av någon anledning. Men så kommer ändå debutskivan, som får samma namn som året den ges ut, 1971.

1. I gryningen
Text & musik: Lars Berghagen

Lars Berghagen behöver väl knappast någon introduktion. Han upptäcktes av skivproducenten Curt Pettersson på grammofonbolaget Karusell när han 19 år gammal. Skivdebuterade 1965. 1969 debuterade han på Svensktoppen med "Gunga Gunga". 1966 hade han dessutom ett udda uppdrag, han var en sorts personlig assistent/fixare/värd åt självaste Bob Dylan som var i Stockholm för att ge sin första konsert. Många hits har följt, som "En enkel sång om frihet", "Hålligång i skogen" och "Du som vandrar genom livet". I slutet 1960-talet samarbetade han ofta med Benny Andersson, tillsammans skrev de låtar som "Hej clown", som Jan Malmsjö sjöng i Melodifestivalen.

"I gryningen" finns på LP:n "Lars Berghagen" 1970, inspelad med Sven-Olof Walldoffs Orkester - en skiva som även innehåller låtar som "En kväll i juni", "Varför snöar det i maj" och "Ge mig din sång".

2. Tjänare Kärlek
Text & musik: Peter Himmelstrand

Från Melodifestivalen 1971 kommer tre låtar på Family Fours debutskiva - inte så konstigt, de hade ju inte mindre än fem bidrag med. "Tjänare kärlek" skrevs av Peter Himmelstrand (kom tvåa i tävlingen).

Himmelstrand (född 1936, död 1999) är en av våra flitigaste schlagerförfattare. Anställd på Afton-Tidningen som allmänreporter, sedan på Expressen, där han blev nöjesjournalist, musik- och showkrönikör och recensent. Han började översätta schlagertexter 1958 med "Jazzbacillen", som sjöngs in av Siw Malmkvist. Himmelstrand skrev under 1960-talet ungefär 100-150 texter...om året - men så småningom blev det förre översättningar och fler original. Första gången han låg på Svensktoppen med en egen melodi var 1964 ("Hem igen" med Hootenanny singers), men började inte på allvar skriva melodier förrän 1967. Det året kom " Alla har glömt" trea i melodifestivalen. På hösten vann "Håll dej till höger, Svensson" tävlingen om bästa melodi till trafikomläggningen för högertrafik. Även 1968 gick det bra i melodifestivalen, då han vann med melodin "Det börjar verka kärlek, banne mej" och kom trea med "Gå och göm dig, Åke Tråk" och "Du vet var jag finns". Han skrev också shower för krogscener och folkparksturnéer, utom hundratals enstaka bidrag till ledande artister, hela shower till bl a Family Four, Charlie Norman, Hep Stars och Svenne och Lotta. 1978 vann han Melodifestivalen igen, med "Det blir alltid värre framåt natten", som sjöngs för Sverige av Björn Skifs. Bland övriga låtar kan nämnas "Drömmen om Elin", "Det ska va gamla låtar", "En man i byrån", "Hälsa Mikael från mig" och "Det ska va gamla låtar".

http://open.spotify.com/track/2viMYxJ6MrrcHelbofLaqa

Hejsan, det är Lena

2010-01-30T08:37:00.000+01:00

På baksidan till "Halleluja", Pierre Isacsson, Anna-Lena Löfgrens och Mats Rådbergs version av vinnarlåten i 1979 års Eurovision Song Context, ligger "Hejsan, det är Lena". Inspelningen gjordes i OAL-studio, Sollentuna i april 1979. Finns bara som denna singelbaksida, alltså inte på någon skiva.

I orginal heter den "Hello, this is Joanie" eller "Hello, This is Joanie (The Telephone Answering Machine Song)" som den heter ibland och skrevs av Paul Evans och Fred Tobias. Paul Evans har haft tre stora hitar som artist, "Seven Little Girls (Sitting in the Back Seat)" 1959, som dock inte skrevs av Evans - en låt som för övrigt i Siw Malmqvists svenska version heter "Flickor bak i bilen"), "Happy-Go-Lucky Me" 1960 och "Hello, this is Joanie" som släpptes 1978 och blev en stor hit, alltså närmare 20 år efter den senaste framgången. Annars har Evans skrivit mängder av låtar, bland annat till Elvis Presley. I orginal är "Hello, this is Joanie" egentligen en tragisk låt. Den handlar om en kille som bråkar med sin flickvän efter en fest. Hon åker iväg (berusad, får man förmoda) och när han ringer till henne dagen efter för att be om ursäkt kommer han bara till hennes telefonsvarare (Hello, this is Joanie, I'm sorry that I'm not home, but if you leave me your name and number, I promise soon as I get in I'll call"). Anledningen till att hon inte svarar är, får man veta i sista versen, att hon har kört ihjäl sig på väg hem från honom. Han saknar henne redan, och inser att det faktiskt finns ett sätt för honom att i alla fall få höra hennes röst, nämligen att ringa till hennes telefonsvarare:
"Hello, this is Joanie..."

Evans säger i en intervju på www.songfacts.com att han fick till en figur på gitarren, men inte kunde komma på någon bra text - så det uppdraget gick till Fred Tobias, som han samarbetat med tidigare. Fred Tobias har också skrivit mängder av texter, bland annat "Blue river" (som Elvis spelat in), "Born to late" och låtar till Rick Nelson och Charlie Rich.

I den svenska översättningen kände Pierre av någon anledning inte för att hålla kvar vid det morbida temat, utan gjorde om det till ett enklare svartsjukedrama. Han träffar Lena på diskot ("skön och 19 år"), och får hennes nummer så han kan ringa till henne någon dag, men kommer bara till en telefonsvarare ("Hejsan, det är Lena, tyvärr så har jag gått ut, men om du lämnar namn och nummer så ringer jag innan dan är slut"). Han lägger på luren, han har "aldrig ringt nån brud, han tar ju den han vill ha". I sista versen, där man i orginalet får veta att kvinnan dött, tar i stället mannen sin gruvliga och simpla hämnd (han måste få sista ordet) - han har nämligen talat in ett exakt likadant meddelande på sin telefonsvarare som hon ska få i örat när hon ringer, bevekad av den ursäkt han lämnat på hennes telefonsvarare...och mycket riktigt, där telefonen ringer efter någon timme låter han svararen gå igång... ("Hejsan, det är Johnny, tyvärr så har jag gått ut...").

Pierre tolkar andra - "Pappa sjöng bas"

2010-01-23T18:07:00.003+01:00

Pappa sjöng bas
- Daddy Sang Bass -
Text & musik: Carl Perkins
Svensk text: Pierre Isacsson

"Daddy sang bass" skrevs av Carl Perkins, som just då var ute på turné med Johnny Cash - och det var också Cash som skulle få den stora hiten med den. Låten skrevs 1968 och släpptes samma år som singel och blev en hit med Johnny Cash tidigt 1969 (samtidigt som jag föddes, med andra ord). Han spelade den också på sin San Quentin-konsert 24 februari 1969. Johnny Cash (född 1932, död 2003) är en legendarisk countrysångare, som knappast behöver någon presentation. "Daddy sang bass" är en medryckande sång som handlar om...de medryckande sånger som religiösa sjöng på kvällarna, när de kommit hem från jobbet i bibelbältet i USA. Inbakat i sången finns en annan sång, nämligen "Will The Circle Be Unbroken". På orginalet hörs June Carter Cash och the Statler Brothers.

Carl Perkins, låtskrivaren, född 1932, död 1998, började uppträda redan som 14-åring och spelade sedan i olika lokala band, innan han 1954 började spela in för Sun Records där han fick en stor hit med sin "Blue Suede Shoes" 1956. Andra låtar han har skrivit är "Boppin' the Blues" och "Matchbox". Hans stora betydelse för rockmusiken fick man bevis för när hans sista skiva, "Go Cat Go!" gavs ut 1996. På den finns gäster som Paul Simon, John Fogerty, Tom Petty, Bono, Paul McCartney, John Lennon (via en gammal liveinspelning), George Harrison, Ringo Starr (alltså alla beatlarna!), Johnny Cash, Jimi Hendrix och Willie Nelson.

På Pierres översättning anges Kenneth Burns och Henry Haynes mystiskt nog som låtskrivare tillsammans med Carl Perkins. Burns (född 1920, död 1989) och Haynes (född 1920, död 1971) uppträdde som duon Homer and Jethro, med sin speciella nisch att göra parodier på kända låtar, som "(How Much Is) That Hound Dog in the Window" och "The Battle of Kookamonga". 1972 kom (posthumt, eftersom Haynes dog året innan) en inspelning där de gör en parodi på "Daddy sang bass" som de kallade "Daddy played first base". Kanske var det helt enkelt så att det var därifrån skivbolaget hämtade informationen till Pierres skivomslag. Burns försökte sig på en karriär själv, bland annat spelade han med Steve Goodman, men hans karriär dalade snabbt.

Texten har Pierre översatt själv, och han behåller temat om den sjungande mamman och pappan. En helt ok översättning. Lite svårare är dock att förstå den vers som Pierre lägger till, som inte har någon motsvarighet i orginalet.

Grannen breve, herr Pettersson,
kunde inte lyssna på radion,
tänkte gå till värden
för att klaga på vår sång
Så när han hade namnsdag gick vi fram och sa
har den äran Pettersson, på namnsdagen idag
då titta gubben upp och sa:
"Å fasen är det Pettersson idag!?"