Idag tar vi och lyssnar på en sång som verkar uppskattad. Flera har nämnt den och önskat den - så här kommer den. "Ligg lågt".
Ligg lågt
Text: Pierre Isacsson
Text & musik: Håkan Thanger
"Ligg lågt" är ett samarbete mellan Håkan Thanger och Pierre Isacsson, faktiskt det sista som skulle hamna på skiva. Håkan och Pierre jobbade ihop senare också, men det blev ju som bekant aldrig någon mer LP för Pierre efter "Igen". Det är en sång som musikaliskt bygger på Pierres basröst, där även textens innehåll följer basen (precis som i "Då går jag ner i min källare"), i detta fall genom refrängens "ligg låååågt". Här handlar det om en man som verkar vara på botten av livet. Portmonnän är tom, och utan jobb är han också. Men trots det ser han positivt på livet "när det är mörkast är gryningen på väg". Kanske är det lite Pierres egen personlighet, får jag en känsla av.
Just nu leker inte livet precis,
för min del menar jag nog
att det är kris.
Allt jag äger är en tom portmonnä
och inga jobb finns att få
men strunt i det -
när det är mörkast är gryningen på väg.
Ligg lågt, det kommer nya tider
Ligg lågt, det blir nog bra vad det lider
Just nu känns det svårt
och livet verkar hårt, men ligg lågt,
det kommer nya tider -
ligg lågt.
Nanananananana
Allting stiger bara högre i pris
man snålar in där man kan, om man är vis.
Fil på morgonen och soppa på dan -
det smakar inte så dumt
när man blir van,
det kommer sol efter regn en vacker dag.
Ligg lågt, det kommer nya tider
Ligg lågt, det blir nog bra vad det lider
Just nu känns det svårt
och livet verkar hårt, men ligg lågt
Det kommer nya tider -
ligg lågt
Nanananananana
måndag 19 september 2011
måndag 5 september 2011
tisdag 9 augusti 2011
Stafettpinnen
Vi kan inte låta bli att uppmärksamma att en av Pierre Isacssons söner kliver på samma tiljor som sin far. Vi som har hört honom vet att det låter mycket bra!
lördag 2 juli 2011
Christer Sjögren: Jag vill andas samma luft som du
Christer Sjögren visade i "Berg flyttar in" i vintras att han kunde sin Pierre - han sjöng "Då går jag ner i min källare" mycket träffsäkert. När nu hans nya skiva "Kramgoa låtar 2011" släpps, vad hittar vi där, om inte ytterligare en Pierre-låt. Den här gången är det en av Pierres allra finaste låtar, som också andra dansband gjort, nämligen "Jag vill andas samma luft som du". Man kan höra den på Spotify:
Lyssna på Spotify: Jag vill andas samma luft som du
Det är en fin version, och väldigt kul att en så pass känd artist tar sig an Pierres gamla låtar, som vi ju vet håller än.
Vad säger då Christer själv? Så här, på den egna hemsidan:
Nu går han tillbaka till rötterna. Det är inte bara titeln som anspelar på Vikingarna, även musikaliskt känner vi igen oss. Är det då något på skivan som låter så 2011 som titeln antyder?
"Jag skulle snarare vilja påstå att det är tidlöst. Vi har valt det material som är bäst, som jag kan stå för och som passar min röst. Det är en skiva som är närmare mitt ursprung än något annat jag gjort i eget namn. Jag var sugen på att sjunga den här typen av material igen och tyckte det var dags."
Hur valdes då det nya materialet ut?
"När det blev känt vilken typ av skiva jag planerade började det ramla in saker från när och fjärran”, ler han. ”Man får lyssna igenom mycket, men det är skoj. Vi är ett gäng som lyssnar och tipsar varandra om guldkornen: producenten Lennart Sjöholm, skivbolaget, Bert Karlsson och några till."
Men sista ordet har förstås Christer Sjögren själv. Framför allt är han i dag mer kräsen än någonsin när det kommer till texterna.
"Förr i tiden kunde det vara rytmen i musiken som var det viktigaste. Men jag kan inte låtsas vara 25 år gammal, det måste vara ord och erfarenheter som en 60-åring kan stå för."
Nu hoppas vi att det blir en stor hit för Christer Sjögren!
Originalet låter så här:
Jag vill andas samma luft som du
jag vill uppleva din värld med dig,
gå på samma café
dricka samma sorts te
och se det du ser!
Känna samma ljumma vind som du
höra syrsorna och havets brus.
Allting skulle jag ge
om jag fick vara med
och va' där du är!
”Jag vill andas samma luft som du” är första singeln från Pierres andra skiva, En sommarsaga, och släpptes som singel i juni 1975, några månader innan skivan. Den rusade in på Svensktoppen och låg kvar där i 11 veckor, mellan den 8 juni och 17 augusti 1975.
Lyssna på Spotify: Jag vill andas samma luft som du
Det är en fin version, och väldigt kul att en så pass känd artist tar sig an Pierres gamla låtar, som vi ju vet håller än.
Vad säger då Christer själv? Så här, på den egna hemsidan:
Nu går han tillbaka till rötterna. Det är inte bara titeln som anspelar på Vikingarna, även musikaliskt känner vi igen oss. Är det då något på skivan som låter så 2011 som titeln antyder?
"Jag skulle snarare vilja påstå att det är tidlöst. Vi har valt det material som är bäst, som jag kan stå för och som passar min röst. Det är en skiva som är närmare mitt ursprung än något annat jag gjort i eget namn. Jag var sugen på att sjunga den här typen av material igen och tyckte det var dags."
Hur valdes då det nya materialet ut?
"När det blev känt vilken typ av skiva jag planerade började det ramla in saker från när och fjärran”, ler han. ”Man får lyssna igenom mycket, men det är skoj. Vi är ett gäng som lyssnar och tipsar varandra om guldkornen: producenten Lennart Sjöholm, skivbolaget, Bert Karlsson och några till."
Men sista ordet har förstås Christer Sjögren själv. Framför allt är han i dag mer kräsen än någonsin när det kommer till texterna.
"Förr i tiden kunde det vara rytmen i musiken som var det viktigaste. Men jag kan inte låtsas vara 25 år gammal, det måste vara ord och erfarenheter som en 60-åring kan stå för."
Nu hoppas vi att det blir en stor hit för Christer Sjögren!
Originalet låter så här:
Jag vill andas samma luft som du
jag vill uppleva din värld med dig,
gå på samma café
dricka samma sorts te
och se det du ser!
Känna samma ljumma vind som du
höra syrsorna och havets brus.
Allting skulle jag ge
om jag fick vara med
och va' där du är!
”Jag vill andas samma luft som du” är första singeln från Pierres andra skiva, En sommarsaga, och släpptes som singel i juni 1975, några månader innan skivan. Den rusade in på Svensktoppen och låg kvar där i 11 veckor, mellan den 8 juni och 17 augusti 1975.
tisdag 28 juni 2011
Country Four - I vår tid, #6
11. Ungdomens stad – Gamla Stan
Tect & musik: Per-Anders Boquist
Här träder signaturen "Patrik" fram med sitt eget namn och författar en hel sång själv. Han gjorde det ibland, Per-Anders Boquist. Det är bland annat han som står bakom översättningarna (i eget namn) på Lars Ekborgs skiva med Tom Lehrer-tolkningar från 1967. Han har också producera en del skivor, bland annat Evert Taube. Och så gjorde han en egen singel, där han sjöng själv - "Katarina, Maria och Sofia" 1968. "Ungdomens stad – Gamla Stan" är som titeln skvallrar om, en skildring av ett idylliskt Gamla Stan i Stockholm.
När det skymmer i gränder och prång
ifrån källarna stiger en sång
det är ungdomen som vaknar till
låter tiden och dygnet stå still.
12. Gör det med musik
- Amerikansk folkmelodi -
Musikbearbetning Jeff Brown Jr (Jan Boquist)
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)
Den "amerikanska folkmelodin" som så anonymt anges som källa är "We shall not be moved", en mycket gammal melodi (från tiden före inbördeskriget) som fått olika texter under tidens gång. Det blev sedemera en facklig sång, först av Southern Tenant Farmers Union. På sectiotalet användes den av medborgarrättsdemonstranterna, och i protestmarscherna mot Vietnam-kriget lät det ”Johnson is a stinker, We shall not be moved…”.Den har gjorts av många, bland annat The Almanac Singers (med Pete Seeger), Mavis Staple och...just det, "The Seekers.
Den är också en låt som fotbollsklubben Liverpool använder som kampsång.
Den svenska texten är en hyllning till musiken, och vad man kan göra med den. Musikbearbetning av brodern Jan Boquist, under pseudonymen "Jeff Brown Jr".
Det blev ingen mer LP för Country Four, kanske beroende på att de följande singlar man släppte inte slår på samma sätt.
Tect & musik: Per-Anders Boquist
Här träder signaturen "Patrik" fram med sitt eget namn och författar en hel sång själv. Han gjorde det ibland, Per-Anders Boquist. Det är bland annat han som står bakom översättningarna (i eget namn) på Lars Ekborgs skiva med Tom Lehrer-tolkningar från 1967. Han har också producera en del skivor, bland annat Evert Taube. Och så gjorde han en egen singel, där han sjöng själv - "Katarina, Maria och Sofia" 1968. "Ungdomens stad – Gamla Stan" är som titeln skvallrar om, en skildring av ett idylliskt Gamla Stan i Stockholm.
När det skymmer i gränder och prång
ifrån källarna stiger en sång
det är ungdomen som vaknar till
låter tiden och dygnet stå still.
12. Gör det med musik
- Amerikansk folkmelodi -
Musikbearbetning Jeff Brown Jr (Jan Boquist)
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)
Den "amerikanska folkmelodin" som så anonymt anges som källa är "We shall not be moved", en mycket gammal melodi (från tiden före inbördeskriget) som fått olika texter under tidens gång. Det blev sedemera en facklig sång, först av Southern Tenant Farmers Union. På sectiotalet användes den av medborgarrättsdemonstranterna, och i protestmarscherna mot Vietnam-kriget lät det ”Johnson is a stinker, We shall not be moved…”.Den har gjorts av många, bland annat The Almanac Singers (med Pete Seeger), Mavis Staple och...just det, "The Seekers.
Den är också en låt som fotbollsklubben Liverpool använder som kampsång.
Den svenska texten är en hyllning till musiken, och vad man kan göra med den. Musikbearbetning av brodern Jan Boquist, under pseudonymen "Jeff Brown Jr".
Det blev ingen mer LP för Country Four, kanske beroende på att de följande singlar man släppte inte slår på samma sätt.
Under 1968 och 1969 släpper man nämligen ytterligare fem singlar - ”Natten har tusen ögon” / ”Vilken härlig dag” 1968,” I'll be your baby tonight” / ”I still wonder why”, också den 1968, ”Jag ser en liten fågel” / ”Vi ska gå på Zoo”, 1968 och två stycken 1969: ”Ge mig plats i din värld” / ”Sommarskymning” och ”Vi är alla barn i början” / ”Drömmarnas ö”. Det är bara "Vilken härlig dag" som går in på svensktoppen, en vecka, den 7 juli 1968. Den sista svensktoppsplaceringen var alltså i juli 1968.
torsdag 23 juni 2011
Country Four - I vår tid, #5
9. Små ord av kärlek
- Silence is golden -
Text & musik: Bob Crewe och Bob Gaudio
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)
"Silence is Golden" skrevs av Bob Gaudio och Bob Crewe. Bob Gaudio spelade i The Four Seasons och Bob Crewe var deras producent. Four Seasons debuterade 1962 och hade en rad hits under 1960-talet. Bob Gaudio skrev sångerna, ofta med Bob Crewe som hjälpte till med texten.
Gaudio blev sedemera producent och skkrev låtar till Frank Sinatra, Diana Ross, Michael Jackson, Barry Manilow, Eric Carmen, Roberta Flack och sex skivor med Neil Diamond.
"Silence is golden" släpptes som b-sida till deras kanske största hit "Rag Doll", 1964. Låten blev ingen hit med dem, däremot med den engelska gruppen The Tremeloes, som gjorde den till en stor hit i maj 1967.
Orginalet med The Four Seasons:
En snygg låt, med makalösa rim, och till och med inrim. Handlar om en man som ser kvinnan han är förtjust i bli bedragen av en annan man - men törs inte säga något för att hon skulle bli sur på honom...så...att tala är silver, att tiga är guld.
Silence is golden
Oh don't it hurt deep inside
To see someone do something to her
Oh don't it pain to see someone cry
How especially if that someone is her
Silence is golden, but my eyes still see
Silence is golden, golden, but my eyes still see
Talking is cheap people follow like sheep
Even though there is no where to go
How could she tell he decieved her so well
Pity she'll be the last one to know
How many times will she fall for his lines
Should I tell her or should I be cool
And if I tried I know she'd say I lied
Mind your business don't hurt her you fool
Silence is golden, but my eyes still see
Silence is golden, golden, but my eyes still see
Stämsången passar Country Four bra. I Patriks svenska version finns inte det ursprungliga, krångliga kärlekstemat kvar, utan där det en mer av en rak kärlekssång - "små ord av kärlek, mellan dig och mig".
”Små ord av kärlek” släpptes som singel med ”Många drog ut men få kom hem igen” och låg 2 veckor på Svensktoppen, mellan 15 oktober och 22 oktober 1967. Under denna vecka (den 17 oktober) drabbas Sverige av orkanen Lena och den högsta vindstyrka som uppmäts i Sverige (40 meter/s) noteras på Ölands södra grund. Dagen efter har den nya Disneyfilmen "Djungelboken" världspremiär.
10. Post festum
Musik: trad
Svensk text: Olle Adolphson
Olle Adolpsons andra bidrag till denna skiva heter "Post Festum". Finns på EP:n "Visor tryckta i år" från 1961. Måhända en flirt med Nils Ferlins "Tio stycken splitter nya visor tryckta i år", en samling visor från 1941. Ferlin dog för övrig 21 oktober 1961. Det är på denna EP man först kunde höra "Trubbel", och övriga låtar var "Majvisa till Elisabeth", "Post festum" och "En folkvisa". "Post Festum" spelades in 16 mars 1961.
Melodin är enligt konvolutet en "trad" som heter "John Righley", men som i så fall egentligen heter "John Riley". Visst kan man spåra influenserna, men det var ändå generöst av Adolphson att ge credit för den melodin. Större lån än så höra man dagligen, utan angivande av källa. Hur till exempel Bruce Springsteen kunde låta bli att stämma Ulf Lundell för "lånet" av "Promised land" till "Förlorad värld" är en gåta. Fast det är klart, att sälja en Springsteen-skiva till Lundell, det gränsar väl till brottsprovokation. "John Riley" är i orginal en vacker kärleksballad, men i "Post Festum" är det i stället en mycket vacker Stockholmsskildring. "Post Festum" betyder för övrigt "för sent", eller "efteråt".
Pete Seeger: "John Riley" hittar man på Spotify:
http://open.spotify.com/track/4RN4z8NugdpckdmBloRQQN
- Silence is golden -
Text & musik: Bob Crewe och Bob Gaudio
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)
"Silence is Golden" skrevs av Bob Gaudio och Bob Crewe. Bob Gaudio spelade i The Four Seasons och Bob Crewe var deras producent. Four Seasons debuterade 1962 och hade en rad hits under 1960-talet. Bob Gaudio skrev sångerna, ofta med Bob Crewe som hjälpte till med texten.
Gaudio blev sedemera producent och skkrev låtar till Frank Sinatra, Diana Ross, Michael Jackson, Barry Manilow, Eric Carmen, Roberta Flack och sex skivor med Neil Diamond.
"Silence is golden" släpptes som b-sida till deras kanske största hit "Rag Doll", 1964. Låten blev ingen hit med dem, däremot med den engelska gruppen The Tremeloes, som gjorde den till en stor hit i maj 1967.
Orginalet med The Four Seasons:
En snygg låt, med makalösa rim, och till och med inrim. Handlar om en man som ser kvinnan han är förtjust i bli bedragen av en annan man - men törs inte säga något för att hon skulle bli sur på honom...så...att tala är silver, att tiga är guld.
Silence is golden
Oh don't it hurt deep inside
To see someone do something to her
Oh don't it pain to see someone cry
How especially if that someone is her
Silence is golden, but my eyes still see
Silence is golden, golden, but my eyes still see
Talking is cheap people follow like sheep
Even though there is no where to go
How could she tell he decieved her so well
Pity she'll be the last one to know
How many times will she fall for his lines
Should I tell her or should I be cool
And if I tried I know she'd say I lied
Mind your business don't hurt her you fool
Silence is golden, but my eyes still see
Silence is golden, golden, but my eyes still see
Stämsången passar Country Four bra. I Patriks svenska version finns inte det ursprungliga, krångliga kärlekstemat kvar, utan där det en mer av en rak kärlekssång - "små ord av kärlek, mellan dig och mig".
”Små ord av kärlek” släpptes som singel med ”Många drog ut men få kom hem igen” och låg 2 veckor på Svensktoppen, mellan 15 oktober och 22 oktober 1967. Under denna vecka (den 17 oktober) drabbas Sverige av orkanen Lena och den högsta vindstyrka som uppmäts i Sverige (40 meter/s) noteras på Ölands södra grund. Dagen efter har den nya Disneyfilmen "Djungelboken" världspremiär.
10. Post festum
Musik: trad
Svensk text: Olle Adolphson
Olle Adolpsons andra bidrag till denna skiva heter "Post Festum". Finns på EP:n "Visor tryckta i år" från 1961. Måhända en flirt med Nils Ferlins "Tio stycken splitter nya visor tryckta i år", en samling visor från 1941. Ferlin dog för övrig 21 oktober 1961. Det är på denna EP man först kunde höra "Trubbel", och övriga låtar var "Majvisa till Elisabeth", "Post festum" och "En folkvisa". "Post Festum" spelades in 16 mars 1961.
Melodin är enligt konvolutet en "trad" som heter "John Righley", men som i så fall egentligen heter "John Riley". Visst kan man spåra influenserna, men det var ändå generöst av Adolphson att ge credit för den melodin. Större lån än så höra man dagligen, utan angivande av källa. Hur till exempel Bruce Springsteen kunde låta bli att stämma Ulf Lundell för "lånet" av "Promised land" till "Förlorad värld" är en gåta. Fast det är klart, att sälja en Springsteen-skiva till Lundell, det gränsar väl till brottsprovokation. "John Riley" är i orginal en vacker kärleksballad, men i "Post Festum" är det i stället en mycket vacker Stockholmsskildring. "Post Festum" betyder för övrigt "för sent", eller "efteråt".
Pete Seeger: "John Riley" hittar man på Spotify:
http://open.spotify.com/track/4RN4z8NugdpckdmBloRQQN
onsdag 8 juni 2011
Country Four - I vår tid, #4
7. Jag vill vara fri
- Les Troubadours de notre temps -
Text & musik: Claudric - Remy
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)
Les Surfs verkar vara källan till denna sång. Les Surfs var en syskongrupp (fyra killar och två tjejer, och då fick ändå inte de sex övriga syskonen vara med!) som hade framgångar främst i Frankrike under 1960-talet med en höjdpunkt runt 1966 - 68, vilket ju stämmer tidsmässigt. 1966 kom en EP med Une rose de Vienne / Si loin d'Angleterre / Les troubadours de notre temps / Un jour se lève. Jag har aldrig hört talas om Les Surfs. En fransk sida som sammanfattar deras karriär fick jag översätta med Google translate, och sammanfattningen lyder "Gruppens repertoar är fortfarande dåliga låtar, som inte anslutit sig till allmänheten". Det låter rimligt. De verkar ha översatt populära utländska låtar, ungefär som Country Four. Så här låter de (alla verkar för övrigt rätt korta i rocken).
Låtskrivarparet heter Claudric och Remy. Jean Claudric har, får vi förmoda, skrivit musiken - han är en fransk orkesterledare, som bland annat komponerat åt Mireille Mathieu. "C Remy" har jag inte riktigt hittat vem han är, mer än att han skrivit flera texter år franska artister.
Patrik, det vill säga Per-Anders Boquist, har översatt den, och där har "Vår tids trubadurer" blivit "Jag vill vara fri", en tidstypisk sång ("summer of love" har just varit). Det handlar om att ta vara på den tid som är, att låta tankarna vandra som de vill. Eller som det heter i refrängen: "Jag vill inte fångas in, jag vill vara fri!"
8. Idag
- Today -
Text & musik: Randy Sparks
Svensk text: Dan Ryde (pseudonym för Ynge Ormell)
"Idag" kommer från "The New Christy Minstrels" repertoar. Det var en (initialt i alla fall) tiomannagrupp som skapades av Randy Sparks. Gruppen var visserligen förhållandevis framgångsrik under 1960-talet (debutskivan kom 1962), men det verkar som att de hamnat lite på sniskan i minnesböckerna. Troligen eftersom de gick tvärtemot stämningarna i musiken och inte alls var världsmedvetna utan mest sjöng glada sånger. En så stor grupp har naturligtvis en viss personalomsättning, bland de artister som faktiskt startade sina karriärer i gruppen märks Gene Clark (sesnare The Byrds), Kenny Rogers, Barry McGuire ("Eve of Destruction") och Kim Carnes ("Bette Davids Eyes").
1964 gjorde de filmmusiken till "Advance to the Rear" (eller "Company of Cowards"), "Hjältar utan byxor" på svenska, och det är därifrån "Today" är hämtad. Den blev en stor hit. Och, eftersom nu "Today" blev en sådan hit, fick skivan i all hast döpas om till "Today", inte "Advance To The Rear (Original Soundtrack)" som var tänkt från början.
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
A million tomorrows shall all pass away
Ere I forget all the joy that is mine today
I'll be a dandy and I'll be a rover
You'll know who I am by the song that I sing
I'll feast at your table, I'll sleep in your clover
Who cares what the morrow shall bring?
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
I can't be contented with yesterday's glory
I can't live on promises winter to spring (winter to spring)
Today is my moment and now is my story
I'll laugh and I'll cry and I'll sing
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
A million tomorrows shall all pass away
Ere I forget all the joy that is mi-uh-ine today
För den svenska översättningen står Dan Ryde, som är en pseudonym för Yngve Ormell. Yngve Ormell, som långt senare under pseudonymen "Limbo" blev limerickmakare och dagsversskribent i Hufvudstadsbladet (limerickarna finns samlade i "En ormtjusarinna i Krokom" 1981. Yngve har bland annat skrivit "April, april" (Lill-Babs), "Lapp på luckan" (Rockande Samen), "Kommer vår", "Varför är solen så röd" (Towa Carson, Vikingarna), "Elisabeth Serenade" (Inger Berggren) och "En gång ska vi åter mötas (Thory Berhards).
"Today" har alltså blivit "Idag", och det är en snygg översättning som rör sig kring vikten av att ta tillvara på idag, och glömma imorgon och igår. Ungefär som föregående låt, alltså.
Idag är den skönaste dagen i år
vi glömmer i morgon, vi glömmer i går
en dag värd att leva, vad önskar vi mer
här är vårt liv och vi tar vad det ger, idag!
- Les Troubadours de notre temps -
Text & musik: Claudric - Remy
Svensk text: Patrik (Per-Anders Boquist)
Les Surfs verkar vara källan till denna sång. Les Surfs var en syskongrupp (fyra killar och två tjejer, och då fick ändå inte de sex övriga syskonen vara med!) som hade framgångar främst i Frankrike under 1960-talet med en höjdpunkt runt 1966 - 68, vilket ju stämmer tidsmässigt. 1966 kom en EP med Une rose de Vienne / Si loin d'Angleterre / Les troubadours de notre temps / Un jour se lève. Jag har aldrig hört talas om Les Surfs. En fransk sida som sammanfattar deras karriär fick jag översätta med Google translate, och sammanfattningen lyder "Gruppens repertoar är fortfarande dåliga låtar, som inte anslutit sig till allmänheten". Det låter rimligt. De verkar ha översatt populära utländska låtar, ungefär som Country Four. Så här låter de (alla verkar för övrigt rätt korta i rocken).
Låtskrivarparet heter Claudric och Remy. Jean Claudric har, får vi förmoda, skrivit musiken - han är en fransk orkesterledare, som bland annat komponerat åt Mireille Mathieu. "C Remy" har jag inte riktigt hittat vem han är, mer än att han skrivit flera texter år franska artister.
Patrik, det vill säga Per-Anders Boquist, har översatt den, och där har "Vår tids trubadurer" blivit "Jag vill vara fri", en tidstypisk sång ("summer of love" har just varit). Det handlar om att ta vara på den tid som är, att låta tankarna vandra som de vill. Eller som det heter i refrängen: "Jag vill inte fångas in, jag vill vara fri!"
8. Idag
- Today -
Text & musik: Randy Sparks
Svensk text: Dan Ryde (pseudonym för Ynge Ormell)
"Idag" kommer från "The New Christy Minstrels" repertoar. Det var en (initialt i alla fall) tiomannagrupp som skapades av Randy Sparks. Gruppen var visserligen förhållandevis framgångsrik under 1960-talet (debutskivan kom 1962), men det verkar som att de hamnat lite på sniskan i minnesböckerna. Troligen eftersom de gick tvärtemot stämningarna i musiken och inte alls var världsmedvetna utan mest sjöng glada sånger. En så stor grupp har naturligtvis en viss personalomsättning, bland de artister som faktiskt startade sina karriärer i gruppen märks Gene Clark (sesnare The Byrds), Kenny Rogers, Barry McGuire ("Eve of Destruction") och Kim Carnes ("Bette Davids Eyes").
1964 gjorde de filmmusiken till "Advance to the Rear" (eller "Company of Cowards"), "Hjältar utan byxor" på svenska, och det är därifrån "Today" är hämtad. Den blev en stor hit. Och, eftersom nu "Today" blev en sådan hit, fick skivan i all hast döpas om till "Today", inte "Advance To The Rear (Original Soundtrack)" som var tänkt från början.
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
A million tomorrows shall all pass away
Ere I forget all the joy that is mine today
I'll be a dandy and I'll be a rover
You'll know who I am by the song that I sing
I'll feast at your table, I'll sleep in your clover
Who cares what the morrow shall bring?
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
I can't be contented with yesterday's glory
I can't live on promises winter to spring (winter to spring)
Today is my moment and now is my story
I'll laugh and I'll cry and I'll sing
Today while the blossoms still cling to the vine
I'll taste your strawberries, I'll drink your sweet wine
A million tomorrows shall all pass away
Ere I forget all the joy that is mi-uh-ine today
För den svenska översättningen står Dan Ryde, som är en pseudonym för Yngve Ormell. Yngve Ormell, som långt senare under pseudonymen "Limbo" blev limerickmakare och dagsversskribent i Hufvudstadsbladet (limerickarna finns samlade i "En ormtjusarinna i Krokom" 1981. Yngve har bland annat skrivit "April, april" (Lill-Babs), "Lapp på luckan" (Rockande Samen), "Kommer vår", "Varför är solen så röd" (Towa Carson, Vikingarna), "Elisabeth Serenade" (Inger Berggren) och "En gång ska vi åter mötas (Thory Berhards).
"Today" har alltså blivit "Idag", och det är en snygg översättning som rör sig kring vikten av att ta tillvara på idag, och glömma imorgon och igår. Ungefär som föregående låt, alltså.
Idag är den skönaste dagen i år
vi glömmer i morgon, vi glömmer i går
en dag värd att leva, vad önskar vi mer
här är vårt liv och vi tar vad det ger, idag!
tisdag 31 maj 2011
Country Four - I vår tid, #3
5. Charad
- Charade -
Text & musik: Henry Mancini - Johnny Mercer
Svensk text: Bg.Edling
Henry Mancini (född 1924, död 1994) skrev mest filmmusik, till filmer som Charade, Frukost på Tiffanys och, kanske en av hans mest kända melodier, temat till "Rosa Pantern".
Johnny Mercer (född 1909, död 1976) är en av de mest framgångsrika textförfattare till populärmusik någonsin, och fick bland annat fyra Oscars (varav två tillsammans med Henry Mancini) för bästa filmmusik, bland annat "Moon river" ur "Frukost på Tiffanys". Han var också en av grundarna av skivbolaget Capitol Records, och han har också en stjärna på Hollywood Walk of Fame precis utanför skivbolagets byggnad.
Mancini och Mercer skrev alltså en del filmmusik ihop, och "Charade" är filmmusiken ur filmen med samma namn från 1963 (premiär 5 decemer) med Cary Grant, Audrey Hepburn och Walter Matthau i huvudrollerna.
When we played our charade
We were like children posing
Playing at games, acting out names
Guessing the parts we played
Oh what a hit we made
We came on next to closing
Best on the bill, lovers until
Love left the masquerade
Fate seemed to pull the strings
I turned and you were gone
While from the darkened wings
The music box played on
Sad little serenade
Song of my heart's composing
I hear it still, I always will
Best on the bill
Charade
Översättningen gjordes av Bo-Göran Edling. Han blev senare ordförande i SKAP och vd i STIM. Edling skrev många svenska texter till utländska original som "Den siste mohikanen" (Little Gerhard) och "Regniga natt" (Anna Lena Löfgren), "Om jag hade pengar" (Jan Malmsjö) och "Låt hjärtat va´ me´" (Sonya Hedenbratt).
Den svenska texten minns berättaren en härlig barndom när man lekte och hade skoj.
Minns du hur i charad
lekande lätt vi lekte
små skådespel, gissade fel
härmande vem och vad
Det var en härlig tid
vi kom varann så nära
livet en fest
kärleken gäst
innan allt kom på glid.
6. Råd till dej – och mej
Text & musik: Olle Adolphson
Till största delen bestod gruppens repertoar av översättningar av (främst amerikanska) låtar i country-pop-rock-singersongsriter-facket. Man kan väl säga att Country Four var en sorts contry-prototyp för Hootenanny Singers...kanske. Det var mycket svensktoppsanpassat och ofta rätt mainstream och kanske rent av lite för mycket så ibland. Men det är ju jag som säger det, som inte ens var född då, och 45 år senare. För stora framgångar hade de, även om de är förhållandevis bortglömda idag. Men förutom försvenskningarna av utländska hits, gjorde de även rena covers, på svenska, av exempelvis Olle Adolphson, ”Ett råd till dej och mej” och ”Post Festum”. Family Four skulle förresten också göra Adolphson så småningom, nämligen ”Karnas visa” och "Nu har jag fått den jag vill ha".
"Råd till dej och mej" finns på Adolphsons debut-LP som kom 1962, "En stol på Tegnér". Det var visserligen en debutskiva, men han var ingen debutant. Han hade gett ut några ep:s redan och första inspelningen gjordes i oktober 1956 av "Okända djur", ni vet, "många är långa, och svåra att fånga..." och han var redan etablerad som vissångare. Hans första LP var således en kombinerad live/greatest hits, vilket väl inte skulle kunna hända idag...vem debuterar med en live-skiva...? På debutskivan finns låtar som "Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken", "Okända djur", ”Trubbel" och "Det gåtfulla folket". Skapliga låtar på en debut-LP...eller vad tycks? Vi tar väl och lyssnar på Adolphsons version av ”Råd till dej och mej”.
Det är en alldeles för bortglömd vårvisa, som borde sjungas oftare i stället för ”Vintern rasat” och de andra uttjatade sångerna kring valborg. "Det börjar äntligen ordna sej, och allt är grönt mellan dej och mej" är en underbar sammanfattning av våren.
Råd till dej och mej
Text och musik: Olle Adolphson
Nu kan man äntligen andas ut
för nu är äntligen vintern slut
det börjar äntligen ordna sej,
och allt är grönt mellan dej och mej.
För vintern har varit alltför lång,
och luften är fylld av fågelsång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Om du är ute en kväll och går
när det är varmt och det luktar vår
så vet att nu får man passa sej
för allt är u – te efter just dej.
För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Om du går tanklöst i skog och mark
och sommarvinden är varm och stark,
så håll dej fast om det blåser till
för vinden blåser dej vart den vill.
För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Men om det regnar och blåser surt
och om du vägrar att ge dej ut
för dan är ruggig och natten kall
– det blir detsamma i alla fall!
För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Country Four sjunger verserna 1, 2, 5, 6, 7 samt en annan, som Olle Adolphson brukade sjunga ibland:
Och ska du går förbi ängen sen
men vägen över är rak och gen
så se dig för innan du går hem
för gräs ger fläckar på klänningen
Så här låter den.
”Råd till dej – och mej” släpptes på EP tillsammans med ”Jag vill vara fri”, ”Idag” och ”Ungdomens stad, Gamla stan”. ”Råd till dej och mej” låg också den på svensktoppen en enda vecka, den 5 maj 1968 - två dagar efter att Davis Cup-matchen mot Rhodesia ställts in på grund av kravaller, och tre dagar innan Riksdagen höjer hastighetsgränsen på motorvägarna till 110 km/h.
- Charade -
Text & musik: Henry Mancini - Johnny Mercer
Svensk text: Bg.Edling
Henry Mancini (född 1924, död 1994) skrev mest filmmusik, till filmer som Charade, Frukost på Tiffanys och, kanske en av hans mest kända melodier, temat till "Rosa Pantern".
Johnny Mercer (född 1909, död 1976) är en av de mest framgångsrika textförfattare till populärmusik någonsin, och fick bland annat fyra Oscars (varav två tillsammans med Henry Mancini) för bästa filmmusik, bland annat "Moon river" ur "Frukost på Tiffanys". Han var också en av grundarna av skivbolaget Capitol Records, och han har också en stjärna på Hollywood Walk of Fame precis utanför skivbolagets byggnad.
Mancini och Mercer skrev alltså en del filmmusik ihop, och "Charade" är filmmusiken ur filmen med samma namn från 1963 (premiär 5 decemer) med Cary Grant, Audrey Hepburn och Walter Matthau i huvudrollerna.
When we played our charade
We were like children posing
Playing at games, acting out names
Guessing the parts we played
Oh what a hit we made
We came on next to closing
Best on the bill, lovers until
Love left the masquerade
Fate seemed to pull the strings
I turned and you were gone
While from the darkened wings
The music box played on
Sad little serenade
Song of my heart's composing
I hear it still, I always will
Best on the bill
Charade
Översättningen gjordes av Bo-Göran Edling. Han blev senare ordförande i SKAP och vd i STIM. Edling skrev många svenska texter till utländska original som "Den siste mohikanen" (Little Gerhard) och "Regniga natt" (Anna Lena Löfgren), "Om jag hade pengar" (Jan Malmsjö) och "Låt hjärtat va´ me´" (Sonya Hedenbratt).
Den svenska texten minns berättaren en härlig barndom när man lekte och hade skoj.
Minns du hur i charad
lekande lätt vi lekte
små skådespel, gissade fel
härmande vem och vad
Det var en härlig tid
vi kom varann så nära
livet en fest
kärleken gäst
innan allt kom på glid.
6. Råd till dej – och mej
Text & musik: Olle Adolphson
Till största delen bestod gruppens repertoar av översättningar av (främst amerikanska) låtar i country-pop-rock-singersongsriter-facket. Man kan väl säga att Country Four var en sorts contry-prototyp för Hootenanny Singers...kanske. Det var mycket svensktoppsanpassat och ofta rätt mainstream och kanske rent av lite för mycket så ibland. Men det är ju jag som säger det, som inte ens var född då, och 45 år senare. För stora framgångar hade de, även om de är förhållandevis bortglömda idag. Men förutom försvenskningarna av utländska hits, gjorde de även rena covers, på svenska, av exempelvis Olle Adolphson, ”Ett råd till dej och mej” och ”Post Festum”. Family Four skulle förresten också göra Adolphson så småningom, nämligen ”Karnas visa” och "Nu har jag fått den jag vill ha".
"Råd till dej och mej" finns på Adolphsons debut-LP som kom 1962, "En stol på Tegnér". Det var visserligen en debutskiva, men han var ingen debutant. Han hade gett ut några ep:s redan och första inspelningen gjordes i oktober 1956 av "Okända djur", ni vet, "många är långa, och svåra att fånga..." och han var redan etablerad som vissångare. Hans första LP var således en kombinerad live/greatest hits, vilket väl inte skulle kunna hända idag...vem debuterar med en live-skiva...? På debutskivan finns låtar som "Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken", "Okända djur", ”Trubbel" och "Det gåtfulla folket". Skapliga låtar på en debut-LP...eller vad tycks? Vi tar väl och lyssnar på Adolphsons version av ”Råd till dej och mej”.
Det är en alldeles för bortglömd vårvisa, som borde sjungas oftare i stället för ”Vintern rasat” och de andra uttjatade sångerna kring valborg. "Det börjar äntligen ordna sej, och allt är grönt mellan dej och mej" är en underbar sammanfattning av våren.
Råd till dej och mej
Text och musik: Olle Adolphson
Nu kan man äntligen andas ut
för nu är äntligen vintern slut
det börjar äntligen ordna sej,
och allt är grönt mellan dej och mej.
För vintern har varit alltför lång,
och luften är fylld av fågelsång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Om du är ute en kväll och går
när det är varmt och det luktar vår
så vet att nu får man passa sej
för allt är u – te efter just dej.
För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Om du går tanklöst i skog och mark
och sommarvinden är varm och stark,
så håll dej fast om det blåser till
för vinden blåser dej vart den vill.
För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Men om det regnar och blåser surt
och om du vägrar att ge dej ut
för dan är ruggig och natten kall
– det blir detsamma i alla fall!
För vintern har varit alltför lång,
och sommarn kommer med jättesprång,
och det som det mesta handlar om,
det kanske bara sker en endaste gång!
Country Four sjunger verserna 1, 2, 5, 6, 7 samt en annan, som Olle Adolphson brukade sjunga ibland:
Och ska du går förbi ängen sen
men vägen över är rak och gen
så se dig för innan du går hem
för gräs ger fläckar på klänningen
Så här låter den.
”Råd till dej – och mej” släpptes på EP tillsammans med ”Jag vill vara fri”, ”Idag” och ”Ungdomens stad, Gamla stan”. ”Råd till dej och mej” låg också den på svensktoppen en enda vecka, den 5 maj 1968 - två dagar efter att Davis Cup-matchen mot Rhodesia ställts in på grund av kravaller, och tre dagar innan Riksdagen höjer hastighetsgränsen på motorvägarna till 110 km/h.
fredag 20 maj 2011
Country Four - I vår tid, #2
3. Snälla Bosse
Jose he say
Text & musik: Bert Russel
Svensk text: Patrik
"Snälla Bosse" hette i orginal "Jose he say" (alltså inte "Jose" som det står i rullorna och på skivomslag). Den skrevs av Bert Russel, som är ett av de namn som Bertrand Russell Berns (född 1929, död 1967) använde, särskilt som textförfattare. Han var låtskrivare och producent, främst under 60-talet (han dog ju dessutom tidigt, bara 38 år gammal).
Hans första hit var med "A Little Bit of Soap" med The Jarmels 1961. Året efter kom Isley Brothers "Twist and Shout", som Berns skrev tillsammans med Phil Medley. Det är ju ingenting annat än en rockklassiker - undrar hur många band som harvat sig igenom "Twist and shout" genom åren? Andra låtar han skrivit är "Hang on Sloopy", "Here Comes the Night" (Them/Van Morrison) "Act naturally" (Beatles), "Cry to me", "Goodbye baby (Van Morrison) och "Cry Baby" (Janis Joplin) Som producent producerade han t ex Solomon Burke, The Drifters, Wilson Pickett och Them. Han bildade själv skivbolagen Bang Records och Shout Records som hade band som Van Morrison och Neil Diamond hos sig.
"Jose, he say" registrerades 26 maj 1964, och samma år fanns den utgiven i åtminstone två versioner, med Elaine & Derek och i en annan med Linda Laurie. Versionen med Linda Laurie låter väldigt likt Country Fours version - kanske var det därifrån de fick den.
I orginalversionen handlar det om en kvinnas funderingar, kring de två männen i hennes liv (Jose and Juan). I översättningen (gjord av Patrik - Per-Anders Boquist) ber kvinnan Bosse om råd vem av Per och Sven hon ska välja - vilket slutar med att hon väljer...Bosse.
4. Många drog ut men få kom hem igen
Many young men of twenty
Text & musik: John B. Keane
Svensk text: Patrik
Denna låt är hämtad från en pjäs med samma namn som sången, skriven av den irländske dramatikern och författaren John Brendan Keane (född 1928, död 2002). Pjäsen utspelar sig enligt synopsis 1961 (när pjäsen skrevs) och handlar om alla de arbetslösa unga män som lämnade Irland för att försöka hitta ett jobb i England. Låten verkar snabbt ha blivit älskad av alla irländare och finns i många versioner, bland annat med The Dubliners. Det är väl inte omöjligt att den version som ligger till grund för Country Four är Johnny McEvoys som hade några hitlåtar runt 1966-67.
Many Young Men Of Twenty
Text & musik: John B. Keane
Many young men of twenty said goodbye
All that long day
From break of dawn until the sun was high
Many young men of twenty said goodbye
My boy Jimmy went that day
When the big ship sailed away
Sailed away and left me here to die
Many young men of twenty said goodbye
I met my love upon the mountain rim
The day he left
I knew I bore a living child of him
I knew I bore a living child of him
And the child was born to me
Jimmy's gone across the sea
Jimmy's gone and here alone am I
Many young men of twenty said goodbye
My Jimmy said he'd sail across the sea
He swore his oath
He'd sail back one day and marry me
My Jimmy said he'd sail across the sea
But my Jimmy let me down
Now they mock me in the town
Oh my Jimmy please come back to me
Oh my Jimmy please come back to me
Many young men of twenty said goodbye
All that long day
From break of dawn until the sun was high
Many young men of twenty said goodbye
They left the mountains and the glens
The lassies and the fine young men
I saw the tear of every girl and boy
Many young men of twenty said goodbye
I Per-Anders Boquists version är händelserna förlagda till ett icke namngivet krig, där männen drog i syfte att "värna vår demokrati". Det blir med andra ord en rätt ordinär krigsskildring, med stridstrummor och trumpeter och allt. "För varje skott förlorar vi en vän - många drog ut men få kom hem igen".
Jose he say
Text & musik: Bert Russel
Svensk text: Patrik
"Snälla Bosse" hette i orginal "Jose he say" (alltså inte "Jose" som det står i rullorna och på skivomslag). Den skrevs av Bert Russel, som är ett av de namn som Bertrand Russell Berns (född 1929, död 1967) använde, särskilt som textförfattare. Han var låtskrivare och producent, främst under 60-talet (han dog ju dessutom tidigt, bara 38 år gammal).
Hans första hit var med "A Little Bit of Soap" med The Jarmels 1961. Året efter kom Isley Brothers "Twist and Shout", som Berns skrev tillsammans med Phil Medley. Det är ju ingenting annat än en rockklassiker - undrar hur många band som harvat sig igenom "Twist and shout" genom åren? Andra låtar han skrivit är "Hang on Sloopy", "Here Comes the Night" (Them/Van Morrison) "Act naturally" (Beatles), "Cry to me", "Goodbye baby (Van Morrison) och "Cry Baby" (Janis Joplin) Som producent producerade han t ex Solomon Burke, The Drifters, Wilson Pickett och Them. Han bildade själv skivbolagen Bang Records och Shout Records som hade band som Van Morrison och Neil Diamond hos sig.
"Jose, he say" registrerades 26 maj 1964, och samma år fanns den utgiven i åtminstone två versioner, med Elaine & Derek och i en annan med Linda Laurie. Versionen med Linda Laurie låter väldigt likt Country Fours version - kanske var det därifrån de fick den.
I orginalversionen handlar det om en kvinnas funderingar, kring de två männen i hennes liv (Jose and Juan). I översättningen (gjord av Patrik - Per-Anders Boquist) ber kvinnan Bosse om råd vem av Per och Sven hon ska välja - vilket slutar med att hon väljer...Bosse.
4. Många drog ut men få kom hem igen
Many young men of twenty
Text & musik: John B. Keane
Svensk text: Patrik
Denna låt är hämtad från en pjäs med samma namn som sången, skriven av den irländske dramatikern och författaren John Brendan Keane (född 1928, död 2002). Pjäsen utspelar sig enligt synopsis 1961 (när pjäsen skrevs) och handlar om alla de arbetslösa unga män som lämnade Irland för att försöka hitta ett jobb i England. Låten verkar snabbt ha blivit älskad av alla irländare och finns i många versioner, bland annat med The Dubliners. Det är väl inte omöjligt att den version som ligger till grund för Country Four är Johnny McEvoys som hade några hitlåtar runt 1966-67.
Many Young Men Of Twenty
Text & musik: John B. Keane
Many young men of twenty said goodbye
All that long day
From break of dawn until the sun was high
Many young men of twenty said goodbye
My boy Jimmy went that day
When the big ship sailed away
Sailed away and left me here to die
Many young men of twenty said goodbye
I met my love upon the mountain rim
The day he left
I knew I bore a living child of him
I knew I bore a living child of him
And the child was born to me
Jimmy's gone across the sea
Jimmy's gone and here alone am I
Many young men of twenty said goodbye
My Jimmy said he'd sail across the sea
He swore his oath
He'd sail back one day and marry me
My Jimmy said he'd sail across the sea
But my Jimmy let me down
Now they mock me in the town
Oh my Jimmy please come back to me
Oh my Jimmy please come back to me
Many young men of twenty said goodbye
All that long day
From break of dawn until the sun was high
Many young men of twenty said goodbye
They left the mountains and the glens
The lassies and the fine young men
I saw the tear of every girl and boy
Many young men of twenty said goodbye
I Per-Anders Boquists version är händelserna förlagda till ett icke namngivet krig, där männen drog i syfte att "värna vår demokrati". Det blir med andra ord en rätt ordinär krigsskildring, med stridstrummor och trumpeter och allt. "För varje skott förlorar vi en vän - många drog ut men få kom hem igen".
måndag 16 maj 2011
Country Four - I vår tid, #1
Nu ska vi titta lite närmare på Country Fours tredje, och som det skulle visa sig, sista LP. ”I vår tid” döptes den till och kom hösten 1967, efter the summer of love, när Sverige går över till högertrafik och Che Guevara mördas i Bolivia. Ljudtekniker på skivan är Mikael Tretow, som senare kom att jobba med bland annat ABBA och sedemera fick en hit i eget namn med ”Den makalösa manicken” på 80-talet. Produktion Jan och Per-Anders Boquist - som alltså är bröderna som startade skivbolaget. Musikaliskt tar ”I vår tid” vid där föregående skiva slutar. Men inte mer. Man går inte åt något särskilt håll alls, utan trampar lite vidare i samma vägspår. Några utländska översättningar, relativt förutsägbara, några svenska visor, också säkra kort. Kanske kunde ett djärvare steg åt något håll kunnat flytta fram Country Fours positioner – nu blev i stället ”I vår tid” alltså gruppens sista fullängdare.
1. Jag ska älska dej i alla mina dar
The last thing on my mind
Tom Paxton - Patrik
"The last thing on my mind" är ännu en låt hämtad från The Seekers, denna gång från "Come The Day" (eller "Georgy Girl" som LP:n döptes till i USA) från 1966. Från samma skiva hämtades också "Fröken blyg" från föregående skiva.
Den skrevs av Tom Paxton (född 1937), en av alla dessa singer-songwriters som dök upp i USA i början av 1960-talet och kämpade i New York jämsides Phil Ochs, Paul Simon, Dave van Ronk, Bob Dylan. Hans egen inspelning kom 1964, på skivan "Ramblin' Boy" (egentligen inte hans debut, men nästan i alla fall - han hade gett ut en skiva på ett litet bolag tidigare, men det här var på stora, etablerade Elektra). På skivan finns också hans kanske näst mest kända sång "I Can't Help But Wonder Where I'm Bound". Andra kända Paxton-låtar är "Bottle of wine", "What did you learn in school today" och en låt som blivit mycket känd i svensk version med Fred Åkerström, nämligen "I give you the morning" ("Jag ger dig min morgon"). "The last thing on my mind" är en rätt rak och enkel kärlekssång, med en melodi som bygger på den engelska folksången "Leaving of Liverpool".
Bob Dylan använde förresten samma låt som utgångspunkt, snickrade om den och kallade sin version "Farewell", 1963. Här i en version med Judy Collins.
Tom Paxtons text är en bitterljuv, längtande sång från en man till kvinnan som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It's a lesson too late for the learnin'...). Lite samma budskap som Dylans "Don´t think twice, it´s all right" alltså, som kom vid samma tid.
Paxton: Well, I could have loved you better, didn't mean to be unkind.
Dylan: You could have done better, but I don´t mind.
Med The Seekers låter den så här:
Porter Wagoner och Dolly Parton gjorde en duett 1967, som blev en hit. Andra som gjort den är Harry Belafonte, Pat Boone, Chris de Burgh, Johnny Cash, Neil Diamond, José Feliciano, The Kingston Trio, Willie Nelson, Gram Parsons, Peter, Paul and Mary och Doc Watson.
Översättningen är gjord av Per-Anders Boquist (Patrik), med en text som utgår från Paxtons, men möjligen med den skillnaden att det inte finns något accepterande inslag i Boquists översättning - det är bara saknad och bön om återförening.
Här sjunger Pierre det mesta av texten, faktiskt, skulle mycket väl kunna finnas med på en samlingsbox över Pierres karriär som ett exempel från Country Four-tiden.
Jag har bönat bett att få glömt det som skett
men du ger bara svävande svar
Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar -
jag ska älska dig i alla mina dar.
Inom parentes sagt, skulle Pierre sjunga in samma låt fyra år senare, fast i en annan översättning, av Owe Junsjö. Finns på Family Fours "1971" och heter "Det var inte menat så".
”Jag ska älska dej i alla mina dar” släpptes som singel i början av 1968, med ”En vänlig vind” som baksida.
2. En vänlig vind
La Golondrina
Musikberarbetning Jeff Brown Jr Text Patrik
"La golondrina" ("Svalan") är en gammal låt, som skrevs redan 1883 av mexikanen Narciso Serradell Sevilla (1843–1910). Den spelades första gången in i juni
1906 av Señor Carl Francisco. I sin ursprungliga spanska version har bland annat Caterina Valente, Nat King Cole, Plácido Domingo och Nana Mouskori spelat in den. Den är en längtande sång om hemlandet.
Det finns också flera olika engelska översättningar, men den mest kända är av Felice & Boudleaux Bryant, ett låtskrivarpar som också har skrivit låtar som "Bye Bye, Love", "Wake Up, Little Susie", "(All I Have To Do Is) Dream", "Take A Message To Mary" och "Love Hurts". Everly Brothers har haft flera hits med deras låtar. "Love hurts" hade Gram Parson/Emmylou Harris en hit med. Dylan har spelat in flera låtar, kolla t ex in "Self Portrait". Översättningen av "La Golondrina" kallar de för "She Wears My Ring", som flera artister har spelat in. Den första kom med Jimmy Bell, 1960. Roy Orbison, Hank Snow, Ray Price och Solomon King är andra. Även Elvis Presley har spelat in den, 1973:
Visst känns melodin igen? Jo, Britt Lindeborg skrev en svensk text, som heter "Mitt sommarlov" och som spelades in på singel av Anita Hegerland. Den låg 11 veckor på Svensktoppen under perioden 2 augusti – 11 oktober 1970.
Men "Patrik" (Per-Anders Boquist) tog den urspungliga versionen, eller kanske snarare den engelska "Wear my ring" får man förmoda, som alltså spelades in på engelska (men inte av Elvis) redan 1960 och gjorde en egen översättning (innan Britt Lindeborgs version). "En vänlig vind" kallar han den, och den handlar också om längtan - till sommaren och om en enad värld, och kärlek till alla på vår jord - över gränser och hav till alla jordens folk, från öst till väst. "En vänlig vind" släpptes på singel tillsammans med "Jag ska älska dej i alla mina dar" och hamnade på Svensktoppen under en vecka i februari 1968. Just då kanske man pratade om den bild som publicerats, som visar en händelse som inträffade tre dagar tidigare i Vietnam, när Saigons polischef avrättar en misstänkt på öppen gata.
1. Jag ska älska dej i alla mina dar
The last thing on my mind
Tom Paxton - Patrik
"The last thing on my mind" är ännu en låt hämtad från The Seekers, denna gång från "Come The Day" (eller "Georgy Girl" som LP:n döptes till i USA) från 1966. Från samma skiva hämtades också "Fröken blyg" från föregående skiva.
Den skrevs av Tom Paxton (född 1937), en av alla dessa singer-songwriters som dök upp i USA i början av 1960-talet och kämpade i New York jämsides Phil Ochs, Paul Simon, Dave van Ronk, Bob Dylan. Hans egen inspelning kom 1964, på skivan "Ramblin' Boy" (egentligen inte hans debut, men nästan i alla fall - han hade gett ut en skiva på ett litet bolag tidigare, men det här var på stora, etablerade Elektra). På skivan finns också hans kanske näst mest kända sång "I Can't Help But Wonder Where I'm Bound". Andra kända Paxton-låtar är "Bottle of wine", "What did you learn in school today" och en låt som blivit mycket känd i svensk version med Fred Åkerström, nämligen "I give you the morning" ("Jag ger dig min morgon"). "The last thing on my mind" är en rätt rak och enkel kärlekssång, med en melodi som bygger på den engelska folksången "Leaving of Liverpool".
Bob Dylan använde förresten samma låt som utgångspunkt, snickrade om den och kallade sin version "Farewell", 1963. Här i en version med Judy Collins.
Tom Paxtons text är en bitterljuv, längtande sång från en man till kvinnan som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It's a lesson too late for the learnin'...). Lite samma budskap som Dylans "Don´t think twice, it´s all right" alltså, som kom vid samma tid.
Paxton: Well, I could have loved you better, didn't mean to be unkind.
Dylan: You could have done better, but I don´t mind.
Med The Seekers låter den så här:
Porter Wagoner och Dolly Parton gjorde en duett 1967, som blev en hit. Andra som gjort den är Harry Belafonte, Pat Boone, Chris de Burgh, Johnny Cash, Neil Diamond, José Feliciano, The Kingston Trio, Willie Nelson, Gram Parsons, Peter, Paul and Mary och Doc Watson.
Översättningen är gjord av Per-Anders Boquist (Patrik), med en text som utgår från Paxtons, men möjligen med den skillnaden att det inte finns något accepterande inslag i Boquists översättning - det är bara saknad och bön om återförening.
Här sjunger Pierre det mesta av texten, faktiskt, skulle mycket väl kunna finnas med på en samlingsbox över Pierres karriär som ett exempel från Country Four-tiden.
Jag har bönat bett att få glömt det som skett
men du ger bara svävande svar
Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar -
jag ska älska dig i alla mina dar.
Inom parentes sagt, skulle Pierre sjunga in samma låt fyra år senare, fast i en annan översättning, av Owe Junsjö. Finns på Family Fours "1971" och heter "Det var inte menat så".
”Jag ska älska dej i alla mina dar” släpptes som singel i början av 1968, med ”En vänlig vind” som baksida.
2. En vänlig vind
La Golondrina
Musikberarbetning Jeff Brown Jr Text Patrik
"La golondrina" ("Svalan") är en gammal låt, som skrevs redan 1883 av mexikanen Narciso Serradell Sevilla (1843–1910). Den spelades första gången in i juni
1906 av Señor Carl Francisco. I sin ursprungliga spanska version har bland annat Caterina Valente, Nat King Cole, Plácido Domingo och Nana Mouskori spelat in den. Den är en längtande sång om hemlandet.
Det finns också flera olika engelska översättningar, men den mest kända är av Felice & Boudleaux Bryant, ett låtskrivarpar som också har skrivit låtar som "Bye Bye, Love", "Wake Up, Little Susie", "(All I Have To Do Is) Dream", "Take A Message To Mary" och "Love Hurts". Everly Brothers har haft flera hits med deras låtar. "Love hurts" hade Gram Parson/Emmylou Harris en hit med. Dylan har spelat in flera låtar, kolla t ex in "Self Portrait". Översättningen av "La Golondrina" kallar de för "She Wears My Ring", som flera artister har spelat in. Den första kom med Jimmy Bell, 1960. Roy Orbison, Hank Snow, Ray Price och Solomon King är andra. Även Elvis Presley har spelat in den, 1973:
Visst känns melodin igen? Jo, Britt Lindeborg skrev en svensk text, som heter "Mitt sommarlov" och som spelades in på singel av Anita Hegerland. Den låg 11 veckor på Svensktoppen under perioden 2 augusti – 11 oktober 1970.
Men "Patrik" (Per-Anders Boquist) tog den urspungliga versionen, eller kanske snarare den engelska "Wear my ring" får man förmoda, som alltså spelades in på engelska (men inte av Elvis) redan 1960 och gjorde en egen översättning (innan Britt Lindeborgs version). "En vänlig vind" kallar han den, och den handlar också om längtan - till sommaren och om en enad värld, och kärlek till alla på vår jord - över gränser och hav till alla jordens folk, från öst till väst. "En vänlig vind" släpptes på singel tillsammans med "Jag ska älska dej i alla mina dar" och hamnade på Svensktoppen under en vecka i februari 1968. Just då kanske man pratade om den bild som publicerats, som visar en händelse som inträffade tre dagar tidigare i Vietnam, när Saigons polischef avrättar en misstänkt på öppen gata.
söndag 27 mars 2011
Klas Klättermus
Nu är det dags att ta en titt på en av alla de barnskivor som Pierre medverkade på. Det handlar om en inläsning av boken "Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen", en skiva som kom 1985. Jag hade boken som barn (har den kvar än, förresten), skriven av norrmannen Thorbjörn Egner (1912 - 1990) och utgiven 1954. Egner skrev först visan om Bamsefars födelsedagskalas (Hipp hurra för Bamsefar!) för sitt radioprogram "Barnetimen", sen ledde det ena till det andra och snart hade han skrivit en hel bok om alla djuren, inklusive låtar till berättelserna. Egner har också skrivit böckerna om tandtrollen "Karius och Baktus" och "Folk och rövare i Kamomilla stad".
En förebild till figurerna i Klas Klättermus sägs vara böckerna om djuren i Vänliga Skogen ("Hoppentott i Vänliga Skogen" och "Tummelunsarna i Vänliga Skogen") som Edith Unnerstad skrev 1938 respektive 1947. Edith Unnerstad (1900 - 1982) var en finsk-svensk författare som också skrivit böckerna om Pip-Larssons, bland annat filmatiserade som tv-serie med Jakob Eklund i huvudrollen som pappan. Egners bok om Klas Klättermus översattes till svenska av Håkan Norlén (1917 - 2003) och Ulf Peder Olrog (1919 - 1972). Norlén var kompositör och radioman. Han har bland annat skrivit musiken till Rune Lindströms "Himlaspelet" och visklassikern "Visa vid midsommartid", också den med text av Rune Lindström. Norlén har också en liten roll i Hasse & Tages film "Äppelkriget" från 1971, där han tillsammans med Bengt Hasslum spelar "medlem av Naturvårdsverkets styrelse". Ulf Peder Olrog är en legendar inom svensk musik och radio, och har skrivit låtar som "Samling vid pumpen", "Violen från Flen", "Schottis på Valhall", "Mössens julafton", "Konserverad gröt", "Se Sundbyberg och sedan dö", "Tjo och tjim och inget annat" och "Bullfest".
På inläsningen, som i vanlig ordning producerats av Sven-Olov Bagge, medverkar en osannolik samling artister. Eller vad sägs om följande rollista:
Berättare: Magnus Härenstam
Klas Klättermus: Totte Wallin
Mickel Räv: Gösta Linderholm
Björnmor: Siw Malmkvist
Farmor Skogsmus: Susanne Alfvengren
Jösse Bagare: Sten-Åke Cederhök
Bagarpojken: Tomas von Brömssen
Vishusmusen: Gunilla Åkesson
Bamsefar: Pierre Isacsson (dock felstavat som Isaksson, i alla fall på cd-upplagan)
Mårten Skogsmus: Fredrik Ohlsson
Stickan Igelkott: Stig Grybe
Bonden: Stefan Demert
Bondens fru: Jeja Sundström
Fru Uggla: Christina Schollin
Man har i bearbetningen för skivan givetvis förkortat, gjort urval och kastat om lite jämfört med boken. Inte alltid helt lyckat, och det kanske inte är den bästa barnskiva som gjorts här i landet, måste tillstås, men den har sina absoluta höjdpunkter. Cederhöks och von Brömssens samspel är lysande, till exempel, och några trevliga sånger finns det. Pierre då? Ja, hans största insats som Bamsefar är som ledare av det stora mötet i skogen där det klubbas igenom en ny lag, innebärande att alla djuren ska vara vänner med varandra och inte heller får äta upp varandra. Alla röstar för den nya lagen, även Mickel Räv, som väl är den svaga länken i djurens annars så idylliska samvaro. Alla nöjda och glada, och av pur glädje brister man ut i "Grönsaksätarsången".
Avslutningen är också Bamsefar med i, vid den spännande räddningen av Brummelman och det firande som sedan tar vid, av Bamsefars 50-åriga födelsedag. Hipp hurra för Bamsefar! Vi tar väl och lyssnar på den också.
En förebild till figurerna i Klas Klättermus sägs vara böckerna om djuren i Vänliga Skogen ("Hoppentott i Vänliga Skogen" och "Tummelunsarna i Vänliga Skogen") som Edith Unnerstad skrev 1938 respektive 1947. Edith Unnerstad (1900 - 1982) var en finsk-svensk författare som också skrivit böckerna om Pip-Larssons, bland annat filmatiserade som tv-serie med Jakob Eklund i huvudrollen som pappan. Egners bok om Klas Klättermus översattes till svenska av Håkan Norlén (1917 - 2003) och Ulf Peder Olrog (1919 - 1972). Norlén var kompositör och radioman. Han har bland annat skrivit musiken till Rune Lindströms "Himlaspelet" och visklassikern "Visa vid midsommartid", också den med text av Rune Lindström. Norlén har också en liten roll i Hasse & Tages film "Äppelkriget" från 1971, där han tillsammans med Bengt Hasslum spelar "medlem av Naturvårdsverkets styrelse". Ulf Peder Olrog är en legendar inom svensk musik och radio, och har skrivit låtar som "Samling vid pumpen", "Violen från Flen", "Schottis på Valhall", "Mössens julafton", "Konserverad gröt", "Se Sundbyberg och sedan dö", "Tjo och tjim och inget annat" och "Bullfest".
På inläsningen, som i vanlig ordning producerats av Sven-Olov Bagge, medverkar en osannolik samling artister. Eller vad sägs om följande rollista:
Berättare: Magnus Härenstam
Klas Klättermus: Totte Wallin
Mickel Räv: Gösta Linderholm
Björnmor: Siw Malmkvist
Farmor Skogsmus: Susanne Alfvengren
Jösse Bagare: Sten-Åke Cederhök
Bagarpojken: Tomas von Brömssen
Vishusmusen: Gunilla Åkesson
Bamsefar: Pierre Isacsson (dock felstavat som Isaksson, i alla fall på cd-upplagan)
Mårten Skogsmus: Fredrik Ohlsson
Stickan Igelkott: Stig Grybe
Bonden: Stefan Demert
Bondens fru: Jeja Sundström
Fru Uggla: Christina Schollin
Man har i bearbetningen för skivan givetvis förkortat, gjort urval och kastat om lite jämfört med boken. Inte alltid helt lyckat, och det kanske inte är den bästa barnskiva som gjorts här i landet, måste tillstås, men den har sina absoluta höjdpunkter. Cederhöks och von Brömssens samspel är lysande, till exempel, och några trevliga sånger finns det. Pierre då? Ja, hans största insats som Bamsefar är som ledare av det stora mötet i skogen där det klubbas igenom en ny lag, innebärande att alla djuren ska vara vänner med varandra och inte heller får äta upp varandra. Alla röstar för den nya lagen, även Mickel Räv, som väl är den svaga länken i djurens annars så idylliska samvaro. Alla nöjda och glada, och av pur glädje brister man ut i "Grönsaksätarsången".
Avslutningen är också Bamsefar med i, vid den spännande räddningen av Brummelman och det firande som sedan tar vid, av Bamsefars 50-åriga födelsedag. Hipp hurra för Bamsefar! Vi tar väl och lyssnar på den också.
tisdag 22 februari 2011
10000
Det händer inte så mycket nytt här på bloggen. Men ge inte upp - det kommer. Det finns mer att skriva om. Det är bara så mycket annat nu. Och kallt är det. Kan i alla fall säga att bloggen i dagarna räknade in sin 10 000:e besökare sedan november 2009. Inte illa.
söndag 16 januari 2011
Jan Boqvist död
Jan Boqvist, som tillsammans med sin bror Per-Anders var en av männen bakom Country Four, har avlidit. Efter Country Fours första skiva på Scandisk (där Per-Anders jobbade) bildade bröderna skivbolaget Amigo - där den första gruppen blev just Country Four. Under pseudonymen Jeff Brown Jr arrangerade Jan många av Country Fours låtar. Han skrev också den svenska texten till "Jag ser en liten fågel" och Country Four spelade också in en låt som Jan Boqvist skrivit helt själv. Den ligger som baksida till singeln "I´ll be your baby tonight" och Boqvists låt heter "I still wonder why".
"Jag ser en liten fågel" kom också på singel, samma år, 1968.
På musikindustrin.se finns följande minnesord över Jan:
"Musikern, förläggaren och skivbolagsmannen Jan Boquist har gått bort efter en längre tids sjukdom. Boquist var bl.a. pianist i många orkestrar på 1950-talet innan han på 60-talet började arbeta även med schlager och revy. Efter att ha varit chef för Ehrlingförlagen startade han 1966 skivbolaget Amigo tillsammans med sin bror Per-Anders. Han var inblandad i Amigos verksamhet till 1997. Jan Boquist blev 74 år. LN Boquist startade dixieland-bandet Whiskey Bottle Slickers 1951 på Norra Latin. Han blev medlem i Carl-Henrik Norins orkester på Nalen 1955 för att året efter engageras av Simon Brehms orkester på Bal Palais. Under några år på 1960-talet turnerade han i folkparkerna med Robert Broberg, Towa Carson, Britt Damberg, Jan Malmsjö och Ulla Sallert. När Carl-Gustaf Lindstedt och Gösta Bernhard satte upp Casinorevyn på Intima Teatern i Stockholm 1973 engagerades han dit som kapellmästare. Samarbetet med Casinorevyn ledde till att han svarade för musiken när Carl-Gustaf Lindstedt satte upp Spanska Flugan på Vasateatern 1981. Boquist avled i januari 2011, efter en lång tids sjukdom. En runa över honom publicerades i Dagens Nyheter torsdagen den 13 januari."
"Jag ser en liten fågel" kom också på singel, samma år, 1968.
På musikindustrin.se finns följande minnesord över Jan:
"Musikern, förläggaren och skivbolagsmannen Jan Boquist har gått bort efter en längre tids sjukdom. Boquist var bl.a. pianist i många orkestrar på 1950-talet innan han på 60-talet började arbeta även med schlager och revy. Efter att ha varit chef för Ehrlingförlagen startade han 1966 skivbolaget Amigo tillsammans med sin bror Per-Anders. Han var inblandad i Amigos verksamhet till 1997. Jan Boquist blev 74 år. LN Boquist startade dixieland-bandet Whiskey Bottle Slickers 1951 på Norra Latin. Han blev medlem i Carl-Henrik Norins orkester på Nalen 1955 för att året efter engageras av Simon Brehms orkester på Bal Palais. Under några år på 1960-talet turnerade han i folkparkerna med Robert Broberg, Towa Carson, Britt Damberg, Jan Malmsjö och Ulla Sallert. När Carl-Gustaf Lindstedt och Gösta Bernhard satte upp Casinorevyn på Intima Teatern i Stockholm 1973 engagerades han dit som kapellmästare. Samarbetet med Casinorevyn ledde till att han svarade för musiken när Carl-Gustaf Lindstedt satte upp Spanska Flugan på Vasateatern 1981. Boquist avled i januari 2011, efter en lång tids sjukdom. En runa över honom publicerades i Dagens Nyheter torsdagen den 13 januari."
lördag 1 januari 2011
Mysterium
Nu har det hänt igen. Några lördagar har bloggen fått hundratals besökare inom några minuter. Jag gissar på Melodikrysset, men kan inte vetenskapligt bevisa det. Idag hände det igen. Strax efter 10. Har någon en teori...?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)