Då går jag ner i min källare

Det kanske börjar bli hög tid att säga några ord om Pierres mest kända låt, "Då går jag ner i min källare". Den har blivit hans signum, den som de flesta förknippar med honom. Vissa säger Family Four, men ingen säger någonsin Country Four. "Då går jag ner i min källare" är en annorlunda och bra låt, även om jag personligen kan räkna upp 15-20 låtar som jag tycker är bättre än den. Men vilka minnen man har till den låten! Den var populär när jag skulle fylla sex år, och åkte ut från Svensktoppen blott fem dagar innan min födelsedag. Men den låten är en del av min barndom, herregud vad många gånger jag har hört den och försökt härma basrösten.

Låten är skriven av Pierre Isacsson och Håkan Thanger. Pierre har skrivit texten och Håkan musiken. I en intervju i Hallands Nyheter från 2008 minns Håkan Thanger hur det hela gick till:
- Jag minns att vi satt och lattjade lite, och jag hade kommit på den där basgången som liksom "trappade ner": bom - bom - bom - båooom. Pierre hade den första textraden, då går jag ner i min källare, där lever jag sällare. Men va fasen skulle han göra i källaren?
- Då kom Pierre på det - han ska leka med en ångmaskin! Jag gillade det skarpt. Det var så unikt knasigt, här sjöng andra om land och strand och hjärta och smärta, men vi gjorde en låt om en ångmaskin.
- Inte bara texten är unik. Det lär vara den enda svensktoppslåten som har en tonartssänkning på slutet, istället för som brukligt en höjning, och därtill en temposänkning. Men vi kände direkt att... ja, den bara satt!
- Sedan var jag i studion för att köra på Isacssons skiva, och i hörlurarna hörde jag producenten säga att de saknade en hitlåt. Jag råkade ha kassetten i skjortfickan, och i pausen gick jag in. Han lyssnade 30 sekunder och sa: Den tar vi.
- Den blev en sån brakhit att folk fortfarande minns den. Spelar jag ute är det alltid någon som begär den. Jag har lite samma basröst som Pierre hade, och var faktiskt stand-in för honom i Family Four. Fast det är klart, ingen kunde bullra ångmaskinslåten som han.
Hallands Nyheter, 2008-01-08: Författare: Krister Svahn

Singeln med "Då går jag ner i min källare" (där A-sidan var "Idag är första da'n av resten av ditt liv") gick in på Svensktoppen den 24 november 1974 och låg kvar till den 2 februari 1975, och sålde i över 100 000 exemplar.



Då går jag ner i min källare
- Pierre Isacsson, Håkan Thanger -
Hemma gillar dom fester
med pompa och med ståt.
I smoking bland våra gäster –
jag smilar och går åt.
Och efter några timmar
är allt ett stort hallå
jag söker då en lugnare nivå.

Då går jag ner i min källare
där lever jag sällare
för där har jag kvar
min gamla ångmaskin
Jag matar meta-tabletter i den
lyssnar och glömmer tiden
tar ett glas vin
i ångan från maskin.

Många dagar är trista
da och många himlar grå
om nästa dag är den sista
ser jag helst att den är blå
Men skulle något hända
som ingen kan rå får
så vet jag ganska säkert
vad jag gör

Det är en svår låt att göra cover på, det krävs ju sin basröst, och tonartssänkningen på slutet är legendarisk - i populärmusiska sammanhang är en tonartshöjning förväntad. Det finns ett par som ändå försökt, Ekelunds dansbandsorkester till exempel, och även Per Gessle har gjort ett försök.



Cacka Israelsson har dessutom gjort ett svar till låten, som han kallade för "Då går jag ner under källaren". Israelsson var väl annars mest känd för "Gamle Svarten" och sina svenska mästerskapstitlar i längdhopp 1951 och på 110 m häck 1952. Passningen till Pierre är kul..."Och jag hör jag grannen i hans källare, hans röst är mycket gällare - han sjunger om sin gamla ångmaskin"...



Vill man köpa en ångmaskin finns det t ex på http://www.modellhobby.se, modellen nedan kostar 8 500 kronor.

Mer om kopplingen till Per Gessle

Jag hittade ytterligare en gemensam nämnare mellan Per Gessle och Pierre Isacsson (se inlägg från den 29 september). Långsökt och konstlad, den också, men vad gör man inte för att få rota lite? Den gemensamma nämnaren stavas den här gången Gösta Rybrant - som översatt låtar åt såväl Country Four, Family Four och åt...ta-da... Per Gessle.

Vi börjar med Country Four. På EP:n ”Nånstans, nå'ngång” från 1967 finns ”Minns i november”. ”Minns i november” heter i original ”Try to remember”, skriven av Harvey Schmidt och Tom Jones (nej, inte DEN Tom Jones)och hämtad från musikalen ”The Fantasticks” (en musikal som förövrigt Pierre själv skulle spela med i som skådespelare långt senare!). Texten översattes till svenska av Gösta Rybrant. Eftersom det är en musikallåt finns ingen egentlig ”orginalinspelning”, men många har spelat in den. Vi kan ju till exempel lyssna på Roy Orbinsons version.



Fast det är väl inte osannolikt att inspriationen kom från The Brothers Fours version, en grupp som låter rätt mycket Country Four.

Den svenska översättningen med Country Four gick upp på svensktoppen, där den låg i tre veckor mellan 8 april och 22 april 1967, precis när militärjuntan tar makten i Grekland. Första veckan toppade Anna-Lena Löfgren med "Plaisir d´amour", de andra två låg Jan Malmsjö etta med "En sång, en gång, för länge, länge sen". Noteras kan också att Family Four gjorde entre på listan, med "Det ska va gamla låtar", den tredje veckan Country Four låg där. Så här lät "Minns i november" med Country Four.



Så hoppar vi till Rybrants bidrag till Family Four. Ett av dem hittar vi på liveskivan som spelade in på Berns i augusti 1973, utgiven året efter på ”Family Four på Berns”. Låten heter på svenska ”Hela kvällen är vår”, och är en översättning av Jimmy Deans ”Gonna Raise a rukus tonight”.



Vilket i Gösta Rybrants/Family Fours (eller, ja, egentligen var det Per Myrberg som hade en liten hit med den först) låter på följande sätt.



Även på "Show med Family Four" har Rybrant översatt en text, nämligen ”Ol' Man River”, där gissa-vem sjunger basen. Den kan vi återkomma till vid senare tillfälle.

Ja, då är vi framme vid Per Gessle, äntligen, och på EP:n ”Inte tillsammans, inte isär” från 1985 hittar vi Gösta Rybrants översättning av Bob Dylans ”Farewell Angelina”. Allra först hade Ann-Louise Hansson en svensktoppshit med den i tre veckor, mellan 10 december 1966 och 7 januari 1967 (det senare på min pappas 24-årsdag). Så här låter den med Per Gessle - finns även på cd-versionen av "Scener".



Precis samma översättning spelade för övrigt Ulf Lundell in till skivan ”Sweethearts” (1984), men den ratades för att Lundell inte tyckte att översättningen höll måttet. Den dyker dock slutligen upp på den remastrade cd-versionen, och egentligen tror jag helt enkelt Lundell inte kunde förlika sig med tanken på att en schlager/musikal-skrivare skulle stå för en Dylan-översättning som han sjunger...det skulle han göra själv...som vet bäst.

Lundells version finns på Spotify:
http://open.spotify.com/track/61tkvlYxeDlZUckqDQ4yKG

I original, med Bob Dylan, låter ”Farewell, Angelina” som nedan. Året är 1965 (egentligen var det Joan Baez som sjöng in den, Dylans egen version fick vi vänta på till "Bootleg Series 1991):



Vad mer finns att säga om Gösta Rybrant? Född 1904, död 1967, ledde under en period SF:s orkester. Skrev sångtexter, revytexter (åt Kar de Mumma bland annat), deckare, och framförallt översatte han musikaler, som West Side Story, Guys and Dolls, Kiss me Kate och My fair lady (det är alltså Rybrant som står för det klassiska uttrycket ”Den spanska räven rev en annan räv”...!). En av dem han skrev texter år var för övrigt Sarah Leander, och jag tycker vi tar och kollar in en klassiker på flera sätt, nämligen ””Sång om syrsor”. Det är en bra text, och dessutom Sarah Leanders allra sista tv-framträdande.