Country Four - Det går vind över fjärden

Idag får vi lyssna väldigt andäktigt och försiktigt, för den här rackarn var dyr att lägga vantarna på. Jag har aldrig sett den ute till försäljning, men nu när den faktiskt gjorde det var det någon mer som uppmärksammade det, så då blev det budgivning. Sådan är kapitalismen. Exakt hur mycket jag betalade törs jag inte säga, men låt mig i alla fall konstatera att för lika många dagar sedan som den kostade i kronor, var det vår ute. Men det var det värt, och jag antar att barnen ändå inte behövde några nya vinterkläder i år.

Det handlar om en EP med Country Four, "Vägen till morgonstad", "Det går vind över fjärden", "Fröken Blyg" och "Camp". Den låt vi koncentrerar oss på idag är alltså, som rubriken skvallrar om, "Det går vind över fjärden". Jag har länge undrat vad Country Four skulle göra av den covern - jag har ju hört den i andra versioner, efter deras tolkning har såväl Neil Young som Ulf Lundell gjort den. Men mer om det senare.

Four Strong Winds skrevs av Ian Tyson. Han var ena delen av duon Ian and Sylvia, en folkmusikduo i början av 60-talet. Första versionen spelades dock in av The Brothers Four, som hade en liten hit med den i oktober 1963. Ian och Sylvias version kom strax därefter, i april 1964. Vi tar väl och börjar med att lyssna på den för ordningens skull.



Den svenska översättningen till Country Four gjordes av Per-Anders Boquist, signaturen "Patrik", skivbolagsdirektören själv, och döptes alltså till "Det går vind över fjärden".



Country Fours prototyp, The Seekers gjorde den också, och andra artister som spelat in "Four Strong Winds" är Hank Snow, Judy Collins, Bob Dylan, Marianne Faithfull, The Searchers, Teenage Fanclub, John Denver, Bobby Bare, The Kingston Trio, Trini Lopez, Waylon Jennings, Joan Baez och Johnny Cash. Och så ett par till som vi ska lyssna på nu. Mest känd är nog ändå Neil Youngs version på "Comes a time" 1978, och han gjorde den även på avskedskonserten med the Band något år tidigare, "The Last Waltz". Här en live-version från senare tid, med Willie Nelson.



Ulf Lundell tog Neil Youngs version (det vill säga, det blev en "cover på en cover" som Lundell själv säger), översatte den till svenska, kallade den för "Fyra Vindar" och spelade in den till "Den Vassa Eggen" 1985 - men den kom aldrig med på den slutliga skivan. Den finns ändå att höra på "Livslinjen" eller den återutgivna cd-versionen av "Den vassa eggen". Går också att lyssna på via Spotify, här:
http://open.spotify.com/track/5PNLKU1hHiol5fiNpYK0hQ

Det lustiga är förresten att det finns ytterligare en svensk översättning som var en stor hit i Sverige, nämligen Åke Gerhards version till Hep Stars, som hette "Mot okänt land". Gerhard dog i augusti 2009.

Bloggen scoopar vidare

Jag har haft anledning att uppdatera biografidelen om Country Four. Orsaken är att jag fått hjälp och information från en av dem som var med, nämligen skaparen av Country Four och skivbolaget Amigo, Per-Anders Boquist. Kolla in biografin själva, det är mycket intressant, det är ett av bloggens första inlägg - som nu alltså är uppdaterat. Men några saker finns skäl att nämna extra:

1. Pierre var inte med när Country Four startade, det visste vi redan, utan ersatte en medlem som hoppade av vintern 1965. Nu vet vi vem denne avhoppare är - nämligen Hasse Eriksson. Hasse Eriksson är ingen mindre än...Thomas "Orup" Erikssons pappa, och själv musiker. Ser inte den andra mannen från vänster ut lite som Orup?



2. Prototypen för Country Four är den australiensiska gruppen The Seekers, vilken man förstår när man ser detta.



3. Per-Anders Boquist hade en större roll i Country Four än vad man ser på skivomslag och dylikt - han var deras skapare, stod för stor del av repertoaren och översatte dessutom många av låtarna själv (som signaturen Patrik).

4. Pierre Isacsson upptäcktes genom en talangtävling, som han dock inte vann utan kom på 3:e plats. Etta kom Lars Rune Jäverbrant, en sedemera känd visartist. Tvåa kom James Hollingworth, som är mest känd för sina barnskivor, bland annat denna, som man väl inte kan kalla annat än en klassiker.



Han har skrivit annat också, som "Jag är en liten mört" som var en av låtarna i "Trazan & Banarne".