Country Four - I vår tid, #1

Nu ska vi titta lite närmare på Country Fours tredje, och som det skulle visa sig, sista LP. ”I vår tid” döptes den till och kom hösten 1967, efter the summer of love, när Sverige går över till högertrafik och Che Guevara mördas i Bolivia. Ljudtekniker på skivan är Mikael Tretow, som senare kom att jobba med bland annat ABBA och sedemera fick en hit i eget namn med ”Den makalösa manicken” på 80-talet. Produktion Jan och Per-Anders Boquist - som alltså är bröderna som startade skivbolaget. Musikaliskt tar ”I vår tid” vid där föregående skiva slutar. Men inte mer. Man går inte åt något särskilt håll alls, utan trampar lite vidare i samma vägspår. Några utländska översättningar, relativt förutsägbara, några svenska visor, också säkra kort. Kanske kunde ett djärvare steg åt något håll kunnat flytta fram Country Fours positioner – nu blev i stället ”I vår tid” alltså gruppens sista fullängdare.

1. Jag ska älska dej i alla mina dar
The last thing on my mind
Tom Paxton - Patrik

"The last thing on my mind" är ännu en låt hämtad från The Seekers, denna gång från "Come The Day" (eller "Georgy Girl" som LP:n döptes till i USA) från 1966. Från samma skiva hämtades också "Fröken blyg" från föregående skiva.

Den skrevs av Tom Paxton (född 1937), en av alla dessa singer-songwriters som dök upp i USA i början av 1960-talet och kämpade i New York jämsides Phil Ochs, Paul Simon, Dave van Ronk, Bob Dylan. Hans egen inspelning kom 1964, på skivan "Ramblin' Boy" (egentligen inte hans debut, men nästan i alla fall - han hade gett ut en skiva på ett litet bolag tidigare, men det här var på stora, etablerade Elektra). På skivan finns också hans kanske näst mest kända sång "I Can't Help But Wonder Where I'm Bound". Andra kända Paxton-låtar är "Bottle of wine", "What did you learn in school today" och en låt som blivit mycket känd i svensk version med Fred Åkerström, nämligen "I give you the morning" ("Jag ger dig min morgon"). "The last thing on my mind" är en rätt rak och enkel kärlekssång, med en melodi som bygger på den engelska folksången "Leaving of Liverpool".



Bob Dylan använde förresten samma låt som utgångspunkt, snickrade om den och kallade sin version "Farewell", 1963. Här i en version med Judy Collins.



Tom Paxtons text är en bitterljuv, längtande sång från en man till kvinnan som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It's a lesson too late for the learnin'...). Lite samma budskap som Dylans "Don´t think twice, it´s all right" alltså, som kom vid samma tid.
Paxton: Well, I could have loved you better, didn't mean to be unkind.
Dylan: You could have done better, but I don´t mind.



Med The Seekers låter den så här:



Porter Wagoner och Dolly Parton gjorde en duett 1967, som blev en hit. Andra som gjort den är Harry Belafonte, Pat Boone, Chris de Burgh, Johnny Cash, Neil Diamond, José Feliciano, The Kingston Trio, Willie Nelson, Gram Parsons, Peter, Paul and Mary och Doc Watson.

Översättningen är gjord av Per-Anders Boquist (Patrik), med en text som utgår från Paxtons, men möjligen med den skillnaden att det inte finns något accepterande inslag i Boquists översättning - det är bara saknad och bön om återförening.
Här sjunger Pierre det mesta av texten, faktiskt, skulle mycket väl kunna finnas med på en samlingsbox över Pierres karriär som ett exempel från Country Four-tiden.

Jag har bönat bett att få glömt det som skett
men du ger bara svävande svar
Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar -
jag ska älska dig i alla mina dar.

Inom parentes sagt, skulle Pierre sjunga in samma låt fyra år senare, fast i en annan översättning, av Owe Junsjö. Finns på Family Fours "1971" och heter "Det var inte menat så".

”Jag ska älska dej i alla mina dar” släpptes som singel i början av 1968, med ”En vänlig vind” som baksida.

2. En vänlig vind
La Golondrina
Musikberarbetning Jeff Brown Jr Text Patrik

"La golondrina" ("Svalan") är en gammal låt, som skrevs redan 1883 av mexikanen Narciso Serradell Sevilla (1843–1910). Den spelades första gången in i juni
1906 av Señor Carl Francisco. I sin ursprungliga spanska version har bland annat Caterina Valente, Nat King Cole, Plácido Domingo och Nana Mouskori spelat in den. Den är en längtande sång om hemlandet.



Det finns också flera olika engelska översättningar, men den mest kända är av Felice & Boudleaux Bryant, ett låtskrivarpar som också har skrivit låtar som "Bye Bye, Love", "Wake Up, Little Susie", "(All I Have To Do Is) Dream", "Take A Message To Mary" och "Love Hurts". Everly Brothers har haft flera hits med deras låtar. "Love hurts" hade Gram Parson/Emmylou Harris en hit med. Dylan har spelat in flera låtar, kolla t ex in "Self Portrait". Översättningen av "La Golondrina" kallar de för "She Wears My Ring", som flera artister har spelat in. Den första kom med Jimmy Bell, 1960. Roy Orbison, Hank Snow, Ray Price och Solomon King är andra. Även Elvis Presley har spelat in den, 1973:



Visst känns melodin igen? Jo, Britt Lindeborg skrev en svensk text, som heter "Mitt sommarlov" och som spelades in på singel av Anita Hegerland. Den låg 11 veckor på Svensktoppen under perioden 2 augusti – 11 oktober 1970.



Men "Patrik" (Per-Anders Boquist) tog den urspungliga versionen, eller kanske snarare den engelska "Wear my ring" får man förmoda, som alltså spelades in på engelska (men inte av Elvis) redan 1960 och gjorde en egen översättning (innan Britt Lindeborgs version). "En vänlig vind" kallar han den, och den handlar också om längtan - till sommaren och om en enad värld, och kärlek till alla på vår jord - över gränser och hav till alla jordens folk, från öst till väst. "En vänlig vind" släpptes på singel tillsammans med "Jag ska älska dej i alla mina dar" och hamnade på Svensktoppen under en vecka i februari 1968. Just då kanske man pratade om den bild som publicerats, som visar en händelse som inträffade tre dagar tidigare i Vietnam, när Saigons polischef avrättar en misstänkt på öppen gata.