6. Nu grönskar det
Text: Evelyn Lindström
Musik: J.S.Bach
En riktig vårsång är det, skriven av Evelyn Lindström, till en något omarbetad sats ur "Bondekantaten" av Johann Sebastian Bach. Tjugo år gammal blev Evelyn Lindström färdigutbildad småskollärare och ungefär vid samma tid skickade hon in några av sina dikter till Josef Eriksson, en kompositör och tonsättare. Eriksson gav ett par år senare ut nothäftet "Sånger om vår och sommar" som bland annat innehöll "Hemlängtan", "Vandrarelängtan" och "Aftonstämmning", alla tre med text av Evelyn Lindström.
I en artikel i Hallands Nyheter, reder Pär Fält ut hennes historia, som annars verkar ha varit märkligt okänd ditintills. Hon växte upp i Grimsby, England, där fadern var sjömanspastor. Efter 1:a världskriget reste familjen hem till Sverige och fadern blev blev kyrkoherde på Vätö i Roslagen. Minstingen Evelyn följde sina systrar i spåren och var som tjugoåring färdigutbildad småskollärarinna. På fritiden skrev hon dikter och 1929 tog hon mod till sig och skickade några av dem till Josef Ericsson, som var en av landets mest framstående och välkända kompositörer. Ericsson blev förtjust och några år senare gav han alltså ut nothäftet "Sånger om sol och sommar", med tre tonsatta dikter av Evelyn Lindström. Men inte "Nu grönskar det", alltså, musiken till "Nu grönskar det" var nämlgen redan då tvåhundra år gammal; Bach komponerade den till sin bondekantat 1742, men lånade enligt vetenskapen den melodin från folklig musik. Kantatens libretto skrevs ursprungligen av Christian Friedrich Henrici, en tysk poet som under namnet Picander samarbetade mycket med Bach, och skildrar två saxiska bönder som uppsluppet diskuterar sin nye godsherre. Inte med ett ord berörs vårens ankomst, grönskande dalar eller något annat som tyder på att Evelyn Lindström haft en utländsk förlaga när hon skrev sin text. Hon var vid denna tidpunkt 24 år och hade flyttat till Stockholm, där hon arbetade som lärarinna. Evelyn fortsatte att skriva och översätta dikter, och gav 1952 svensk text åt ytterligare ett musikstycke av Bach: ”Nu är det sommar blid”. Totalt finns ett femtontal texter av Evelyn Lindström publicerade. Den mest kända, näst "Nu grönskar det", är "Marias Vaggsång", som på senare år sjungits in av artister som Cyndee Peters och Rikard Wolff. I början av sjuttiotalet pensionerade hon sig från lärarinnejobbet, lämnade lägenheten i Stockholm och flyttade till Sigtuna. Evelyn Lindström dog 1990 och ligger begravd tillsammans med sina föräldrar och systrar i Sigtuna.
Källa: artikel av Per Fält i Hallands Nyheter
Så här låter den med full kör.
Nu grönskar det
- Evelyn Lindström, Bach -
Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med, kom med på vandringsfärd
i vårens glada tid!
Var dag är som en gyllne skål,
till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din.
Långt bort från stadens gråa hus
vi glatt vår kosa styr,
och följer vägens vita band
mot ljusa äventyr.
Med öppna ögon låt oss se
på livets rikedom
som gror och sjuder överallt
där våren går i blom!
Lars Winnerbäck spelade in en version till sitt sommarprogram 2008.
7. Dagdröm
- Daydream -
Text & musik: John Sebastian
Svensk text: Ninita – Patrik
Det är svårt att höra exakt vilka låtar Pierre finns med på på första skivan, men på en låt hörs det i alla fall att han är med, nämligen på ”Dagdröm”.
Låten finns med på en fyra-låtars EP, och sedemera alltså på LP:n, och är en tolkning av Lovin Spoonfuls hit ”Daydream”. Den kom på singel i april 1966, så man var snabba i vändningarna. Det blev dock a-sidans ”Ann-Cathrin” som hamnade på Svensktoppen, i två veckor mellan 30 juli och 6 augusti 1966. Första veckan toppade Anna-Lena Löfgren med "Var barmhärtig", den andra Östen Warnebring med "En sommardröm". Låten skrevs av John Sebastian, som grundade Lovin Spoonful, men faktiskt också spelade på Bob Dylans ”Bringing it all back home” 1965. För översättningen står pseudonymerna "Ninita" och "Patrik". "Ninita" hette egentligen Ingrid Reuterskiöld, född 1905, död 1986, och har också skrivit texter som "Flickor bak i bilen" och "En röd blomma till en blond flicka". "Patrik" är en pseudonym för Per-Anders Boquist (född 1931), som senare skulle starta skivbolaget Amigo med sin bror Jan – en av deras första artister i stallet skulle komma att bli just Country Four. Amigo finns som skivbolag än idag.
Orginalet låter så här.
söndag 28 februari 2010
fredag 26 februari 2010
Country Four - Hjärtats saga, #2
4. Vår lilla värld
- A world of our own -
Text & musik: Tom Springfield
Svensk text: Olle Bergman
"A World of Our Own" är den australiensiska gruppen The Seekers andra singel, och blev nummer tre på Englandslistan i maj 1965, och nådde till plats 19 i USA.
Tom Springfield är Dusty Springfields bror, och skrev flera av The Seekers låtar. Dusty, soulsångerskan, hade ett par hits på 90-talet med Pet Shop Boys, bland annat "What Have I Done to Deserve This?".
Svensk text av Olle Bergman, född 1929, död 1985. Bergman var en svensk kompositör, textförfattare, sångare, musiker (gitarr), orkesterledare, redaktör, förläggare och grammfonproducent. Född i Stockholm. Började spela gitarr omkring 1944 för bl. a. Sten Carlberg och Roland Bengtsson. Började spela professsionellt 1947 med olika orkestrar och hade eget band från 1955 till 1967. Var även verksam som musikjournalist och från 1962 skivproducent på EMI från 1962, där han bland annat lanserade Robert Broberg och Carl-Anton, samt barnskivor som "Djungelboken" och han lev 1970 musikförläggare på Sonora. Skrev hundratals texter och är väl en av dem som legat mest på svensktoppet, låtar som kan nämnas är ”En enkel sång om frihet” (nej, det är inte Lars Berghagen som skrivit den), "Leende guldbruna ögon" "Skona mitt hjärta" ooh ”Ja, det var då”.
Olles dotter Anna (Olsdotter-Arnmar) jobbar som nyhetsuppläsare i Sveriges Television
5. Du är det allra käraste
- I´ll never find another You -
Text & musik: Tom Springfield
Svensk text: Olle Bergman
Ytterligare en The Seekers-låt ursprungligen. Detta var deras första singel, och en stor framgång, som sålde i närmare 2 miljoner exemplar. Skriven av Tom Springfield, spelades in i november 1964 och släpptes i december samma år. I februari 1965 blev den 1:a i England och Australien, och 4:a i USA.
”Du är det allra käraste” /”Att vara din”, släpptes som singel tidigt på hösten 1965, alltså långt innan LP:n ens var ute. Den hamnade på Svensktoppen direkt, och låg kvar i 18 veckor, mellan 4 september 1965 och 22 januari 1966. Ett par veckor tidigare hade de så kallade Hötorgskravallerna inträffat. I oktober börjar mellanölet (3,6 %) säljas och blir en stor succé. I oktober publicerar fotografen Lennart Nilsson sin världsensation ”Ett barn blir till”. Musikalen ”Sound of Mucic” har Sverige-premiär i november. I december inleds rättegången mot Astra angående Neurosedyn, och i december har ”Att angöra en brygga”, Hasse och Tages nya film, premiär. Allt detta under tiden som ”Du är det allra käraste” ligger på Svensktoppen. Under de 18 veckorna låg de 1:a nio veckor, de andra veckorna toppades listan av Sten & Stanleys ”I lust och nöd”, Hootenannys Singers ”Den sköna Helen”, Lill-babs ”Jag kan inte leva utan dig” och Hootenanny Singers ”Björkens visa”. Den övriga långliggaren denna tid var ”Om maskros och tjärdoft” med Carl-Anton. 1967 fick Sonny James en country-1 med den i USA.
- A world of our own -
Text & musik: Tom Springfield
Svensk text: Olle Bergman
"A World of Our Own" är den australiensiska gruppen The Seekers andra singel, och blev nummer tre på Englandslistan i maj 1965, och nådde till plats 19 i USA.
Tom Springfield är Dusty Springfields bror, och skrev flera av The Seekers låtar. Dusty, soulsångerskan, hade ett par hits på 90-talet med Pet Shop Boys, bland annat "What Have I Done to Deserve This?".
Svensk text av Olle Bergman, född 1929, död 1985. Bergman var en svensk kompositör, textförfattare, sångare, musiker (gitarr), orkesterledare, redaktör, förläggare och grammfonproducent. Född i Stockholm. Började spela gitarr omkring 1944 för bl. a. Sten Carlberg och Roland Bengtsson. Började spela professsionellt 1947 med olika orkestrar och hade eget band från 1955 till 1967. Var även verksam som musikjournalist och från 1962 skivproducent på EMI från 1962, där han bland annat lanserade Robert Broberg och Carl-Anton, samt barnskivor som "Djungelboken" och han lev 1970 musikförläggare på Sonora. Skrev hundratals texter och är väl en av dem som legat mest på svensktoppet, låtar som kan nämnas är ”En enkel sång om frihet” (nej, det är inte Lars Berghagen som skrivit den), "Leende guldbruna ögon" "Skona mitt hjärta" ooh ”Ja, det var då”.
Olles dotter Anna (Olsdotter-Arnmar) jobbar som nyhetsuppläsare i Sveriges Television
5. Du är det allra käraste
- I´ll never find another You -
Text & musik: Tom Springfield
Svensk text: Olle Bergman
Ytterligare en The Seekers-låt ursprungligen. Detta var deras första singel, och en stor framgång, som sålde i närmare 2 miljoner exemplar. Skriven av Tom Springfield, spelades in i november 1964 och släpptes i december samma år. I februari 1965 blev den 1:a i England och Australien, och 4:a i USA.
”Du är det allra käraste” /”Att vara din”, släpptes som singel tidigt på hösten 1965, alltså långt innan LP:n ens var ute. Den hamnade på Svensktoppen direkt, och låg kvar i 18 veckor, mellan 4 september 1965 och 22 januari 1966. Ett par veckor tidigare hade de så kallade Hötorgskravallerna inträffat. I oktober börjar mellanölet (3,6 %) säljas och blir en stor succé. I oktober publicerar fotografen Lennart Nilsson sin världsensation ”Ett barn blir till”. Musikalen ”Sound of Mucic” har Sverige-premiär i november. I december inleds rättegången mot Astra angående Neurosedyn, och i december har ”Att angöra en brygga”, Hasse och Tages nya film, premiär. Allt detta under tiden som ”Du är det allra käraste” ligger på Svensktoppen. Under de 18 veckorna låg de 1:a nio veckor, de andra veckorna toppades listan av Sten & Stanleys ”I lust och nöd”, Hootenannys Singers ”Den sköna Helen”, Lill-babs ”Jag kan inte leva utan dig” och Hootenanny Singers ”Björkens visa”. Den övriga långliggaren denna tid var ”Om maskros och tjärdoft” med Carl-Anton. 1967 fick Sonny James en country-1 med den i USA.
onsdag 24 februari 2010
Country Four - Hjärtats saga, #1
Dags att kika lite närmare på en skiva igen. Country Fours första LP nämligen, som heter "Hjärtats saga" och släpptes under 1966 och föregicks av flera singlar. Samtliga låtar på LP:n finns faktiskt utgivna på singel eller EP! När LP:n släpptes fanns Pierre med i gruppen - men han har anslutit sig längs vägen nånstans. Det här var ju också en tid där LP-skivor inte var självklara, singlar och EP:s var fortfarande det viktiga. Så på de första singlarna med Country Four finns inte Pierre med, och följaktligen finns han inte heller med på alla låtarna på den LP som gavs ut. Det är svårt att höra exakt vilka han finns med på. På första EP:n med ”Du är det allra käraste” /”Att vara din” / ”Vår lilla värld”/”Rönnbärsblom i maj” finns inte Pierre med, så långt är klart.
Jag tänkte vi skulle ta och kolla vad låtarna kom från. Så hämta LP:n (den står nog mellan Leonard Cohen och Creedence Clearwater Revival), lägg plattan på skivtallriken, så börjar vi spisa. Ett par - tre låtar i taget får det bli.
1. Hjärtats saga
Text: Sigurd (Alfred Hedenstierna)
Musik: Wilhelm Åström
Arr. Jan Boquist
Wilhelm Åström föddes 1840, och dog 1898, svensk kompositör och musikdirektör.
Åström arbetade som musiklärare vid Växjö läroverk från 1881 och var också verksam som musikdirektör vid Kronobergs regemente åren 1881-93. Hjärtats saga är hans enda kända verk, även om han också har ett finger med i spelet i en av våra mest kända marscher, nämligen Kronobergs regementes marsch.
Carl Josef Alfred Hedenstierna föddes 1852 och dog 1906. Från 1879 arbetade han i redaktionen för Smålandsposten i Växjö och var 1890-1898 dess huvudredaktör. Sedan flyttade han till Stockholm. Hans romaner och kåserier under signaturen Sigurd lyfte tidningen till nya höjder, upplagan fördubblades tack vare Sigurds kåserier. Dessa utgavs också i bokform en gång om året. Hedenstierna deltog i tidens kulturdebatt och huvudfiender var bland annat August Strindberg och Gustaf Fröding.
"Hjärtats saga" används ofta i bröllopssammanhang, och andra artister som sjungit in den på skiva är Bertil Boo, Hootenanny Singers och Agnetha Fältskog.
2. Lite solsken varje dag
- Little Sunshine -
Text & musik: Roger Greenway & Roger Cook
Svensk text: Patrik
"Lite solsken varje dag" hette i orginal "Little sunshine" och skrevs av Roger Greenaway och Roger Cook, en engelsk duo som ibland gick under artistnamnet David & Jonathan. Egentligen var de låtskrivare, men hade en egen hit med en version av Beatles "Michelle" i början av 1966. Låtar de skrivit är "This Golden Ring" och "You've Got Your Troubles" som the Fortunes hade hits med. Greenaway skrev också låtar utan Cook, som the Hollies "Long Cool Woman" och Gene Pitneys "Something Gotten Hold of My Heart", för att inte tala om kultklasikern "Gimme Dat Ding".
Exakt var "Little sunshine" finns har jag inte lyckats utröna, tyvärr.
"Patrik" är i alla fall en pseudonym för Per-Anders Boquist (född 1931), som senare skulle starta skivbolaget Amigo med sin bror Jan – en av deras första artister i stallet skulle komma att bli just Country Four.
3. Timmen blå
- Aura Lee -
Text: W.W. Fosdick
Musik: George R. Poulton
Musikberarbetning: J.Brown Jr
Svensk text: Patrik
”Aura Lee” är en gammal amerikans sång från inbördeskriget om en ung flicka, skriven av W. W. Fosdick (text) och George R. Poulton (musik). Den blev mer känd under 1900-talet då Elvis Presley fick en hit med den under namnet ”Love me tender”. Eftersom den var fri (inga rättigheter fanns kvar) tog Elvis äran för melodin och som textförfattare står Vera Matson. Fast egentligen var det Vera Matsons man, Ken Darby, som skrev texten till ”Love me tender”. På frågan varför han satte sin fru som kompositör, svarade han: ”Därför att inte hon heller har skrivit den”. Där fick du, Elvis Presley.
Svensk text av Patrik (Per-Anders Boquist).
J. Brown Jr. är ingen annan än den andre Boquist-brodern, lillebror Jan, som under denna pseudonym även gav ut en egen singel.
”Timmen blå” låg 16 veckor på Svensktoppen, mellan 20 augusti och 3 december 1966.
Jag tänkte vi skulle ta och kolla vad låtarna kom från. Så hämta LP:n (den står nog mellan Leonard Cohen och Creedence Clearwater Revival), lägg plattan på skivtallriken, så börjar vi spisa. Ett par - tre låtar i taget får det bli.
1. Hjärtats saga
Text: Sigurd (Alfred Hedenstierna)
Musik: Wilhelm Åström
Arr. Jan Boquist
Wilhelm Åström föddes 1840, och dog 1898, svensk kompositör och musikdirektör.
Åström arbetade som musiklärare vid Växjö läroverk från 1881 och var också verksam som musikdirektör vid Kronobergs regemente åren 1881-93. Hjärtats saga är hans enda kända verk, även om han också har ett finger med i spelet i en av våra mest kända marscher, nämligen Kronobergs regementes marsch.
Carl Josef Alfred Hedenstierna föddes 1852 och dog 1906. Från 1879 arbetade han i redaktionen för Smålandsposten i Växjö och var 1890-1898 dess huvudredaktör. Sedan flyttade han till Stockholm. Hans romaner och kåserier under signaturen Sigurd lyfte tidningen till nya höjder, upplagan fördubblades tack vare Sigurds kåserier. Dessa utgavs också i bokform en gång om året. Hedenstierna deltog i tidens kulturdebatt och huvudfiender var bland annat August Strindberg och Gustaf Fröding.
"Hjärtats saga" används ofta i bröllopssammanhang, och andra artister som sjungit in den på skiva är Bertil Boo, Hootenanny Singers och Agnetha Fältskog.
2. Lite solsken varje dag
- Little Sunshine -
Text & musik: Roger Greenway & Roger Cook
Svensk text: Patrik
"Lite solsken varje dag" hette i orginal "Little sunshine" och skrevs av Roger Greenaway och Roger Cook, en engelsk duo som ibland gick under artistnamnet David & Jonathan. Egentligen var de låtskrivare, men hade en egen hit med en version av Beatles "Michelle" i början av 1966. Låtar de skrivit är "This Golden Ring" och "You've Got Your Troubles" som the Fortunes hade hits med. Greenaway skrev också låtar utan Cook, som the Hollies "Long Cool Woman" och Gene Pitneys "Something Gotten Hold of My Heart", för att inte tala om kultklasikern "Gimme Dat Ding".
Exakt var "Little sunshine" finns har jag inte lyckats utröna, tyvärr.
"Patrik" är i alla fall en pseudonym för Per-Anders Boquist (född 1931), som senare skulle starta skivbolaget Amigo med sin bror Jan – en av deras första artister i stallet skulle komma att bli just Country Four.
3. Timmen blå
- Aura Lee -
Text: W.W. Fosdick
Musik: George R. Poulton
Musikberarbetning: J.Brown Jr
Svensk text: Patrik
”Aura Lee” är en gammal amerikans sång från inbördeskriget om en ung flicka, skriven av W. W. Fosdick (text) och George R. Poulton (musik). Den blev mer känd under 1900-talet då Elvis Presley fick en hit med den under namnet ”Love me tender”. Eftersom den var fri (inga rättigheter fanns kvar) tog Elvis äran för melodin och som textförfattare står Vera Matson. Fast egentligen var det Vera Matsons man, Ken Darby, som skrev texten till ”Love me tender”. På frågan varför han satte sin fru som kompositör, svarade han: ”Därför att inte hon heller har skrivit den”. Där fick du, Elvis Presley.
Svensk text av Patrik (Per-Anders Boquist).
J. Brown Jr. är ingen annan än den andre Boquist-brodern, lillebror Jan, som under denna pseudonym även gav ut en egen singel.
”Timmen blå” låg 16 veckor på Svensktoppen, mellan 20 augusti och 3 december 1966.
söndag 21 februari 2010
Pierre tolkar andra - "Sköna sommarregn"
Neil Sedaka har bidragit med två klenoder till Pierre Isacssons fatabur. "Våra gyllene år" på "En sommarsaga", och "Sköna sommarregn" på "Pierre!". "Våra gyllene år" har jag avhandlat vid tidigare tillfälle, så nu tar vi och kollar på orginalet till "Sköna sommarregn", nämligen "Laughter in the rain". Den släpptes som singel 1974 och på LP:n "Sedaka´s back" 1975.
Laughter in the rain
- Neil Sedaka, Phil Cody -
Strolling along country roads with my baby
It starts to rain, it begins to pour
Without an umbrella we're soaked to the skin
I feel a shiver run up my spine
I feel the warmth of her hand in mine
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
After a while we run under a tree
I turn to her and she kisses me
There with the beat of the rain on the leaves
Softly she breathes and I close my eyes
Sharing our love under stormy skies
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
I feel the warmth of her hand in mine
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
Sedakas huvudsaklige låskrivarpartner var Howard Greenfield - med honom har Sedaka skrivit över 500 sånger, men han har även skrivit sånger själv och med andra, inte sällan med Phil Cody, som också är den som skrivit "Laughter in the rain" med honom. I början av 1970-talet gjorde Sedaka comeback efter några år i skymundan, där låtar som "That's When The Music Takes Me" och "Laughter in the Rain" blev hits. Hans egen version gavs (förutom på singel) först ut på "Laughter in the rain" 1974 (bara i England) och sedan i USA på "Sedaka's back" som kom 1974, och blev etta på Billboard 1 februari 1975. "Sedaka´s back" är egentligen en samling låtar från hans tre senaste skivor som inte släppts i USA, men nu kom alltså en skiva ut, tack vare Elton John som släppte den på sitt bolag Rocket.
Dags att lyssna på Pierres version.
Den svenska versionen har kvar samma grundstämning och känsla. Ett sommarregn som tvingar in ett par under ett träd, där regnet spelar rytmiskt. Man kan riktigt känna dofterna och höra ljudet av det varma, smattrande regnet på löven och grönskan runtomkring.
För den svenska översättningen står Owe Junsjö. Han hade redan översatt låtar åt Family Four, på "1971" finns "Det var inte menat så" (Tom Paxtons "Last Thing on My Mind", som förövrigt Country Four också gjorde en version av fast i en annan översättning av "Patrik" (Per-Anders Boquist) som då hette "Jag ska älska dig i alla mina dar"). På "Picnic" finns Junsjös översättning av Jerry Jeff Walkers "Mr Bojangles" och "En dag i sänder", som är Van Morrisons "Old, Old Woodstock". Junsjö har också översatt den andra Neil Sedaka-låten åt Pierre, "Våra gyllene år" ("The golden years") som finns på "En sommarsaga". Junsjö (född 1945) har skrivit många texter, som sjungits in av artister som Anni-Frid Lygnstad, Tommy Körberg, Hootenanny Singers, Svante Thuresson, Lill Lindfors och många fler, och han har översatt artister som Paul Simon, Leonard Cohen och Bob Dylan. Paul Simons ”Sounds of silence ”, blev t ex ”En ton av tystnad” som många artister sjungit in. "Våra gyllene år" har förresten fler än Pierre använt, bland annat Anita Lindblom.
Laughter in the rain
- Neil Sedaka, Phil Cody -
Strolling along country roads with my baby
It starts to rain, it begins to pour
Without an umbrella we're soaked to the skin
I feel a shiver run up my spine
I feel the warmth of her hand in mine
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
After a while we run under a tree
I turn to her and she kisses me
There with the beat of the rain on the leaves
Softly she breathes and I close my eyes
Sharing our love under stormy skies
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
I feel the warmth of her hand in mine
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
Oo, I hear laughter in the rain
Walking hand in hand with the one I love
Oo, how I love the rainy days
And the happy way I feel inside
Sedakas huvudsaklige låskrivarpartner var Howard Greenfield - med honom har Sedaka skrivit över 500 sånger, men han har även skrivit sånger själv och med andra, inte sällan med Phil Cody, som också är den som skrivit "Laughter in the rain" med honom. I början av 1970-talet gjorde Sedaka comeback efter några år i skymundan, där låtar som "That's When The Music Takes Me" och "Laughter in the Rain" blev hits. Hans egen version gavs (förutom på singel) först ut på "Laughter in the rain" 1974 (bara i England) och sedan i USA på "Sedaka's back" som kom 1974, och blev etta på Billboard 1 februari 1975. "Sedaka´s back" är egentligen en samling låtar från hans tre senaste skivor som inte släppts i USA, men nu kom alltså en skiva ut, tack vare Elton John som släppte den på sitt bolag Rocket.
Dags att lyssna på Pierres version.
Den svenska versionen har kvar samma grundstämning och känsla. Ett sommarregn som tvingar in ett par under ett träd, där regnet spelar rytmiskt. Man kan riktigt känna dofterna och höra ljudet av det varma, smattrande regnet på löven och grönskan runtomkring.
För den svenska översättningen står Owe Junsjö. Han hade redan översatt låtar åt Family Four, på "1971" finns "Det var inte menat så" (Tom Paxtons "Last Thing on My Mind", som förövrigt Country Four också gjorde en version av fast i en annan översättning av "Patrik" (Per-Anders Boquist) som då hette "Jag ska älska dig i alla mina dar"). På "Picnic" finns Junsjös översättning av Jerry Jeff Walkers "Mr Bojangles" och "En dag i sänder", som är Van Morrisons "Old, Old Woodstock". Junsjö har också översatt den andra Neil Sedaka-låten åt Pierre, "Våra gyllene år" ("The golden years") som finns på "En sommarsaga". Junsjö (född 1945) har skrivit många texter, som sjungits in av artister som Anni-Frid Lygnstad, Tommy Körberg, Hootenanny Singers, Svante Thuresson, Lill Lindfors och många fler, och han har översatt artister som Paul Simon, Leonard Cohen och Bob Dylan. Paul Simons ”Sounds of silence ”, blev t ex ”En ton av tystnad” som många artister sjungit in. "Våra gyllene år" har förresten fler än Pierre använt, bland annat Anita Lindblom.
tisdag 16 februari 2010
Melodifestivalen 1972
Till melodifestivalen 1972 kom ca 1000 bidrag in till de 10 utvalda artisterna. En av grupperna var Family Four. De fick också flest bidrag att välja mellan, 184 stycken och valde ett bidrag skrivet av samma kompositör som de vann med föregående år. Sändningen ägde återigen rum på Cirkus i Stockholm igen (den 12 februari 1972) efter ett uppehåll på ett par år. Programledare var Gunilla Marcus, kapellmästare Lars Samuelson. Bakgrundskören bestod av Kerstin Bagge, Kerstin Dahl (från Country Four) och Annica Risberg. 1972 var också första året som det fanns en expertjury.
Först ut i tävlingen var Östen Warnerbring med "Sån E' du sån E' jag" skriven av Peter Himmelstrand. Peter Himmelstrand skrev flera bidrag redan föregående år. Låten fick 17 poäng och slutade på andra plats.
Sedan följde Sylvia Vrethammar, också det med en sång skriven av Peter Himmelstrand, "Din egen melodi". Den kom sist, med en enda poäng.
Tredje låt var ingen mindre än Cornelis Vreeswijk som medverkar med den egenhändigt komponerade "Önskar du mig, så önskar jag dig", en något ordinär låt som väl aldrig blev en stomme i Cornelis repertoar. Kom på 6:e plats med 8 poäng.
Fjärde låt var Family Fours "Härliga sommardag", skriven av Håkan Elmquist, som också skrev "Vita vidder" året innan. Det var naturligtvis den som vann hela tillställningen på 24 poäng.
Kisa Magnusson följde sedan med "Kär och sisådär" av Peter Himmelstrand. Kom 5:a med 9 poäng.
Sjätte bidraget var Lena Andersson med "Säg det med en sång", skriven av Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Stikkan Andersson. Det var den de allra första låtarna som dessa tre herrar skrev tillsammans, och det gick rätt bra; den kom 3:a med 12 poäng.
Sjunde bidraget var Björn Skifs med "Andra kan väl också se", skriven av Claes Dieden, Anders Henriksson & Bo Carlgren. Claes Dieden 1965 till 1967 medlem i Science Poption, innan han solodebuterade. Han låg på Tio i topp med låten "Da doo ron ron" 1969 och på Svensktoppen med "Hit kommer jag nog inte mer" 1970. I början av 1970-talet lämnade han musikerbanan för en karriär som radiopratare, och han har en mycket speciell röst. Ni har säkert hört honom, och på senare år har han bland annat jobbat för reklamradiostationer som NRJ och Mix Megapol och i reklamfilmer. Det är också Dieden som "Ouga-tjackar" på Björn Skifs "Hooked on a feeling". Han skrev också låtar, bland annat åt just Björn Skifs, men även åt Tages. Anders "Henkan" Henriksson är en svensk musikproducent från Stockholm, också han låtskrivare åt Tages, som han också producerade. Han har sedan 1976 jobbat tillsammans med Magnus Uggla. Bo Carlgren har skrivit hundratals texter till svenska artister de senaste 40 åren, allt från Lill Lindfors till...Lill-Babs. Men även till Svante Thuresson, After Dark, Kjerstin Dellert, Family Four, Glenmarks, Ann-Louise Hanson, Lill-Babs, Anders Linder, Lars Lönndahl, Magnus & Brasse, Siw Malmkvist, Eva Rydberg, Agnetha Fältskog, Björn Skifs med mera. Några kända låtar är ”De ä bar' och åk” åt alpina landslaget, "Tack för en underbar vanlig dag" åt Agnetha Fältskog, "Axel Öman" åt Lill Lindfors/Svante Thuresson. "Andra kan väl också se" kom 9:a med 4 poäng.
Åttonde ekipaget ut var Kjerstin Dellert med bidraget "Kärlek behöver inga ord", av Patrice Hellberg, Marcus Österdahl & Curt Peterson. Patrice Hellberg har skrivit andra melodifestivallåtar, som "Som en dröm" åt Östen Warnerbring 1967, "Nattens sång" åt Pontus Platin 1979 - oftast tillsammans med just Österdahl och Peterson. Efter textdebuten 1967 skrev hon många texter, bland annat till Lill Lindfors ("En så’n karl”"), och till artister som Anita Lindblom, Zarah Leander, Sylvia Vrethammar, Tommy Körberg och Siw Malmkvist. Marcus Österdahl är orkesterledare, kompositör och musiker (gitarr). På 1960-talet var han orkesterleare för skivbolaget Polydor och spelade in skivor med artister som Lill Lindfors och Jan Höiland. De största skivsuccéerna är "Du är den ende" med Lill Lindfors och "En sång en gång för längesen" med Jan Malmsjö. Hösten 1973 öppnade han en egen inspelningsstudio och gjorde stor succé med Jan Lindblads visselskivor till stor orkester. Flyttade till London 1978 och har där spelat in artister som Barclay James Harvest, Chris de Burgh och Take That. Curt Peterson har också komponerat åt artister som Sarah Leander, Barbro Hörberg och Towa Carsson - ofta med Patricia (det var förresten han som "upptäckte" henne). Låten kom på 4:e plats med 10 poäng.
Näst sist ut var Tomas Ledin med den egna "Då ska jag spela". Låten kom 8:a med 6 poäng. Det var Ledins första bidrag till melodifestivalen, sedan dess har han skrivit ytterligare sju bidrag och vunnit en gång, med "Just nu" 1980.
Sista bidraget ut var Monica Zetterlund med "Krama mig och dansa", skriven av Lars Nordlander och Tommy Körberg. Lars Nordlander har skrivit texter åt Lill-Babs, Maritza Horn, Björns Skifs, Tommy Körberg, Lill Lindfors och många fler. Han har också skrivit texten till "Du är det vackra jag ser i mitt liv" (Tommy Körberg), som brukar användas i bröllopssammanhang. Tommy Körberg hade ju själv deltagit i melodifestivalen tidigare, och till och med vunnit, med "Judy min vän". "Krama mig och dansa" kom 6:a med 8 poäng.
http://open.spotify.com/track/1XuhwKCr6fgOlFPeEleAZN
Slutresultatet blev alltså:
1. Härliga Sommardag, Family Four, 24 poäng
2. Sån é du, sån é jag, Östen Warnerbring, 17 poäng
3. Säg det med en sång, Lena Andersson, 12 poäng
4. Kärleken behöver inga ord, Kjerstin Dellert, 10 poäng
5. Kär och sisådär, Kisa Magnusson, 9 poäng
6. Önskar du mig, så önskar jag dig, Cornelis Vreeswijk, 8 poäng
6. Krama mig och dansa, Monica Zetterlund, 8 poäng
8. Då ska jag spela, Tomas Ledin, 6 poäng
9. Andra kan väl också se, Björn Skifs, 4 poäng
10. Din egen melodi, Sylvia Vrethammar, 1 poäng
För andra året i rad vann Family Four, med låten "Härliga Sommardag". Mest skivor sålde dock Björn Benny & Stickans bidrag "Säg det med en sång", och de hade också störst framgång på Svensktoppen.
I Eurovision Song Contest (25 mars 1972 i Edinburgh) kom Family Four på 13:e plats. Sverige hade faktiskt fått erbjudandet att ordna tävlingen (eftersom föregående års segrare Monaco inte hade resurser, men man tackad nej - och snuvade därmed Pierre och de andra på en oförglömlig upplevelse). Vann gjorde Luxemburgs Vicky Leandros med "Après toi", före New Seekers (den nyformade Seekers som Pierre sjungit så många låtar av under sin tidiga karriär i Country Four).
1:an:
2:an:
Först ut i tävlingen var Östen Warnerbring med "Sån E' du sån E' jag" skriven av Peter Himmelstrand. Peter Himmelstrand skrev flera bidrag redan föregående år. Låten fick 17 poäng och slutade på andra plats.
Sedan följde Sylvia Vrethammar, också det med en sång skriven av Peter Himmelstrand, "Din egen melodi". Den kom sist, med en enda poäng.
Tredje låt var ingen mindre än Cornelis Vreeswijk som medverkar med den egenhändigt komponerade "Önskar du mig, så önskar jag dig", en något ordinär låt som väl aldrig blev en stomme i Cornelis repertoar. Kom på 6:e plats med 8 poäng.
Fjärde låt var Family Fours "Härliga sommardag", skriven av Håkan Elmquist, som också skrev "Vita vidder" året innan. Det var naturligtvis den som vann hela tillställningen på 24 poäng.
Kisa Magnusson följde sedan med "Kär och sisådär" av Peter Himmelstrand. Kom 5:a med 9 poäng.
Sjätte bidraget var Lena Andersson med "Säg det med en sång", skriven av Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Stikkan Andersson. Det var den de allra första låtarna som dessa tre herrar skrev tillsammans, och det gick rätt bra; den kom 3:a med 12 poäng.
Sjunde bidraget var Björn Skifs med "Andra kan väl också se", skriven av Claes Dieden, Anders Henriksson & Bo Carlgren. Claes Dieden 1965 till 1967 medlem i Science Poption, innan han solodebuterade. Han låg på Tio i topp med låten "Da doo ron ron" 1969 och på Svensktoppen med "Hit kommer jag nog inte mer" 1970. I början av 1970-talet lämnade han musikerbanan för en karriär som radiopratare, och han har en mycket speciell röst. Ni har säkert hört honom, och på senare år har han bland annat jobbat för reklamradiostationer som NRJ och Mix Megapol och i reklamfilmer. Det är också Dieden som "Ouga-tjackar" på Björn Skifs "Hooked on a feeling". Han skrev också låtar, bland annat åt just Björn Skifs, men även åt Tages. Anders "Henkan" Henriksson är en svensk musikproducent från Stockholm, också han låtskrivare åt Tages, som han också producerade. Han har sedan 1976 jobbat tillsammans med Magnus Uggla. Bo Carlgren har skrivit hundratals texter till svenska artister de senaste 40 åren, allt från Lill Lindfors till...Lill-Babs. Men även till Svante Thuresson, After Dark, Kjerstin Dellert, Family Four, Glenmarks, Ann-Louise Hanson, Lill-Babs, Anders Linder, Lars Lönndahl, Magnus & Brasse, Siw Malmkvist, Eva Rydberg, Agnetha Fältskog, Björn Skifs med mera. Några kända låtar är ”De ä bar' och åk” åt alpina landslaget, "Tack för en underbar vanlig dag" åt Agnetha Fältskog, "Axel Öman" åt Lill Lindfors/Svante Thuresson. "Andra kan väl också se" kom 9:a med 4 poäng.
Åttonde ekipaget ut var Kjerstin Dellert med bidraget "Kärlek behöver inga ord", av Patrice Hellberg, Marcus Österdahl & Curt Peterson. Patrice Hellberg har skrivit andra melodifestivallåtar, som "Som en dröm" åt Östen Warnerbring 1967, "Nattens sång" åt Pontus Platin 1979 - oftast tillsammans med just Österdahl och Peterson. Efter textdebuten 1967 skrev hon många texter, bland annat till Lill Lindfors ("En så’n karl”"), och till artister som Anita Lindblom, Zarah Leander, Sylvia Vrethammar, Tommy Körberg och Siw Malmkvist. Marcus Österdahl är orkesterledare, kompositör och musiker (gitarr). På 1960-talet var han orkesterleare för skivbolaget Polydor och spelade in skivor med artister som Lill Lindfors och Jan Höiland. De största skivsuccéerna är "Du är den ende" med Lill Lindfors och "En sång en gång för längesen" med Jan Malmsjö. Hösten 1973 öppnade han en egen inspelningsstudio och gjorde stor succé med Jan Lindblads visselskivor till stor orkester. Flyttade till London 1978 och har där spelat in artister som Barclay James Harvest, Chris de Burgh och Take That. Curt Peterson har också komponerat åt artister som Sarah Leander, Barbro Hörberg och Towa Carsson - ofta med Patricia (det var förresten han som "upptäckte" henne). Låten kom på 4:e plats med 10 poäng.
Näst sist ut var Tomas Ledin med den egna "Då ska jag spela". Låten kom 8:a med 6 poäng. Det var Ledins första bidrag till melodifestivalen, sedan dess har han skrivit ytterligare sju bidrag och vunnit en gång, med "Just nu" 1980.
Sista bidraget ut var Monica Zetterlund med "Krama mig och dansa", skriven av Lars Nordlander och Tommy Körberg. Lars Nordlander har skrivit texter åt Lill-Babs, Maritza Horn, Björns Skifs, Tommy Körberg, Lill Lindfors och många fler. Han har också skrivit texten till "Du är det vackra jag ser i mitt liv" (Tommy Körberg), som brukar användas i bröllopssammanhang. Tommy Körberg hade ju själv deltagit i melodifestivalen tidigare, och till och med vunnit, med "Judy min vän". "Krama mig och dansa" kom 6:a med 8 poäng.
http://open.spotify.com/track/1XuhwKCr6fgOlFPeEleAZN
Slutresultatet blev alltså:
1. Härliga Sommardag, Family Four, 24 poäng
2. Sån é du, sån é jag, Östen Warnerbring, 17 poäng
3. Säg det med en sång, Lena Andersson, 12 poäng
4. Kärleken behöver inga ord, Kjerstin Dellert, 10 poäng
5. Kär och sisådär, Kisa Magnusson, 9 poäng
6. Önskar du mig, så önskar jag dig, Cornelis Vreeswijk, 8 poäng
6. Krama mig och dansa, Monica Zetterlund, 8 poäng
8. Då ska jag spela, Tomas Ledin, 6 poäng
9. Andra kan väl också se, Björn Skifs, 4 poäng
10. Din egen melodi, Sylvia Vrethammar, 1 poäng
För andra året i rad vann Family Four, med låten "Härliga Sommardag". Mest skivor sålde dock Björn Benny & Stickans bidrag "Säg det med en sång", och de hade också störst framgång på Svensktoppen.
I Eurovision Song Contest (25 mars 1972 i Edinburgh) kom Family Four på 13:e plats. Sverige hade faktiskt fått erbjudandet att ordna tävlingen (eftersom föregående års segrare Monaco inte hade resurser, men man tackad nej - och snuvade därmed Pierre och de andra på en oförglömlig upplevelse). Vann gjorde Luxemburgs Vicky Leandros med "Après toi", före New Seekers (den nyformade Seekers som Pierre sjungit så många låtar av under sin tidiga karriär i Country Four).
1:an:
2:an:
fredag 12 februari 2010
Melodifestivalen 1971
1971 medverkar Family Four för första gången i melodifestivalen. Detta år var Melodifestivalen en del av Hylands Hörna, och bestod av 5 kvaltävlingar, med start den 23 januari, samt en final lördagen den 27 februari.
Upplägget var lite annorlunda alltså, eller lite som nuförtiden med semifinaler och en final. I varje kvaltävling sjöng Family Four en låt, Sylvia Vrethammar en låt och Tommy Körberg en låt (det vill säga; allt tidstypiskt, i jämställdhetens och den politiska korrekthetens tecken – en man, en kvinna, en grupp...). Sen fick folket brevrösta.
I semifinal 1, den 23 januari, hette Family Fours bidrag "Heja mamma", med text och musik av Peter Himmelstrand. Den besegrade "Visst lever kärleken" med Sylvia Vrethammar (Text och musik: Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling) och Tommy Körbergs "Resan hem" (Text och musik: Peter Totth).
Lite om låtskrivarna, som återkommer med flera låtar under denna melodifestivalrunda.
Peter Himmelstrand var journalist (nöjes, musik- och showkrönikör samt recensent) på Expressen och låtskrivare, född 1936, död 1999, och en av de flitigaste textförfattarna vi har haft. Första verket kom 1958 med "Jazzbacillen", som sjöngs in av Siw Malmkvist. Låg första gången på Svensktoppen med en egen melodi 1964 ("Hem igen" med Hootenanny singers), men började inte på allvar skriva melodier förrän 1967. Det året kom " Alla har glömt" trea i schlagertävlingen. På hösten vann "Håll dej till höger, Svensson" tävlingen om bästa melodi till trafikomläggningen för högertrafik. 1968 vann han Melodifestivalen med "Det börjar verka kärlek, banne mej" och kom trea med "Gå och göm dig, Åke Tråk" och "Du vet var jag finns". Han skrev också såväl enstaka bidrag som hela shower för krogscener och folkparker åt bl a Family Four, Charlie Norman, Hep Stars och Svenne och Lotta. 1978 vann han Melodifestivalen ännu en gång, med "Det blir alltid värre framåt natten", artisten då var Björn Skifs. Andra kända texter är "Drömmen om Elin", "Det ska va gamla låtar" och "En man i byrån".
Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling var med redan 1969, när Pierre kom sist med sitt bidrag. De var ett rätt framgångsrikt låtskrivarpar, och Edling var anställd av Ehrlingförlagen. Han blev senare ordförande i SKAP och vd i STIM. Edling skrev många svenska texter till utländska original som "Den siste mohikanen" (Little Gerhard) och "Regniga natt" (Anna Lena Löfgren), "Om jag hade pengar" (Jan Malmsjö) och "Låt hjärtat va´ me´" (Sonya Hedenbratt). Ehrling är son till legendaren Thore Ehrling och har skrivit massor av texter och melodier. "Svenska flicka", också den med text av Bo-Göran Edling, hette bidraget 1969, med Ann-Louise Hanson. Andra låtar är "Du är en vårvind" med Svante Thuresson.
Peter Totth (jo det stavas så) har skrivit en del andra texter, bland annat "Avsked från en vän" tillsammans med Britt Lindeborg som Lill-Babs gjorde i Melodifestivalen 1973.
Heja mamma låter så här.
Vid semifinal 2, den 30 januari, vann Family Four med "Tjänare kärlek", också den skriven av Peter Himmelstrand. Vrethammars och Körbergs bidrag hette "Tänk dig en sån dag" (Text och musik: Claes Svanberg och Kjell Hedén) respektive ""En kärlek som ej fanns" (Text och musik: Bo Sylvén)
Svanberg hade spelat i Mecki Mark Men, kanske Sveriges första psycadeliska grupp som faktiskt turnerat med bland annat Jethor Tull och The Byrds, minsann. De somnade in när de inte slog i USA, som det var tänkt, och ur spillrorna uppstod bland annat Kebnekajse. Svanberg spelade senare i Sten Carlssons Salta Mandlar, som bland annat legat på Svensktoppen med en Pierre-tolkning.
Bo Sylvén är egentligen jazzartist, men har skrivit några schlagerlåtar, som Gimmicks "Sången lär ha vingar", samt låtar åt Agnetha Munther och Putte Wickman.
Tjänare Kärlek låter så här (Spotify).
http://open.spotify.com/track/2viMYxJ6MrrcHelbofLaqa
Den tredje semifinalens (6 februari ägde den rum) segerlåt hette "Min sång", med text och musik av Bengt-Arne Wallin och Anja Notini-Wallin.
Bengt-Arne Wallin har också varit verksam under pseudonymen Derek Warne. Fem gånger har han varit med i Melodifestivalen, bland annat vann han 1966 med "Nygammal vals", framförd av Lill Lindfors och Svante Thuresson, och 1974 med "I annorlunda land", framförd av gruppen Glenmarks (slutade 8:a). Har också skrivit filmmusik, bland annat till Goltuppen och Markurells i Wadköping. Anja Notini-Wallin (numera bara Notini) har skrivit massor av böcker om konst, hantverk och mat.
Sylvia Vrethammars låt hette "Leka kurragömma", skriven av Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling och Körbergs "Låt oss fly till en ny morgondag" av Britt Lindeborg.
Britt Lindeborg (1928 - 1998), har skrivit mängder av schlagers, som "Diggi-loo diggi-ley" "Judy min vän", "Hej, mitt vinterland", "Lyckliga gatan" (svensk text) och "Mitt sommarlov" (svensk text).
Semifinal 4 gick den 13 februari. Vinnarlåten hette då "En sång om världen", skriven av Anders Bergsjö och Göran Dahlström.
Körbergs låt hette "Blommor och grönt" av Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling och Sylvia Vrethammar framförde "Jag blir lycklig var gång jag ser dig" med text och musik av Bo Sylvén.
Den femte och sista semifinalen den 20 februari och här vann "Vita vidder", skriven av Håkan Elmquist, före "Här är jag" med Sylvia Vrethammar (Text och musik: Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling) och "Var är du nu?" med Tommy Körberg (Text och musik: Leif Nygren och Torleif Styffe)
Håkan Elmquist har en lång karriär inom skivbolag och organisationer (ordförande i SKAP) och även medlem i Polarprisjuryn, just det år när Bob Dylan fick det 2000. Han har även skrivit några egna texter, som "En natt i Moskva" och "Gulle dej". Han skulle även skriva kommande års bidrag till Family Four ("Härliga sommardag"). 1974 kom hans "En enda jord" (artisten var Lena Ericson) dessutom trea i Melodifestivalen.
Torleif Styffe är en känd nordvärmländsk profil. Han har skrivit mycket böcker, och alltså även en del sångtexter, de flesta tillsammans med Leif Nygren. En megahit har han haft, i Danmark. Det var 1968 när han tillsammans med Ingvar Hellberg skrev ”Virus och bakterier” som egentligen var avsedd för Sven-Ingvars men som alltså blev en riktig hit i Danmark där skivan såldes i 800 000 exemplar. Till Sven-Ingvars har Styffe gjort sammanlagt 6–7 texter, där ”Juninatten” blivit mest känd.
(NWT 1 nov 2007)
Så, när alla semifinaler var klara, innebar det alltså märkligt nog att Family Four kom att stå för alla fem bidrag i finalen, och alltså tävlade mot sig själv. Finalen gick den 27 februari, då en jury utsåg vinnarbidraget, som blev ”Vita Vidder”.
Körar bakom samtliga bidrag i melodifestivalen gör förövrigt bland annat Kerstin Dahl, från Country Four.
Noterbart är att endast tre av Family Fours låtar släpps på skiva: ”Vita Vidder”, ”Tjänare Kärlek” och ”Heja Mamma”. Övriga två (”Min sång” och ”En sång om världen” förblev outgivna, liksom för övrigt alla Vrethammars och Körbergs bidrag), så vitt jag kan se i alla fall.
I stora finalen, i Dublin den 3 april, hamnar ”Vita vidder” på sjätte plats.
Vinnare det året var Monaco, Séverine med "Un banc, un arbre, une rue".
Vita vidder släpps som singel i mars med ”Heja mamma” som baksida och ”Vita vidder” hamnar 5 veckor på Svensktoppen, mellan 16 maj och 13 juni. ”Heja mamma”, baksidan, ligger 2 veckor på Svensktoppen, mellan 30 maj och 6 juni 1971.
Upplägget var lite annorlunda alltså, eller lite som nuförtiden med semifinaler och en final. I varje kvaltävling sjöng Family Four en låt, Sylvia Vrethammar en låt och Tommy Körberg en låt (det vill säga; allt tidstypiskt, i jämställdhetens och den politiska korrekthetens tecken – en man, en kvinna, en grupp...). Sen fick folket brevrösta.
I semifinal 1, den 23 januari, hette Family Fours bidrag "Heja mamma", med text och musik av Peter Himmelstrand. Den besegrade "Visst lever kärleken" med Sylvia Vrethammar (Text och musik: Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling) och Tommy Körbergs "Resan hem" (Text och musik: Peter Totth).
Lite om låtskrivarna, som återkommer med flera låtar under denna melodifestivalrunda.
Peter Himmelstrand var journalist (nöjes, musik- och showkrönikör samt recensent) på Expressen och låtskrivare, född 1936, död 1999, och en av de flitigaste textförfattarna vi har haft. Första verket kom 1958 med "Jazzbacillen", som sjöngs in av Siw Malmkvist. Låg första gången på Svensktoppen med en egen melodi 1964 ("Hem igen" med Hootenanny singers), men började inte på allvar skriva melodier förrän 1967. Det året kom " Alla har glömt" trea i schlagertävlingen. På hösten vann "Håll dej till höger, Svensson" tävlingen om bästa melodi till trafikomläggningen för högertrafik. 1968 vann han Melodifestivalen med "Det börjar verka kärlek, banne mej" och kom trea med "Gå och göm dig, Åke Tråk" och "Du vet var jag finns". Han skrev också såväl enstaka bidrag som hela shower för krogscener och folkparker åt bl a Family Four, Charlie Norman, Hep Stars och Svenne och Lotta. 1978 vann han Melodifestivalen ännu en gång, med "Det blir alltid värre framåt natten", artisten då var Björn Skifs. Andra kända texter är "Drömmen om Elin", "Det ska va gamla låtar" och "En man i byrån".
Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling var med redan 1969, när Pierre kom sist med sitt bidrag. De var ett rätt framgångsrikt låtskrivarpar, och Edling var anställd av Ehrlingförlagen. Han blev senare ordförande i SKAP och vd i STIM. Edling skrev många svenska texter till utländska original som "Den siste mohikanen" (Little Gerhard) och "Regniga natt" (Anna Lena Löfgren), "Om jag hade pengar" (Jan Malmsjö) och "Låt hjärtat va´ me´" (Sonya Hedenbratt). Ehrling är son till legendaren Thore Ehrling och har skrivit massor av texter och melodier. "Svenska flicka", också den med text av Bo-Göran Edling, hette bidraget 1969, med Ann-Louise Hanson. Andra låtar är "Du är en vårvind" med Svante Thuresson.
Peter Totth (jo det stavas så) har skrivit en del andra texter, bland annat "Avsked från en vän" tillsammans med Britt Lindeborg som Lill-Babs gjorde i Melodifestivalen 1973.
Heja mamma låter så här.
Vid semifinal 2, den 30 januari, vann Family Four med "Tjänare kärlek", också den skriven av Peter Himmelstrand. Vrethammars och Körbergs bidrag hette "Tänk dig en sån dag" (Text och musik: Claes Svanberg och Kjell Hedén) respektive ""En kärlek som ej fanns" (Text och musik: Bo Sylvén)
Svanberg hade spelat i Mecki Mark Men, kanske Sveriges första psycadeliska grupp som faktiskt turnerat med bland annat Jethor Tull och The Byrds, minsann. De somnade in när de inte slog i USA, som det var tänkt, och ur spillrorna uppstod bland annat Kebnekajse. Svanberg spelade senare i Sten Carlssons Salta Mandlar, som bland annat legat på Svensktoppen med en Pierre-tolkning.
Bo Sylvén är egentligen jazzartist, men har skrivit några schlagerlåtar, som Gimmicks "Sången lär ha vingar", samt låtar åt Agnetha Munther och Putte Wickman.
Tjänare Kärlek låter så här (Spotify).
http://open.spotify.com/track/2viMYxJ6MrrcHelbofLaqa
Den tredje semifinalens (6 februari ägde den rum) segerlåt hette "Min sång", med text och musik av Bengt-Arne Wallin och Anja Notini-Wallin.
Bengt-Arne Wallin har också varit verksam under pseudonymen Derek Warne. Fem gånger har han varit med i Melodifestivalen, bland annat vann han 1966 med "Nygammal vals", framförd av Lill Lindfors och Svante Thuresson, och 1974 med "I annorlunda land", framförd av gruppen Glenmarks (slutade 8:a). Har också skrivit filmmusik, bland annat till Goltuppen och Markurells i Wadköping. Anja Notini-Wallin (numera bara Notini) har skrivit massor av böcker om konst, hantverk och mat.
Sylvia Vrethammars låt hette "Leka kurragömma", skriven av Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling och Körbergs "Låt oss fly till en ny morgondag" av Britt Lindeborg.
Britt Lindeborg (1928 - 1998), har skrivit mängder av schlagers, som "Diggi-loo diggi-ley" "Judy min vän", "Hej, mitt vinterland", "Lyckliga gatan" (svensk text) och "Mitt sommarlov" (svensk text).
Semifinal 4 gick den 13 februari. Vinnarlåten hette då "En sång om världen", skriven av Anders Bergsjö och Göran Dahlström.
Körbergs låt hette "Blommor och grönt" av Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling och Sylvia Vrethammar framförde "Jag blir lycklig var gång jag ser dig" med text och musik av Bo Sylvén.
Den femte och sista semifinalen den 20 februari och här vann "Vita vidder", skriven av Håkan Elmquist, före "Här är jag" med Sylvia Vrethammar (Text och musik: Staffan Ehrling och Bo-Göran Edling) och "Var är du nu?" med Tommy Körberg (Text och musik: Leif Nygren och Torleif Styffe)
Håkan Elmquist har en lång karriär inom skivbolag och organisationer (ordförande i SKAP) och även medlem i Polarprisjuryn, just det år när Bob Dylan fick det 2000. Han har även skrivit några egna texter, som "En natt i Moskva" och "Gulle dej". Han skulle även skriva kommande års bidrag till Family Four ("Härliga sommardag"). 1974 kom hans "En enda jord" (artisten var Lena Ericson) dessutom trea i Melodifestivalen.
Torleif Styffe är en känd nordvärmländsk profil. Han har skrivit mycket böcker, och alltså även en del sångtexter, de flesta tillsammans med Leif Nygren. En megahit har han haft, i Danmark. Det var 1968 när han tillsammans med Ingvar Hellberg skrev ”Virus och bakterier” som egentligen var avsedd för Sven-Ingvars men som alltså blev en riktig hit i Danmark där skivan såldes i 800 000 exemplar. Till Sven-Ingvars har Styffe gjort sammanlagt 6–7 texter, där ”Juninatten” blivit mest känd.
(NWT 1 nov 2007)
Så, när alla semifinaler var klara, innebar det alltså märkligt nog att Family Four kom att stå för alla fem bidrag i finalen, och alltså tävlade mot sig själv. Finalen gick den 27 februari, då en jury utsåg vinnarbidraget, som blev ”Vita Vidder”.
Körar bakom samtliga bidrag i melodifestivalen gör förövrigt bland annat Kerstin Dahl, från Country Four.
Noterbart är att endast tre av Family Fours låtar släpps på skiva: ”Vita Vidder”, ”Tjänare Kärlek” och ”Heja Mamma”. Övriga två (”Min sång” och ”En sång om världen” förblev outgivna, liksom för övrigt alla Vrethammars och Körbergs bidrag), så vitt jag kan se i alla fall.
I stora finalen, i Dublin den 3 april, hamnar ”Vita vidder” på sjätte plats.
Vinnare det året var Monaco, Séverine med "Un banc, un arbre, une rue".
Vita vidder släpps som singel i mars med ”Heja mamma” som baksida och ”Vita vidder” hamnar 5 veckor på Svensktoppen, mellan 16 maj och 13 juni. ”Heja mamma”, baksidan, ligger 2 veckor på Svensktoppen, mellan 30 maj och 6 juni 1971.
måndag 8 februari 2010
Pierre tolkar andra - "Hjälp mig ur min ensamhet"
Hjälp mig ur min ensamhet
- Help me make it through the night -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Ingela Forsman
"Help me make it through the night" skrevs av Kris Kristofferson och finns på hans debutskiva från 1970, som heter just "Kristofferson". Inspirationen fick han efter att ha läst en intervju med Frank Sinatra i Esquire. På frågan vad han tror på, svarade Sinatra "Booze, broads, or a bible...whatever helps me make it through the night." 1971 spelade Elvis Presley, Engelbert Humperdinck, Jerry Lee Lewis och Sammi Smith in versioner av den. Sammi Smiths version är en av de mest framgångsrika countrysinglarna någonsin. Även Joan Baez gjorde en version av den 1971, och hon erkände i sina memoarer "And a voice to sing with" att hon just då hade en affär med Kristofferson. Kristofferson slog igenom stort ganska snabbt, men hade sopat golv och tömt askfat i Columbias studio i Nashville, bland annat när Bob Dylan spelade in där. Det är Kris Kristofferson som håller upp koskällorna i "Lay Lady Lay". Kristofferson har svenskt ursprung - hans farfar var officer i Nås, Dalarna. 2008 fick Kris Kristofferson under sin konsert på Dalhalla den 28 juli detta år utmärkelsen "Ambassador of Honour of Dalarna".
Jag tycker vi börjar med Kris Kristoferssons egen version, i en fantastisk duett med Rita Coolidge, från 1972.
Störst hit hade Sammi Smith:
Fast det kan vara så att det är Elvis Presleys version, från "Elvis now" 1972, som är ursprunget.
Ursprungstexten är en rätt rättfram önskan om att ha sex med en kvinna. Att glömma rätt och fel, igår och imorgon, och bara ha...sex, helt enkelt...för att "help me make it through the night". För den svenska översättningen svarar Ingela "Pling" Forsman (född 1950). Hon har naturligtvis skrivit mängder av schlagertexter, men just denna översättning var nog en rätt tidig insats. Hon debuterade med sin första text i Melodifestivalen först 1981, med därefter har hon haft ett bidrag med så gott som varje år. Som tonåring sjöng hon i tjejtrion Bambis, som spelade i folkparkerna, spelade in två singlar och gjorde en turné till Öst- och Västtyskland. Efter att ha träffat Lasse Berghagen och Bo "Blixten" Dahlman inleddes hennes karriär som textförfattare. Första svensktoppsplaceringen kom 1972 med "Livet blir vad du vill" som sjöngs av Nina Lizell. Genombrottet kom med texten till Lasse Holms låt "Minns dej som du var". Den sjöngs bland andra av Mats Rådberg och låg sammanlagt 20 veckor på Svensktoppen i juli 1975 (toppade listan då gjorde..."Jag vill andas samma luft som du" med Pierre Isacsson). Pierres debutskiva, där Forsmans översättning finns med kom dock ett halvår tidigare och spelades in sommaren 1974.
Den svenska översättningen av "Help me make it through the night" har inte riktigt samma sexuella laddning (vilket kanske inte är så underligt eftersom Kris Kristofferson var en 35 årig man i USA som redan levt ett händelsrikt liv, medan översättaren var en 24-årig kvinna från Sverige). I den svenska versionen har det blivit en tidsförskjutning i förloppet - nu är det i stället mannen berättar om ett förhållande som just har tagit slut ("henne ser jag aldrig mer, hjälp mig ur min ensamhet").
- Help me make it through the night -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Ingela Forsman
"Help me make it through the night" skrevs av Kris Kristofferson och finns på hans debutskiva från 1970, som heter just "Kristofferson". Inspirationen fick han efter att ha läst en intervju med Frank Sinatra i Esquire. På frågan vad han tror på, svarade Sinatra "Booze, broads, or a bible...whatever helps me make it through the night." 1971 spelade Elvis Presley, Engelbert Humperdinck, Jerry Lee Lewis och Sammi Smith in versioner av den. Sammi Smiths version är en av de mest framgångsrika countrysinglarna någonsin. Även Joan Baez gjorde en version av den 1971, och hon erkände i sina memoarer "And a voice to sing with" att hon just då hade en affär med Kristofferson. Kristofferson slog igenom stort ganska snabbt, men hade sopat golv och tömt askfat i Columbias studio i Nashville, bland annat när Bob Dylan spelade in där. Det är Kris Kristofferson som håller upp koskällorna i "Lay Lady Lay". Kristofferson har svenskt ursprung - hans farfar var officer i Nås, Dalarna. 2008 fick Kris Kristofferson under sin konsert på Dalhalla den 28 juli detta år utmärkelsen "Ambassador of Honour of Dalarna".
Jag tycker vi börjar med Kris Kristoferssons egen version, i en fantastisk duett med Rita Coolidge, från 1972.
Störst hit hade Sammi Smith:
Fast det kan vara så att det är Elvis Presleys version, från "Elvis now" 1972, som är ursprunget.
Ursprungstexten är en rätt rättfram önskan om att ha sex med en kvinna. Att glömma rätt och fel, igår och imorgon, och bara ha...sex, helt enkelt...för att "help me make it through the night". För den svenska översättningen svarar Ingela "Pling" Forsman (född 1950). Hon har naturligtvis skrivit mängder av schlagertexter, men just denna översättning var nog en rätt tidig insats. Hon debuterade med sin första text i Melodifestivalen först 1981, med därefter har hon haft ett bidrag med så gott som varje år. Som tonåring sjöng hon i tjejtrion Bambis, som spelade i folkparkerna, spelade in två singlar och gjorde en turné till Öst- och Västtyskland. Efter att ha träffat Lasse Berghagen och Bo "Blixten" Dahlman inleddes hennes karriär som textförfattare. Första svensktoppsplaceringen kom 1972 med "Livet blir vad du vill" som sjöngs av Nina Lizell. Genombrottet kom med texten till Lasse Holms låt "Minns dej som du var". Den sjöngs bland andra av Mats Rådberg och låg sammanlagt 20 veckor på Svensktoppen i juli 1975 (toppade listan då gjorde..."Jag vill andas samma luft som du" med Pierre Isacsson). Pierres debutskiva, där Forsmans översättning finns med kom dock ett halvår tidigare och spelades in sommaren 1974.
Den svenska översättningen av "Help me make it through the night" har inte riktigt samma sexuella laddning (vilket kanske inte är så underligt eftersom Kris Kristofferson var en 35 årig man i USA som redan levt ett händelsrikt liv, medan översättaren var en 24-årig kvinna från Sverige). I den svenska versionen har det blivit en tidsförskjutning i förloppet - nu är det i stället mannen berättar om ett förhållande som just har tagit slut ("henne ser jag aldrig mer, hjälp mig ur min ensamhet").
söndag 7 februari 2010
Family Four "1971", #6
11. Sov på min arm
Text & musik: Bernt Öst
Nej, det är inte Evert Taubes "Sov på min arm" utan en egen komposition av Berndt Öst. Men stämningen är samma. Det är natt. Snart är det morgon igen, och kvinnan och mannen ligger i natten. Tillsammans. Fint.
12. Familjelycka
Text & musik: Bernt Staf
Bernt Staf är vid sidan om Pugh Rogefeldt ett av Anders Burmans (på Metronome) stora fynd. Bernt Staf hade en mycket speciell röst. Han slog igenom 1971, med sin egen låt "Familjelycka" från debutskivan "När dimman lättar". "Familjelycka" har sedan spelats in av en rad andra artister. Staf är en udda fågel i svenskt musikliv - han hade otroligt smarta texter, nästan för smarta för sin tid. Han gav ut "När dimman lättar" och "Vingslag" (samt en liveskiva) på Metronome, sen stack han vidare - men han blev egentligen aldrig större än han var hos Metronome. Anledningen till att han lämnade Metronome är nog helt enkelt att Burmans och Stafs egon inte riktigt gick ihop. Politiskt kallade han sig själv "centerkommunist", och liknade sig själv vid en vattenmelon: "grön utanpå och röd inuti". Hans senare karriär var vacklande och ojämn, och han dog relativt bortglömd 2002.
”Familjelycka” släpptes på singel och ligger en enda vecka på Svensktoppen den 26 september 1971.
13. Nu kan hela vår värld sjunga med
- Lover´s song -
Text & musik: Ned Miller
Svensk text: Berndt Öst
Ned Miller (född 1925) är en amerikansk countrysångare. Sin storhetstid hade han 1956 - 1970, och är mest känd för sin hit "From a Jack to a King". Visserligen hade han flera framgångar, men inget kunde matcha den succén. En annan låt han skrivit, som andra sjungit in, är "Invisible Tears".
"Lover´s song" kom på singel 1970, och på LP:n samma år med namnet "Ned Miller´s Back". Mycket symbolisk titel för det var det sista man såg av honom. Ryggen alltså, när han försvann.
För översättningen står kapellmästaren själv, Berndt Öst. ”Nu kan hela vår värld sjunga med” ligger 9 veckor på Svensktoppen, mellan den 18 juli och 12 september 1971, och dyker också upp i en liveversion på inspelningarna från Berns.
Text & musik: Bernt Öst
Nej, det är inte Evert Taubes "Sov på min arm" utan en egen komposition av Berndt Öst. Men stämningen är samma. Det är natt. Snart är det morgon igen, och kvinnan och mannen ligger i natten. Tillsammans. Fint.
12. Familjelycka
Text & musik: Bernt Staf
Bernt Staf är vid sidan om Pugh Rogefeldt ett av Anders Burmans (på Metronome) stora fynd. Bernt Staf hade en mycket speciell röst. Han slog igenom 1971, med sin egen låt "Familjelycka" från debutskivan "När dimman lättar". "Familjelycka" har sedan spelats in av en rad andra artister. Staf är en udda fågel i svenskt musikliv - han hade otroligt smarta texter, nästan för smarta för sin tid. Han gav ut "När dimman lättar" och "Vingslag" (samt en liveskiva) på Metronome, sen stack han vidare - men han blev egentligen aldrig större än han var hos Metronome. Anledningen till att han lämnade Metronome är nog helt enkelt att Burmans och Stafs egon inte riktigt gick ihop. Politiskt kallade han sig själv "centerkommunist", och liknade sig själv vid en vattenmelon: "grön utanpå och röd inuti". Hans senare karriär var vacklande och ojämn, och han dog relativt bortglömd 2002.
”Familjelycka” släpptes på singel och ligger en enda vecka på Svensktoppen den 26 september 1971.
13. Nu kan hela vår värld sjunga med
- Lover´s song -
Text & musik: Ned Miller
Svensk text: Berndt Öst
Ned Miller (född 1925) är en amerikansk countrysångare. Sin storhetstid hade han 1956 - 1970, och är mest känd för sin hit "From a Jack to a King". Visserligen hade han flera framgångar, men inget kunde matcha den succén. En annan låt han skrivit, som andra sjungit in, är "Invisible Tears".
"Lover´s song" kom på singel 1970, och på LP:n samma år med namnet "Ned Miller´s Back". Mycket symbolisk titel för det var det sista man såg av honom. Ryggen alltså, när han försvann.
För översättningen står kapellmästaren själv, Berndt Öst. ”Nu kan hela vår värld sjunga med” ligger 9 veckor på Svensktoppen, mellan den 18 juli och 12 september 1971, och dyker också upp i en liveversion på inspelningarna från Berns.
lördag 6 februari 2010
Family Four "1971", #5
9. Du som vandrar genom livet
Lars Berghagen
Skrevs av Lars Berghagen, och finns på hans LP "Min värld i toner" från 1972. Då hade ju redan Family Fours version funnits på skiva i ett år. Berghagens egen version gick in på Svensktoppen den 7 januari 1973 (på min pappas 30-årsdag - tänk om man fick resa i tidsmaskin och vara en fluga i taket den dagen) och låg sedan kvar i 24 veckor. Den stora konkurrenten just nu var "Omkring tiggarn från Luossa" med Hootenanny Singers.
Synkroniciteten får jag inte kläm på - någonstans måste Family Four (Berndt Öst?) ha hört Berghagens låt och dessutom spelat in den innan kompositören själv. Att den skulle vara skriven för Family Four tvivlar jag på. Kanske på någon krogshow, med Berghagen själv eller någon annan artist?
Förslag mottages tacksamt.
10. Karnas visa
Musik: amerikansk folkvisa ("Cherry Tree Carol")
Text: Olle Adolphson
Ännu en Olle Adolphson, till och med från samma skiva som "Nu har jag fått den jag vill ha", nämligen LP:n "Vad tänker jag på" från 1967. Under 1950- och 60-talet arbetade den amerikanske sångaren och gitarristen William Clausen i Sverige, och gjorde radioprogram och skivinspelningar. Han samarbetade en del med Olle Adolphson, som snappade upp en hel del melodier som hängde sig kvar i huvudet. Kanske är detta en sådan, "Karnas visas", där Olle har skrivit texten till en gammal amerikansk folkmelodi ("Cherry Tree Carol").
I det engelska orginalet handlar den om Josef och Maria och Jesus, men i Adolphsons översättning är det en rak kärlekssång i halvmodern tappning - språket är något ålderdomligt och förekomsten av en "dräng" placerar förloppet i en annan tid än Stockholm 1967.
Lars Berghagen
Skrevs av Lars Berghagen, och finns på hans LP "Min värld i toner" från 1972. Då hade ju redan Family Fours version funnits på skiva i ett år. Berghagens egen version gick in på Svensktoppen den 7 januari 1973 (på min pappas 30-årsdag - tänk om man fick resa i tidsmaskin och vara en fluga i taket den dagen) och låg sedan kvar i 24 veckor. Den stora konkurrenten just nu var "Omkring tiggarn från Luossa" med Hootenanny Singers.
Synkroniciteten får jag inte kläm på - någonstans måste Family Four (Berndt Öst?) ha hört Berghagens låt och dessutom spelat in den innan kompositören själv. Att den skulle vara skriven för Family Four tvivlar jag på. Kanske på någon krogshow, med Berghagen själv eller någon annan artist?
Förslag mottages tacksamt.
10. Karnas visa
Musik: amerikansk folkvisa ("Cherry Tree Carol")
Text: Olle Adolphson
Ännu en Olle Adolphson, till och med från samma skiva som "Nu har jag fått den jag vill ha", nämligen LP:n "Vad tänker jag på" från 1967. Under 1950- och 60-talet arbetade den amerikanske sångaren och gitarristen William Clausen i Sverige, och gjorde radioprogram och skivinspelningar. Han samarbetade en del med Olle Adolphson, som snappade upp en hel del melodier som hängde sig kvar i huvudet. Kanske är detta en sådan, "Karnas visas", där Olle har skrivit texten till en gammal amerikansk folkmelodi ("Cherry Tree Carol").
I det engelska orginalet handlar den om Josef och Maria och Jesus, men i Adolphsons översättning är det en rak kärlekssång i halvmodern tappning - språket är något ålderdomligt och förekomsten av en "dräng" placerar förloppet i en annan tid än Stockholm 1967.
fredag 5 februari 2010
Family Four, "1971", #4
7. Heja Mamma
Peter Himmelstrand
"Heja mamma" är tredje bidraget från schlagerfestivalen. "Heja mamma" släpptes som b-sida till "Vita vidder" i mars och ”Heja mamma” ligger 2 veckor på Svensktoppen, mellan 30 maj och 6 juni 1971. Inte en av de tyngre texter som skrivits här i landet, om mamman som lånar smink och lyssnar på pop (Stones och Beatlarna), pratar slang, tar danssteg som man ser på diskotek, och piffat upp sig i allmänhet - allt detta tycker dottern bara är jättekul. Tillåt mig tvivla...
8. Det var inte menat så
Last thing on my mind
Tom Paxton - Owe Junsjö
"Det var inte menat så" är en sång som Pierre faktiskt sjungit tidigare, fast i en helt annan översättning. Orginallåten är nämligen "Last thing on my mind" av Tom Paxton, som också Country Four sjöng in på "I vår tid", fast då i en översättning av Patrik (Per-Anders Boquist). Skillnaden i översättningen är stor. I orginalet är det en bitterljuv, längtande sång från en man till den kvinna som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It’s a lesson too late for the learnin’...). I Country Fours version handlar det om en man som ber kvinnan stanna kvar, "jag har bönat och bett att få glömt det som skett, men jag får bara svävande svar. Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar, jag ska älska dig i alla mina dar". I Family Fours version finns lite mer av den bittra, uppgivna smaken kvar. "Ska du resa din väg utan något farväl, kan du ge mig ett ord när du går? Ja, jag borde skött mig bättre, det kan du väl tänka på - men minns att det var inte menat så."
Peter Himmelstrand
"Heja mamma" är tredje bidraget från schlagerfestivalen. "Heja mamma" släpptes som b-sida till "Vita vidder" i mars och ”Heja mamma” ligger 2 veckor på Svensktoppen, mellan 30 maj och 6 juni 1971. Inte en av de tyngre texter som skrivits här i landet, om mamman som lånar smink och lyssnar på pop (Stones och Beatlarna), pratar slang, tar danssteg som man ser på diskotek, och piffat upp sig i allmänhet - allt detta tycker dottern bara är jättekul. Tillåt mig tvivla...
8. Det var inte menat så
Last thing on my mind
Tom Paxton - Owe Junsjö
"Det var inte menat så" är en sång som Pierre faktiskt sjungit tidigare, fast i en helt annan översättning. Orginallåten är nämligen "Last thing on my mind" av Tom Paxton, som också Country Four sjöng in på "I vår tid", fast då i en översättning av Patrik (Per-Anders Boquist). Skillnaden i översättningen är stor. I orginalet är det en bitterljuv, längtande sång från en man till den kvinna som lämnat honom, hur mycket han saknar henne, men att han förstår att det måste bli som det blev (It’s a lesson too late for the learnin’...). I Country Fours version handlar det om en man som ber kvinnan stanna kvar, "jag har bönat och bett att få glömt det som skett, men jag får bara svävande svar. Jag har erkänt mina felsteg, vill ha dig att stanna kvar, jag ska älska dig i alla mina dar". I Family Fours version finns lite mer av den bittra, uppgivna smaken kvar. "Ska du resa din väg utan något farväl, kan du ge mig ett ord när du går? Ja, jag borde skött mig bättre, det kan du väl tänka på - men minns att det var inte menat så."
onsdag 3 februari 2010
Family Four "1971", #3
5. Ingenting
Lasse Tennander
Lars "Lasse" Tennander, född 1945, musiker, kompositör och textförfattare. Spelade in sin första låt redan 1966, men slog igenom först 1976 med "Alla är vi barn i början". Under tiden översatte han låtar (bland annat en rätt känd översättning av "A whiter shade of pale"") och skrev även egna låtar åt andra, som till exempel Peter Lundblad. Mest kända låtar är måhända "Rötter", "Ska vi gå hem till mig", "Nu blåser vi ut ljusen stolta stad" (en av svensk visas allra bästa låtar!) och "Med revade segel".
"Ingenting" är en låt som bara finns utgiven på Family Fours skiva, men den är inte skriven till dem ursprungligen. Den är egentligen specialskriven till Claes Jansson som skulle medverka i Hylands hörna, och behövde en nyskriven orginallåt. Där måste alltså Family Four, troligen Berndt Öst, ha hört låten och tagit med den på Family Fours repertoar. Den nya uppsättningen av Family Four debuterade för övrigt i Hylands hörna den 28 februari 1970 - kanske var det rent av samma kväll som Claes Jansson medverkade. Den ursprungliga låten har förändrats något. I Family Fours version är ett stick struket och man har i stället lagt till "lalalala". Tennander har aldrig spelat in den själv, och inte heller framfört den live.
6. En dag fylld av kärlek
- May each day -
Text: Mort Green
Musik: George Wyle
Svensk text: Bengt Steen
En sockersöt ballad redan i orginal, skriven av Mort Green och George Wyle.
Green föddes 1912 och dob 1992, och var en kompositör och textförfattare vars sånger mest användes i tv och film. Bland sångerna kan nämnas "Sleepy Serenade", "Wherever You Go", "Hands Across the Border", och "Sioux City Sue".
Wyle (född 1916, död 2003) var orkesterledare och kompositör, kanske mest känd för att ha skrivit signaturmelodin till den klassiska amerikanska tv-serien "Gilligan's Island". Han har också skrivit julsången "It's the Most Wonderful Time of the Year", och ytterligare runt 400 sånger. Han höll också musikalist i John Denvers julshow med Mupparna. "May each day" hittar vi först inspelad med den amerikanska sångaren Andy Williams (född 1927) - en av de allra största och mest framgångsrika amerikanska sångarna. Sjöng tidigt med sina bröder, backade Bing Crosby och blev soloartist 1952. Blev sedan husband på Steve Allens "Tonight Show", och fick 1956 sin första hit med "Canadian Sunset", följt av sin största hit "Butterfly". Flera hits följde, som "The Hawaiian Wedding Song", "Are You Sincere", "The Village of St. Bernadette", "Lonely Street" (U.S. #5), "Can't Get Used to Losing You". Mest känd är han för "Moon river", som han sjöng på Oscarsgalan 1962, den blev därefter hans signatur.
"May each day" finns på "Days of Wine and Roses" som kom 1963. Den innehåller också "Can't Get Used to Losing You" och "Moon river" och låg länge i topp på albumlistan.
http://www.youtube.com/watch?v=KsJ_bzYyrHw
Texten är inget djupare mästerverk, men är i sin enkelhet ändå rätt bra. Handlar om det enkla i livet, och en förhoppning att alla dagar ska vara bra dagar.
May each day in the week be a good day
May the Lord always watch over you
And may all of your hopes turn to wishes
And may all of your wishes come true.
Påminner inte så lite om Bob Dylans "Forever young" från 1974.
May God bless and keep you always,
May your wishes all come true,
May you always do for others
And let others do for you.
Den svenska texten skrevs av Bengt Sten (eller Steen), psedonym för Bengt Melin. Han har också skrivit texten till Country Fours "Glöm bort allt dumt" på "Nånstans, nångång".
Lasse Tennander
Lars "Lasse" Tennander, född 1945, musiker, kompositör och textförfattare. Spelade in sin första låt redan 1966, men slog igenom först 1976 med "Alla är vi barn i början". Under tiden översatte han låtar (bland annat en rätt känd översättning av "A whiter shade of pale"") och skrev även egna låtar åt andra, som till exempel Peter Lundblad. Mest kända låtar är måhända "Rötter", "Ska vi gå hem till mig", "Nu blåser vi ut ljusen stolta stad" (en av svensk visas allra bästa låtar!) och "Med revade segel".
"Ingenting" är en låt som bara finns utgiven på Family Fours skiva, men den är inte skriven till dem ursprungligen. Den är egentligen specialskriven till Claes Jansson som skulle medverka i Hylands hörna, och behövde en nyskriven orginallåt. Där måste alltså Family Four, troligen Berndt Öst, ha hört låten och tagit med den på Family Fours repertoar. Den nya uppsättningen av Family Four debuterade för övrigt i Hylands hörna den 28 februari 1970 - kanske var det rent av samma kväll som Claes Jansson medverkade. Den ursprungliga låten har förändrats något. I Family Fours version är ett stick struket och man har i stället lagt till "lalalala". Tennander har aldrig spelat in den själv, och inte heller framfört den live.
6. En dag fylld av kärlek
- May each day -
Text: Mort Green
Musik: George Wyle
Svensk text: Bengt Steen
En sockersöt ballad redan i orginal, skriven av Mort Green och George Wyle.
Green föddes 1912 och dob 1992, och var en kompositör och textförfattare vars sånger mest användes i tv och film. Bland sångerna kan nämnas "Sleepy Serenade", "Wherever You Go", "Hands Across the Border", och "Sioux City Sue".
Wyle (född 1916, död 2003) var orkesterledare och kompositör, kanske mest känd för att ha skrivit signaturmelodin till den klassiska amerikanska tv-serien "Gilligan's Island". Han har också skrivit julsången "It's the Most Wonderful Time of the Year", och ytterligare runt 400 sånger. Han höll också musikalist i John Denvers julshow med Mupparna. "May each day" hittar vi först inspelad med den amerikanska sångaren Andy Williams (född 1927) - en av de allra största och mest framgångsrika amerikanska sångarna. Sjöng tidigt med sina bröder, backade Bing Crosby och blev soloartist 1952. Blev sedan husband på Steve Allens "Tonight Show", och fick 1956 sin första hit med "Canadian Sunset", följt av sin största hit "Butterfly". Flera hits följde, som "The Hawaiian Wedding Song", "Are You Sincere", "The Village of St. Bernadette", "Lonely Street" (U.S. #5), "Can't Get Used to Losing You". Mest känd är han för "Moon river", som han sjöng på Oscarsgalan 1962, den blev därefter hans signatur.
"May each day" finns på "Days of Wine and Roses" som kom 1963. Den innehåller också "Can't Get Used to Losing You" och "Moon river" och låg länge i topp på albumlistan.
http://www.youtube.com/watch?v=KsJ_bzYyrHw
Texten är inget djupare mästerverk, men är i sin enkelhet ändå rätt bra. Handlar om det enkla i livet, och en förhoppning att alla dagar ska vara bra dagar.
May each day in the week be a good day
May the Lord always watch over you
And may all of your hopes turn to wishes
And may all of your wishes come true.
Påminner inte så lite om Bob Dylans "Forever young" från 1974.
May God bless and keep you always,
May your wishes all come true,
May you always do for others
And let others do for you.
Den svenska texten skrevs av Bengt Sten (eller Steen), psedonym för Bengt Melin. Han har också skrivit texten till Country Fours "Glöm bort allt dumt" på "Nånstans, nångång".
tisdag 2 februari 2010
Family Four, "1971", #2
3. Vita Vidder
Text & musik: Håkan Elmquist
"Vita vidder" är naturligtvis segrarlåten från Melodifestivalen 1971, skriven av Håkan Elmquist.
Vita vidder släpps som singel i mars med ”Heja mamma” som baksida och ”Vita vidder” hamnar 5 veckor på Svensktoppen, mellan 16 maj och 13 juni 1971.
4. Nu har jag fått den jag vill ha
Text & musik: Olle Adolphson
Olle Adolphson har funnits med i Pierres repertoar redan tidigare, Country Four spelade in såväl "Råd till dej - och mej" som "Post Festum". Orginalet till "Nu har jag fått den jag vill ha" spelade Olle Adolphson in den 8 Juni 1967, och finns på LP:n "Vad tänker jag på", från samma år. Den LP:n innehåller även "Karnas visa" och den magnifika "Det ligger ett land långt borta"). "Nu har jag fått den jag vill ha"
används ibland på bröllop - detta trots sista versen, som är fantastisk.
Långt borta kan jag höra
havet som andas, och en fågel
som sjunger i ett träd.
Tystnad. När slutade vi
älska varandra?
Hon är det vackraste jag vet.
Text & musik: Håkan Elmquist
"Vita vidder" är naturligtvis segrarlåten från Melodifestivalen 1971, skriven av Håkan Elmquist.
Vita vidder släpps som singel i mars med ”Heja mamma” som baksida och ”Vita vidder” hamnar 5 veckor på Svensktoppen, mellan 16 maj och 13 juni 1971.
4. Nu har jag fått den jag vill ha
Text & musik: Olle Adolphson
Olle Adolphson har funnits med i Pierres repertoar redan tidigare, Country Four spelade in såväl "Råd till dej - och mej" som "Post Festum". Orginalet till "Nu har jag fått den jag vill ha" spelade Olle Adolphson in den 8 Juni 1967, och finns på LP:n "Vad tänker jag på", från samma år. Den LP:n innehåller även "Karnas visa" och den magnifika "Det ligger ett land långt borta"). "Nu har jag fått den jag vill ha"
används ibland på bröllop - detta trots sista versen, som är fantastisk.
Långt borta kan jag höra
havet som andas, och en fågel
som sjunger i ett träd.
Tystnad. När slutade vi
älska varandra?
Hon är det vackraste jag vet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)