Idag är det precis 16 år sedan Estonia lade ut från Tallin, klockan 18.15 svensk tid, för resan till Stockholm. Sen vet vi vad som händer. Några timmar senare sjunker Estonia. 137 personer överlever. Pierre är inte en av dem. Jag har alltid tyckt associationen till Mikael Wiehes "Titanic" varit allt för enkel, inte för att det handlar om en annan båts förlisning, utan för att låten enligt mina öron är en beskrivning av Sverige, inte av en olycka. Men den är i alla fall en stark skildring av, som Wiehe själv säger: "en liten mans känsla av hjälplöshet inför ett stort skeende som han inte kan påverka". Wiehe säger också "Den 29 september 1994 stod det i tidningen att Estonia hade sjunkit. När min mor läste om katastrofen fick hon slaganfall och dog. Det tog lång tid innan jag kunde sjunga "Titanic" igen." Så, idag lyssnar vi på Wiehe och tänker en stund på allt som blev, allt som inte blev, allt som kunde ha blivit och allt vi har. Idag.
tisdag 28 september 2010
tisdag 21 september 2010
Bokmässan
Tänkte bara påminna om att boken om Pierre kommer att presenteras på bokmässan i Göteborg på söndag, den 26 september, klockan 14.30 i värmlandsmontern.
Kan också passa på att nämna att i lördagens melodikryss ska lodrätt 7 vara "nere" eftersom Pierre är just detta, nere alltå, när han gjort det han sjunger att han ska göra. Det var nämligen Nils Dackes partyorgel som blippedi-blippade fram "Då går jag ner i min källare".
Kan också passa på att nämna att i lördagens melodikryss ska lodrätt 7 vara "nere" eftersom Pierre är just detta, nere alltå, när han gjort det han sjunger att han ska göra. Det var nämligen Nils Dackes partyorgel som blippedi-blippade fram "Då går jag ner i min källare".
Family Four, "Picknick", #6
11. Tänk om världen var min ändå
- Ain´t that good of the people –
Text & musik: John Bromley
Svensk text: Marie Bergman, Britt Lindeborg
På skivan får inte John Bromley någon credit för denna alls, ändå är det han som har skrivit originalet som sedan översatts till svenska av Marie Bergman och Britt Lindeborg – ”Ain´t that good of the people” har ju dessutom Family Four släppt som singel i engelsk originalver¬sion. Det är en riktigt stark låt. Marie berättar i sången vad hon skulle göra om hon hade makten i världen -då skulle hon ställa saker till rätta och låta världen se ut som på Bellmans tid. Teknikens utveckling har hon inte mycket för. Melodin är mycket medryckande, och stämsången lysande. Britt Lindeborg har redan varit med på ”Picknick”, eftersom hon översatte "Nu ska jag tala om".
12. En dag i sänder
- Old, old Woodstock –
Text & musik: Van Morrison
Svensk text: Owe Junsjö
Van Morrison föddes som George Ivan Morrison 1945 i Irland, och lärde sig tidigt spela gitarr och i olika grupper i Belfast. 1964 blev han medlem i Them, som hade stora framgångar innan Van Morrison lämnade gruppen sommaren 1966, efter en USA-turne. Han lockades tillbaka av Thems producent Bert Berns och 28 mars 1967 började inspelningarna av åtta låtar som Morrison trodde skulle bli fyra singlar. Berns gav i stället ut dem på LP:n "Blowin' Your Mind!" utan Morrisons vetskap. En av låtarna var i alla fall "Brown Eyed Girl", som blev en hit. Berns dog 1967 och den efterföljande rättsprocessen med Berns änka drev honom till alkoholen, men 1968 var han ändå tillbaka med den riktiga debuten "Astral Weeks", som anses vara en av de bästa rockskivorna genom tiderna. 1970 kom "Moondance", som också den blivit en klassiker och samma år kom "His Band and the Street Choir". 1971 kom så den fjärde skivan "Tupelo Honey", från vilken "Old, old Woodstock" är hämtad. Sången handlar om en längtan till familjen, fru och barn och hemmet (i Woodstock). I verkliga livet hade Morrison verkligen gift sig och fått en dotter 1970.
För översättningen står Owe Junsjö. Även här blir det en sommarlåt. Årorna gnisslar, vågorna kluckar, vikens vassar tisslar. Men även sommaren lider mot sitt slut, ön blir öde, skyarna blir bleka och det är dags att åka hem igen.
- Ain´t that good of the people –
Text & musik: John Bromley
Svensk text: Marie Bergman, Britt Lindeborg
På skivan får inte John Bromley någon credit för denna alls, ändå är det han som har skrivit originalet som sedan översatts till svenska av Marie Bergman och Britt Lindeborg – ”Ain´t that good of the people” har ju dessutom Family Four släppt som singel i engelsk originalver¬sion. Det är en riktigt stark låt. Marie berättar i sången vad hon skulle göra om hon hade makten i världen -då skulle hon ställa saker till rätta och låta världen se ut som på Bellmans tid. Teknikens utveckling har hon inte mycket för. Melodin är mycket medryckande, och stämsången lysande. Britt Lindeborg har redan varit med på ”Picknick”, eftersom hon översatte "Nu ska jag tala om".
12. En dag i sänder
- Old, old Woodstock –
Text & musik: Van Morrison
Svensk text: Owe Junsjö
Van Morrison föddes som George Ivan Morrison 1945 i Irland, och lärde sig tidigt spela gitarr och i olika grupper i Belfast. 1964 blev han medlem i Them, som hade stora framgångar innan Van Morrison lämnade gruppen sommaren 1966, efter en USA-turne. Han lockades tillbaka av Thems producent Bert Berns och 28 mars 1967 började inspelningarna av åtta låtar som Morrison trodde skulle bli fyra singlar. Berns gav i stället ut dem på LP:n "Blowin' Your Mind!" utan Morrisons vetskap. En av låtarna var i alla fall "Brown Eyed Girl", som blev en hit. Berns dog 1967 och den efterföljande rättsprocessen med Berns änka drev honom till alkoholen, men 1968 var han ändå tillbaka med den riktiga debuten "Astral Weeks", som anses vara en av de bästa rockskivorna genom tiderna. 1970 kom "Moondance", som också den blivit en klassiker och samma år kom "His Band and the Street Choir". 1971 kom så den fjärde skivan "Tupelo Honey", från vilken "Old, old Woodstock" är hämtad. Sången handlar om en längtan till familjen, fru och barn och hemmet (i Woodstock). I verkliga livet hade Morrison verkligen gift sig och fått en dotter 1970.
För översättningen står Owe Junsjö. Även här blir det en sommarlåt. Årorna gnisslar, vågorna kluckar, vikens vassar tisslar. Men även sommaren lider mot sitt slut, ön blir öde, skyarna blir bleka och det är dags att åka hem igen.
lördag 18 september 2010
Family Four "Picknick", #5
9. Man får bocka och tacka
- Kiss the World Goodbye -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Svante Foerster
"Kiss the world goodbye" finns på Kris Kristoffersons "Border Lord" som släpptes i februari 1972. Det var hans fjärde skiva, men blev ingen större succé, och redan i slutet av året kom nästa skiva, den mer framgångsrika "Jesus was a capricorn". Texten till "Kiss the world goodbye" är en nattsvart berättelse om en man som är så trött på livet att han verkar stå i omedelbar färd att ta livet av sig. Den svenska versionen står författaren Svante Foerster för. Foerster (född 1931, död 1980) var en poet och romanförfattare, som har skrivit en av de märkligaste och största dikterna i den svenska lyriken, "Grönlands södra udde 6/8 1966, äntligen på hemväg":
Jag längtar hem till björkar, snus och dragspel, jag längtar
hem till Konsum. Isbjörnar skola gå på gatorna. Jag
längtar partiet där medlem jag är.
Foerster har i sin översättning frångått självmordstemat och omvandlat handlingen till en ungkarl som ska gifta sig och därmed förlora sin frihet. En något snöplig översättning, med tanke på Foersters stora talang. Det är i övrigt en stor Pierre Isacsson-stund, för det är han som står för det mesta av sången.
Man få bocka och tacka
för den glädje som var -
nu är fröjden rätt måttlig
men man har leendet kvar.
Någon fixa mig hem
hennes far höll mig kvar
jag blev gift klockan fem.
Man får bocka och tacka
inget blir som man tror.
För övrigt har även Alf Robertson spelat in sin egna översättning av "Kiss the world goodbye" som han kallade "En gyllene kaross".
10. Mr. Bojangles
- Mr. Bojangles -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Owe Junsjö)
Det är mycket dubbletter på "Picknick". Joni Mitchell och Jerry Jeff Walker har skrivit två låtar var och Owe Junsjö, Beppe Wolgers och Britt Lindeborg har översatt två låtar vardera. "Mr Bojangles" är kanske Walkers allra mest kända låt,och finns på den första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti 1968). Den har spelats in av artister som Neil Diamond, Nina Simone, Bob Dylan, Tom T. Hall, Sammy Davis Jr., Nitty Gritty Dirt Band och Robbie Williams.
Sången handlar om ett möte som Jerry Jeff Walker hade med en gatuartist i en fängelsecell i New Orleans. Walker satt där för fylla, mannen för att ett mord begåtts i området och alla gatuartister arresterats i förebyggande syfte. Det kan vara värt att poängtera att den alltså inte handlar om den kände, svarte dansaren Bill "Bojangles" Robinson, sångens Mr Bojangles var vit (annars skulle han inte ha suttit i samma cell som Jerry Jeff Walker). I cellen berättar mannen om sitt liv, sina sorger och framförallt om sin hund som hade dött för 20 år sedan, som han fortfarande sörjde. När det blev för sorgset, dansade han för de övriga.
Översättningen har gjorts av Owe Junsjö, som tidigare hade översatt "Det var inte menat så" åt Country Four och som senare skulle skriva texten till "Sköna sommarregn" och "Våra gyllene år" åt Pierre. Texten avviker inte speciellt mycket från orginalet, den utspelar sig till och med i New Orleans. Det finns ingen hund dock, och han åldersbestäms av Junsjö till 70 år.
- Kiss the World Goodbye -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Svante Foerster
"Kiss the world goodbye" finns på Kris Kristoffersons "Border Lord" som släpptes i februari 1972. Det var hans fjärde skiva, men blev ingen större succé, och redan i slutet av året kom nästa skiva, den mer framgångsrika "Jesus was a capricorn". Texten till "Kiss the world goodbye" är en nattsvart berättelse om en man som är så trött på livet att han verkar stå i omedelbar färd att ta livet av sig. Den svenska versionen står författaren Svante Foerster för. Foerster (född 1931, död 1980) var en poet och romanförfattare, som har skrivit en av de märkligaste och största dikterna i den svenska lyriken, "Grönlands södra udde 6/8 1966, äntligen på hemväg":
Jag längtar hem till björkar, snus och dragspel, jag längtar
hem till Konsum. Isbjörnar skola gå på gatorna. Jag
längtar partiet där medlem jag är.
Foerster har i sin översättning frångått självmordstemat och omvandlat handlingen till en ungkarl som ska gifta sig och därmed förlora sin frihet. En något snöplig översättning, med tanke på Foersters stora talang. Det är i övrigt en stor Pierre Isacsson-stund, för det är han som står för det mesta av sången.
Man få bocka och tacka
för den glädje som var -
nu är fröjden rätt måttlig
men man har leendet kvar.
Någon fixa mig hem
hennes far höll mig kvar
jag blev gift klockan fem.
Man får bocka och tacka
inget blir som man tror.
För övrigt har även Alf Robertson spelat in sin egna översättning av "Kiss the world goodbye" som han kallade "En gyllene kaross".
10. Mr. Bojangles
- Mr. Bojangles -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Owe Junsjö)
Det är mycket dubbletter på "Picknick". Joni Mitchell och Jerry Jeff Walker har skrivit två låtar var och Owe Junsjö, Beppe Wolgers och Britt Lindeborg har översatt två låtar vardera. "Mr Bojangles" är kanske Walkers allra mest kända låt,och finns på den första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti 1968). Den har spelats in av artister som Neil Diamond, Nina Simone, Bob Dylan, Tom T. Hall, Sammy Davis Jr., Nitty Gritty Dirt Band och Robbie Williams.
Sången handlar om ett möte som Jerry Jeff Walker hade med en gatuartist i en fängelsecell i New Orleans. Walker satt där för fylla, mannen för att ett mord begåtts i området och alla gatuartister arresterats i förebyggande syfte. Det kan vara värt att poängtera att den alltså inte handlar om den kände, svarte dansaren Bill "Bojangles" Robinson, sångens Mr Bojangles var vit (annars skulle han inte ha suttit i samma cell som Jerry Jeff Walker). I cellen berättar mannen om sitt liv, sina sorger och framförallt om sin hund som hade dött för 20 år sedan, som han fortfarande sörjde. När det blev för sorgset, dansade han för de övriga.
Översättningen har gjorts av Owe Junsjö, som tidigare hade översatt "Det var inte menat så" åt Country Four och som senare skulle skriva texten till "Sköna sommarregn" och "Våra gyllene år" åt Pierre. Texten avviker inte speciellt mycket från orginalet, den utspelar sig till och med i New Orleans. Det finns ingen hund dock, och han åldersbestäms av Junsjö till 70 år.
torsdag 16 september 2010
Family Four, "Picknick", #4
7. Jag undrar när solen går ner
- For baby (For Bobbie)-
Text & musik: H.J. Deutchendorf Jr
Svensk text: Marie Bergman
På "Peter, Paul & Marys" skiva "Album" från 1966 finns "For Baby (For Bobbie)" som den heter (inte "For baby" som det står på konvolutet). Den är skriven av H.J. Deutchendorf Jr, som vid den tiden spelade i The Mitchell Trio (som bland annat Roger McGuinn och Bruce Langhorne spelat i). Deutchendorf bytte tog sig i denna veva artistnamnet John Denver (efter staden i sin favoritdelstat). Denver (född 1943, död 1997) var en av de stora låtskrivarna och artisterna under 1970-talet. Låtar han skrivit är "Leaving on a Jet Plane", "Take Me Home, Country Roads" , "Rocky Mountain High", "Sunshine on My Shoulders", "Thank God I'm a Country Boy" och "Annie's Song". Pierre skulle också göra ett par Denversånger på sina soloskivor ("Farewell Andromeda" - "Detta är min morgon" och "Grandmas Feather Bed" - "Farfars moped"). Som ung flyttade familjen runt mycket, och Denver (eller Deutschendorf som han hette då) hoppade av skolan 1964 för att försörja sig på musiken. "For Baby" skrev han under denna tid, när han hade ett jobb i Arizona. Där träffade han en kvinna som han umgicks med, och som troligen var hans första sexuella erfarenhet. Denver själv dog i en flygplansolycka 1997.
Översättningen gjordes av Marie Bergman. I orginalet är det en rak kärlekshyllning till en kvinna, klätt i syftningar och liknelser från naturen, men Bergman trycker lite hårdare på den existentiella aspekten av sången. Vad ska vi göra med våra liv?
8. Tidig sommarmorgon
- Chelsea Morning -
Text & musik: Joni Mitchell
Svensk text: Bo Rehnberg
Ännu en Joni Mitchell-låt, denna gång från skivan "Clouds" 1969, men precis som med The Circle Game hade hon skrivit den långt tidigare och andra hade redan spelat in den (i detta fall Judy Collins och Faiport Convention). Konkret har hon hämtat inspiration från en mobil av glasbitar som hon hade i sin lägenhet i Chelsea New York, och som solen speglade sig i. Sången beskriver rätt väl stämningarna och känslorna i musiken under slutet av 1960-talet.
Den svenska texten skrevs av Bo Rehnberg (1947-1999). Rehnberg översatte många andra låtar i schlagerlandet ("Så gick det till när farfar var ung", till exempel, och för att inte tala om "Sången han sjöng var min egen" åt Lill Lindfors). Även i Pierre-sammanhang har han skrivit texter både under sitt riktiga namn, som under pseudonymen E.Boberg (hans mellanamn är Erik, därav E.BO rehnBERG). Rehnberg var nöjeschef vid Sveriges Television och skapade program som Måndagsbörsen, Razzel och Jacobs stege, och var domare i "Tiotusenkronorsfrågan". Som "E.Boberg" skrev han också texten till "Du är mitt hav" och "En ragtimepianist" på Family Fours "Show", som Bo Rehnberg skrev han "Ge mig plats i din värld" och "Vi är alla barn i början" åt Country Four.
I den svenska texten har det blivit en sång om sommarens med smultronstrån, tidig sommarmorgon, idyll, solkatter och klänningar. I bakgrunden puttrar en psykadelisk flöjt och Pierres bas är genialt arrangerad i bakgrunden.
- For baby (For Bobbie)-
Text & musik: H.J. Deutchendorf Jr
Svensk text: Marie Bergman
På "Peter, Paul & Marys" skiva "Album" från 1966 finns "For Baby (For Bobbie)" som den heter (inte "For baby" som det står på konvolutet). Den är skriven av H.J. Deutchendorf Jr, som vid den tiden spelade i The Mitchell Trio (som bland annat Roger McGuinn och Bruce Langhorne spelat i). Deutchendorf bytte tog sig i denna veva artistnamnet John Denver (efter staden i sin favoritdelstat). Denver (född 1943, död 1997) var en av de stora låtskrivarna och artisterna under 1970-talet. Låtar han skrivit är "Leaving on a Jet Plane", "Take Me Home, Country Roads" , "Rocky Mountain High", "Sunshine on My Shoulders", "Thank God I'm a Country Boy" och "Annie's Song". Pierre skulle också göra ett par Denversånger på sina soloskivor ("Farewell Andromeda" - "Detta är min morgon" och "Grandmas Feather Bed" - "Farfars moped"). Som ung flyttade familjen runt mycket, och Denver (eller Deutschendorf som han hette då) hoppade av skolan 1964 för att försörja sig på musiken. "For Baby" skrev han under denna tid, när han hade ett jobb i Arizona. Där träffade han en kvinna som han umgicks med, och som troligen var hans första sexuella erfarenhet. Denver själv dog i en flygplansolycka 1997.
Översättningen gjordes av Marie Bergman. I orginalet är det en rak kärlekshyllning till en kvinna, klätt i syftningar och liknelser från naturen, men Bergman trycker lite hårdare på den existentiella aspekten av sången. Vad ska vi göra med våra liv?
8. Tidig sommarmorgon
- Chelsea Morning -
Text & musik: Joni Mitchell
Svensk text: Bo Rehnberg
Ännu en Joni Mitchell-låt, denna gång från skivan "Clouds" 1969, men precis som med The Circle Game hade hon skrivit den långt tidigare och andra hade redan spelat in den (i detta fall Judy Collins och Faiport Convention). Konkret har hon hämtat inspiration från en mobil av glasbitar som hon hade i sin lägenhet i Chelsea New York, och som solen speglade sig i. Sången beskriver rätt väl stämningarna och känslorna i musiken under slutet av 1960-talet.
Den svenska texten skrevs av Bo Rehnberg (1947-1999). Rehnberg översatte många andra låtar i schlagerlandet ("Så gick det till när farfar var ung", till exempel, och för att inte tala om "Sången han sjöng var min egen" åt Lill Lindfors). Även i Pierre-sammanhang har han skrivit texter både under sitt riktiga namn, som under pseudonymen E.Boberg (hans mellanamn är Erik, därav E.BO rehnBERG). Rehnberg var nöjeschef vid Sveriges Television och skapade program som Måndagsbörsen, Razzel och Jacobs stege, och var domare i "Tiotusenkronorsfrågan". Som "E.Boberg" skrev han också texten till "Du är mitt hav" och "En ragtimepianist" på Family Fours "Show", som Bo Rehnberg skrev han "Ge mig plats i din värld" och "Vi är alla barn i början" åt Country Four.
I den svenska texten har det blivit en sång om sommarens med smultronstrån, tidig sommarmorgon, idyll, solkatter och klänningar. I bakgrunden puttrar en psykadelisk flöjt och Pierres bas är genialt arrangerad i bakgrunden.
söndag 12 september 2010
Family Four "Picknick", #3
5. Nu ska jag tala om
I´m Gonna Tell on You -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Britt Lindeborg
Jerry Jeff Walker föddes som Ronald Clyde Crosby 1942, men bytte namn 1966, lagom till sina två första skivor, som medlem i gruppenn Circus Maximus. Han hade som så många andra harvar runt i Greenwich Village under mitten av 1960-talet. 1968 gav han så ut sin första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti), som naturligtvis innehåller låten med samma namn, som kanske är Walkers mest kända låt (kommer senare på denna skiva).
http://open.spotify.com/track/2p6id5grybg5FgS8N6Gm7d
"I´m gonna tell on you" finns på den fjärde skivan som kom 1970 och hette "Beein' free", och är en sång till alla människor som försöker förstöra allt kul man kan ha. Översättningen är gjord av Britt Lindeborg. Lindeborg skrev några texter åt Family Four, bland annat "Nu ska jag tala om" och "Tänk om hela världen var min" på Picnic och "Hej mitt vinterland" på Family Fours jul. Dessutom, som ytterligare Pierre-kuriosa, skrev hon "Judy min vän" som vann melodifestivalen 1969, där bidraget som kom sist "Du skänker mening åt mitt liv" med Ola Håkansson var komponerat av...Pierre Isacsson. Annars har hon ju knåpat ihop rätt bra låtar i övrigt, som "Diggi-loo, diggi-ley", "Mitt sommarlov" och "Lyckliga gatan".
I den svenska versionen är all ironi borta, nu handlar det i stället om en livsbejakande sång om positivt tänkande, vad skönt det är att leva (nu ska jag tala om att mitt liv är en sång). Pierre får en egen vers, som på något sätt påminner om de låtar han själv snart skulle börja skriva:
Jag strosar kring i guds natur
här finns vackra blommor här finns djur
det finns sjöar det finns hav
allt som skapelsen oss gav -
det är fantastiskt, eller hur?
6. Vårt svenska Eldorado
Text & musik: Torgny Söderberg, Annmarie Mörk
Torgny Söderberg (född 1944) är en riktig schlagerräv. Spelade tidigt i dansband, och började komponera sånger 1973. Året efter kom ”Fröken Ur sång”, Titti Sjöblom, på fjärde plats i det årets Melodifestival. Sen har många låtar följt, som "Älskar älskar inte", "Kärleken är evig", "Diggi-loo Diggi-ley", "Min jojo", "Tänk att va lektyrfotograf", "100 procent" och "Varför är kärleken röd", omväxlande har han skrivit hela låtarna eller musiken och någon annan texten. Som på "Vårt svenska Eldorado", där Annmarie Mörk skrivit texten. Tillsammans med henne skrev han också "Mysiga kvällar" åt Titti Sjöblom och "Melodier från förr". Noteras kan att en av Torgnys första låtar hette "Ge mig chansen Ann-Marie".
Låten är en storbanssvängig sak om våren och spirande kärlek och gläntan. Här är skönt, här är grönt, här är fullt av tussilago, här är du, här är jag i vårt svenska eldorado. Men att rimma "sommarn kommer" med "fullt av blommor" var kanske inte så lyckat. Ett paradis som detta, måste va det rätta.
I´m Gonna Tell on You -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Britt Lindeborg
Jerry Jeff Walker föddes som Ronald Clyde Crosby 1942, men bytte namn 1966, lagom till sina två första skivor, som medlem i gruppenn Circus Maximus. Han hade som så många andra harvar runt i Greenwich Village under mitten av 1960-talet. 1968 gav han så ut sin första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti), som naturligtvis innehåller låten med samma namn, som kanske är Walkers mest kända låt (kommer senare på denna skiva).
http://open.spotify.com/track/2p6id5grybg5FgS8N6Gm7d
"I´m gonna tell on you" finns på den fjärde skivan som kom 1970 och hette "Beein' free", och är en sång till alla människor som försöker förstöra allt kul man kan ha. Översättningen är gjord av Britt Lindeborg. Lindeborg skrev några texter åt Family Four, bland annat "Nu ska jag tala om" och "Tänk om hela världen var min" på Picnic och "Hej mitt vinterland" på Family Fours jul. Dessutom, som ytterligare Pierre-kuriosa, skrev hon "Judy min vän" som vann melodifestivalen 1969, där bidraget som kom sist "Du skänker mening åt mitt liv" med Ola Håkansson var komponerat av...Pierre Isacsson. Annars har hon ju knåpat ihop rätt bra låtar i övrigt, som "Diggi-loo, diggi-ley", "Mitt sommarlov" och "Lyckliga gatan".
I den svenska versionen är all ironi borta, nu handlar det i stället om en livsbejakande sång om positivt tänkande, vad skönt det är att leva (nu ska jag tala om att mitt liv är en sång). Pierre får en egen vers, som på något sätt påminner om de låtar han själv snart skulle börja skriva:
Jag strosar kring i guds natur
här finns vackra blommor här finns djur
det finns sjöar det finns hav
allt som skapelsen oss gav -
det är fantastiskt, eller hur?
6. Vårt svenska Eldorado
Text & musik: Torgny Söderberg, Annmarie Mörk
Torgny Söderberg (född 1944) är en riktig schlagerräv. Spelade tidigt i dansband, och började komponera sånger 1973. Året efter kom ”Fröken Ur sång”, Titti Sjöblom, på fjärde plats i det årets Melodifestival. Sen har många låtar följt, som "Älskar älskar inte", "Kärleken är evig", "Diggi-loo Diggi-ley", "Min jojo", "Tänk att va lektyrfotograf", "100 procent" och "Varför är kärleken röd", omväxlande har han skrivit hela låtarna eller musiken och någon annan texten. Som på "Vårt svenska Eldorado", där Annmarie Mörk skrivit texten. Tillsammans med henne skrev han också "Mysiga kvällar" åt Titti Sjöblom och "Melodier från förr". Noteras kan att en av Torgnys första låtar hette "Ge mig chansen Ann-Marie".
Låten är en storbanssvängig sak om våren och spirande kärlek och gläntan. Här är skönt, här är grönt, här är fullt av tussilago, här är du, här är jag i vårt svenska eldorado. Men att rimma "sommarn kommer" med "fullt av blommor" var kanske inte så lyckat. Ett paradis som detta, måste va det rätta.
onsdag 8 september 2010
Family Four, "Picknick", #2
3. Mannen i roddbåten
- The Man in the Rowboat -
Text & musik: Paul Evans
Svensk text: Kerstin Lindén
"The Man In The Rowboat" (inte "The man in a rowboat" som det står på omslaget) skrevs av Paul Evans och släpptes som singel 1971. Paul Evans (född 1938) har haft tre stora hitar som artist, "Seven Little Girls (Sitting in the Back Seat)" 1959, som dock inte skrevs av Evans - en låt som för övrigt i Siw Malmqvists svenska version heter "Flickor bak i bilen"), "Happy-Go-Lucky Me" 1960 och "Hello, this is Joanie" som släpptes 1978 och blev en stor hit, alltså närmare 20 år efter den senaste framgången (den senare kommer Pierre senare att spela in tillsammans med Anna-Lena Löfgren under namnet "Hejsan det är Lena). Annars har Evans skrivit mängder av låtar, bland annat till Elvis Presley.
Översättningen är gjord av Kerstin Lindén, som fått till en riktigt träffsäker betraktelse om mannen som sitter nöjd med livet i sin roddbåt, men får (av solen och månen) frågan om han inte också vill ha mening och mål i livet. Så han ror in till människorna, och Pierre sjunger versen om vad han då upptäcker:
Han rodde bland ölburkar, tetror och sopor
i oljigt stinkande bad
och han såg hur de slet för sitt mål här i livet
men ingen var nöjd glad.
så han vände sin båt, den skinande vita
och styrde mot havet igen
inte har jag nåt mål, men det struntar jag i
för jag vill vara lycklig och fri.
Kerstin Lindén (född 1923) är journalist men har också skrivit texter och översatt utländska låtar till svenska. I melodifestivalen 1969 skrev hon texten till "L - som i älskar dig". Andra låtar är "Någonstans" (Gunnar Wiklund), "Telefonannonsen" (från Sven-Ingvars film "Under ditt parasoll") och "Sommar och sol är det bästa jag vet", kanske den mest kända texten (också den bland annat inspelad av Sven-Ingvars) - "Sommar, sommar och sol havet och vinden och doft av kaprifol".
4. Runt, runt, runt i ett ekorrhjul
- The Circle Game -
Text & musik: Joni Mitchell
Svensk text: Beppe Wolgers
Joni Mitchell är säkert en av Marie Bergmans förebilder. "Runt, runt, runt i ett ekorrhjul" är en översättning av Mitchells "The Circle Game". Mitchell heter egentligen Roberta Joan Anderson och föddes 1943 i Kanada. Hon började tidigt uppträde på coffehouses och i gathörn i Saskatoon, flyttade till Toronto 1964, till Detroit 1965 och sedan 1967 till New York för att satsa på musiken. Hon hade redan börjat göra sig ett namn, främst genom att andra artister upptäckte henne låtskrivartalang. Bland de som spelade in hennes sånger var Tom Rush ("Urge For Going"), Buffy Sainte-Marie ("The Circle Game"), Dave Van Ronk ("Both Sides Now"), och Judy Collins ("Both Sides Now" och "Chelsea morning"). I mars 1968 kom så hennes debutskiva "Song to a Seagull". "The Circle Game" finns på tredje skivan "Ladies of the Canyon" i april 1970, men låten hade hon skrivit tidigare än så. Den är en "svarssång" till Neil Youngs "Sugar Mountain" som han skrev på sin 19-årsdag den 12 november 1964, en sång om slutet på ungdomen("You can't be 20 on Sugar Mountain.") Mitchell och Young är ju båda kanadensare, och Mitchell gjorde sin egen sång, fast med lite mer hopp. För att förstå texten fullt ut måste man också veta att Mitchell i februari 1965 födde en flicka, som hon genast adopterade bort - en händelse som varit okänd, men ändå finns kommenterad i texter genom åren, som i "Chinese Cafe":
Your kids are coming up straight
My child's a stranger
I bore her
But I could not raise her.
"The Circle Game" handlar om tidens gång, med bilden av en karusell som snurrar, och hur barnets lycka och drömmar blir en del av det eviga kretsloppet:
Sista versen är förstås riktat direkt till Neil Young
So the years spin by and now the boy is twenty
Though his dreams have lost some grandeur coming true
There'll be new dreams maybe better dreams and plenty
Before the last revolving year is through
Först med att spela in den var Ian & Sylvia i april 1967, sedan följde Buffy Sainte-Marie, Tom Rush med flera, innan Joni Mitchell alltså själv spelade in sin egen version 1970.
Den svenska översättningen gjordes av Beppe Wolgers, som också översatt "En häst utan namn" tidigare på skivan. Det är samma tema, om svunnen ungdom, och även med ett positivt avslut som i orginalet.
Nyss ett barn så såg jag bara under
såg en slända flyga runt en katt
skrämdes av en blixt, ett mystiskt under
och fångade ett stjärnskott i min hatt.
Och jag satt på en glad karussell
på en målad ponny en sommarkväll
min glädje bara lyste som en sol.
Jag ser med avund på den jag var
ett barn, med solen gul
och nu far jag runt, runt, runt i ett ekorrhjul.
- The Man in the Rowboat -
Text & musik: Paul Evans
Svensk text: Kerstin Lindén
"The Man In The Rowboat" (inte "The man in a rowboat" som det står på omslaget) skrevs av Paul Evans och släpptes som singel 1971. Paul Evans (född 1938) har haft tre stora hitar som artist, "Seven Little Girls (Sitting in the Back Seat)" 1959, som dock inte skrevs av Evans - en låt som för övrigt i Siw Malmqvists svenska version heter "Flickor bak i bilen"), "Happy-Go-Lucky Me" 1960 och "Hello, this is Joanie" som släpptes 1978 och blev en stor hit, alltså närmare 20 år efter den senaste framgången (den senare kommer Pierre senare att spela in tillsammans med Anna-Lena Löfgren under namnet "Hejsan det är Lena). Annars har Evans skrivit mängder av låtar, bland annat till Elvis Presley.
Översättningen är gjord av Kerstin Lindén, som fått till en riktigt träffsäker betraktelse om mannen som sitter nöjd med livet i sin roddbåt, men får (av solen och månen) frågan om han inte också vill ha mening och mål i livet. Så han ror in till människorna, och Pierre sjunger versen om vad han då upptäcker:
Han rodde bland ölburkar, tetror och sopor
i oljigt stinkande bad
och han såg hur de slet för sitt mål här i livet
men ingen var nöjd glad.
så han vände sin båt, den skinande vita
och styrde mot havet igen
inte har jag nåt mål, men det struntar jag i
för jag vill vara lycklig och fri.
Kerstin Lindén (född 1923) är journalist men har också skrivit texter och översatt utländska låtar till svenska. I melodifestivalen 1969 skrev hon texten till "L - som i älskar dig". Andra låtar är "Någonstans" (Gunnar Wiklund), "Telefonannonsen" (från Sven-Ingvars film "Under ditt parasoll") och "Sommar och sol är det bästa jag vet", kanske den mest kända texten (också den bland annat inspelad av Sven-Ingvars) - "Sommar, sommar och sol havet och vinden och doft av kaprifol".
4. Runt, runt, runt i ett ekorrhjul
- The Circle Game -
Text & musik: Joni Mitchell
Svensk text: Beppe Wolgers
Joni Mitchell är säkert en av Marie Bergmans förebilder. "Runt, runt, runt i ett ekorrhjul" är en översättning av Mitchells "The Circle Game". Mitchell heter egentligen Roberta Joan Anderson och föddes 1943 i Kanada. Hon började tidigt uppträde på coffehouses och i gathörn i Saskatoon, flyttade till Toronto 1964, till Detroit 1965 och sedan 1967 till New York för att satsa på musiken. Hon hade redan börjat göra sig ett namn, främst genom att andra artister upptäckte henne låtskrivartalang. Bland de som spelade in hennes sånger var Tom Rush ("Urge For Going"), Buffy Sainte-Marie ("The Circle Game"), Dave Van Ronk ("Both Sides Now"), och Judy Collins ("Both Sides Now" och "Chelsea morning"). I mars 1968 kom så hennes debutskiva "Song to a Seagull". "The Circle Game" finns på tredje skivan "Ladies of the Canyon" i april 1970, men låten hade hon skrivit tidigare än så. Den är en "svarssång" till Neil Youngs "Sugar Mountain" som han skrev på sin 19-årsdag den 12 november 1964, en sång om slutet på ungdomen("You can't be 20 on Sugar Mountain.") Mitchell och Young är ju båda kanadensare, och Mitchell gjorde sin egen sång, fast med lite mer hopp. För att förstå texten fullt ut måste man också veta att Mitchell i februari 1965 födde en flicka, som hon genast adopterade bort - en händelse som varit okänd, men ändå finns kommenterad i texter genom åren, som i "Chinese Cafe":
Your kids are coming up straight
My child's a stranger
I bore her
But I could not raise her.
"The Circle Game" handlar om tidens gång, med bilden av en karusell som snurrar, och hur barnets lycka och drömmar blir en del av det eviga kretsloppet:
Sista versen är förstås riktat direkt till Neil Young
So the years spin by and now the boy is twenty
Though his dreams have lost some grandeur coming true
There'll be new dreams maybe better dreams and plenty
Before the last revolving year is through
Först med att spela in den var Ian & Sylvia i april 1967, sedan följde Buffy Sainte-Marie, Tom Rush med flera, innan Joni Mitchell alltså själv spelade in sin egen version 1970.
Den svenska översättningen gjordes av Beppe Wolgers, som också översatt "En häst utan namn" tidigare på skivan. Det är samma tema, om svunnen ungdom, och även med ett positivt avslut som i orginalet.
Nyss ett barn så såg jag bara under
såg en slända flyga runt en katt
skrämdes av en blixt, ett mystiskt under
och fångade ett stjärnskott i min hatt.
Och jag satt på en glad karussell
på en målad ponny en sommarkväll
min glädje bara lyste som en sol.
Jag ser med avund på den jag var
ett barn, med solen gul
och nu far jag runt, runt, runt i ett ekorrhjul.
måndag 6 september 2010
Family Four, "Picknick", #1
Dags att ta sig en titt på en skiva igen. Den här gången blir det Family Fours "Picknick" från 1972, den andra LP:n med den nya sättningen. Under våren hade man vunnit den svenska melodifestivalen med "Härliga sommardag" och varit i Edinburgh och tävlat i Eurovision Song Contest i slutet av mars. Under april till juni 1972 (innan sommarturné) är Family Four i studion och spelar in den kommande skivan, som släpps i juli, och döps till ”Picknick”. Den innehåller mest covers, svenska översättningar av amerikanska låtar. Den enda originallåten är ”Vårt svenska Eldorado”. Fyra singlar släpps, den första kommer i juli, det är “Don't ever take away my freedom” / “Ain't that good of the people”, som dock faktiskt inte finns med skivan i dessa versioner, utan som översättningar till svenska. Kanske lekte man med tanken att göra en helt engelsk skiva (ett tecken på det är att det fanns många utländska originallåtar på skivan), eller så mjukade man upp med ett par inspelningar av originallåtar som man också kunde skicka iväg som utlandslansering. Dessa två låtar finns alltså med som översättningar på skivan, tillsammans med tio andra, starka låtar. Som helhet är ”Picknick” Family Fours starkaste skiva. Mycket bra låtar, som drar mot det amerikanska singer/songwriterfacket, överlag fina översättningar, och likaså lyckade arrangemang som balanserar mellan den amerikanska traditionen och den svenska.
1. Ta aldrig friheten ifrån mig
(Don´t Ever Take Away My Freedom)
Text & musik: Peter Yarrow
Svensk text: Hawkey Franzén
Ett av 1960-talets mest kända folk-band var Peter, Paul and Mary, det vill säga Peter yarrow (född 1938), Paul Stookey (född 1937) och Mary Travers (född 1936, död 2009). Deras hit med "Blowin´ in the wind" var en av de faktorer som hjälpte Dylan att slå igenom. Samtliga tre medlemmar i Peter, Paul and Mary gav ut soloskivor i början av 1970-talet. I oktober 1970 hade de meddelat att de skulle ta en paus från varandra. Det var förresten inte bara de som splitrades det året, även Simon & Garfunkel och Beatles slutade det året. 1970 blev det väldigt tydligt att det var en annan tid. Peter Yarrows soloskiva hette "Peter" och kom 1972. På den medverkade bland annat Garth Hudson från The Band och Paul Butterfield, som kompade Dylan den där magiska kvällen på Newport Folk Festival när Dylan spelade elektriskt för första gången live. Först släpptes "Don´t ever take away my freedom" på singel i februari 1972, och senare alltså på LP:n. Peter, Paul and Mary har också spelat in den senare.
Peter Yarrows soloversion finns på Spotify.
http://open.spotify.com/track/36KNwRx1fpLhHthtq4W9ym
Låten handlar om varje människas frihet. Man kan spåra en viss krass resignation i texten - all kamp som Yarrow lagt ner under 60-talet har inte lett till en slutlig lösning, men det som aldrig kan kompromissas med eller glömmas bort är människans rätt till frihet.
Don't ever take away my freedom, don't ever take it away
We must cherish and keep that one part of our lives
And the rest we're gonna find one of these days...
One of these days
Den svenska översättningen utgår fram samma önskan och samma bilder, en rätt trogen översättning, allt från inledningens "jag ser tre hästar från mitt fönster, en brun, en svart, en vit".
Ta aldrig friheten ifrån mig
den frihet som jag lever i
för jag håller den högst utav allt i mitt liv
allt är mitt om vi bara låter det bli.
Pierre sjunger andra versen själv, och har överhuvudtaget en stor del av denna låt.
Översättningen gjordes av Hawkey Franzén. Franzén (född 1946) började redan som liten spela dragspel och bildade 1961 Red River band som sedan blev Lea Riders Group. I gruppen fanns även Bosse Häggström, Slim Borgudd, och George "Jojje" Wadenius. Gruppen som upplöstes redan 1968 blev mest känd för att ha gjort filmmusiken till ”Dom kallar oss mods”. Bildade senare gruppen Jasons´s Fleece med bland annat Björn J:son Lindh, och har efter det arbetat med musik för radio och TV. Han har också översatt många låtar till svenska som "Idag sköt jag ihjäl en okänd man", "En hård värld" (Lill Lindfors, Sven Ingvars) och "Gläds åt var morgon" (Jan Malmsjö).
2. En häst utan namn
(A Horse With No Name)
Text & musik: Dewey Bunnell
Svensk text: Beppe Wolgers
"En häst utan namn" är en svensk version av Americas "A horse with no name". America var ett engelskt folkrockband, som bildades 1970 och som fortfarande håller igång, fast Dan Peek, en av grundarna lämnade bandet redan 1977. Till hans heder får man hålla att det inte blivit någon återförening av trion, där är han lika stolt som Robbie Robertson i The Band. Flera av de tidiga albumen producerades för övrigt av George Martin, Betlesproducenten.
"A Horse with no name" var Americas första singel, och släpptes i slutet av 1971/början av 1972. I januari 1972 låg den 3:a i England, och senare, i mars/april, blev den nummer 1 i USA (där den för övrigt petade ner Neil Youngs "Heart of Gold", vilket var något ironiskt eftersom man hade redan hunnit få kritik för att man lät för mycket som honom). I USA, hyckleriets hemland, var "A horse witho no name" bannlyst på vissa radiostationer, eftersom "horse" är slang för heroin. Egentligen var debutskivan redan släppt när skivbolaget klagade på att det inte fanns någon hitlåt, så då gick man in in studion igen och spelade in den nya låten "A horse with no name" - så den dyker upp först på senare upplagor av debut-LP:n.
Det handlar om att hitta sig själv, genom att ge sig ut i öknen. Bunnell har berättat att han har sådana minnesbilder från sin barndom, som han sedan utvecklade till denna rätt magnetiska låt. Som vid så många andra fantastiska låtar är det rätt få och enkla ackord. Hela låten utspelar sig faktiskt på andra bandet på gitarren. Det är em och det något ovanliga ackordet d6/9 genom hela låten, förutom i refrängen då det är em9 och dmaj9. Genialt.
A horse with no name
- Dewey Bunnell -
On the first part of the journey
I was looking at all the life
There were plants and birds and rocks and things
There was sand and hills and rings
The first thing I met was a fly with a buzz
And the sky with no clouds
The heat was hot and the ground was dry
But the air was full of sound
I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...
After two days in the desert sun
My skin began to turn red
After three days in the desert fun
I was looking at a river bed
And the story it told of a river that flowed
Made me sad to think it was dead
You see I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...
After nine days I let the horse run free
'Cause the desert had turned to sea
There were plants and birds and rocks and things
there was sand and hills and rings
The ocean is a desert with it's life underground
And a perfect disguise above
Under the cities lies a heart made of ground
But the humans will give no love
You see I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...
För den svenska översättningen står ingen mindre än Beppe Wolgers. Man kan förstå att han gillade den, det är en naturälskande sång, och rätt kritisk över människans framfart på jorden - dessutom handlar det om ett sökande efter sig själv. Översättningen är rätt trogen orginalet ("Het var hettan"...) även om "nine days" fick bli sju dagar av sångtekniska skäl.
Du vet, jag red genom öknen
på en häst utan namn
inget regn, inga moln, allt var väl
och i öknen kom jag ihåg vem jag var
för där finns ingen som kan sarga din själ.
1. Ta aldrig friheten ifrån mig
(Don´t Ever Take Away My Freedom)
Text & musik: Peter Yarrow
Svensk text: Hawkey Franzén
Ett av 1960-talets mest kända folk-band var Peter, Paul and Mary, det vill säga Peter yarrow (född 1938), Paul Stookey (född 1937) och Mary Travers (född 1936, död 2009). Deras hit med "Blowin´ in the wind" var en av de faktorer som hjälpte Dylan att slå igenom. Samtliga tre medlemmar i Peter, Paul and Mary gav ut soloskivor i början av 1970-talet. I oktober 1970 hade de meddelat att de skulle ta en paus från varandra. Det var förresten inte bara de som splitrades det året, även Simon & Garfunkel och Beatles slutade det året. 1970 blev det väldigt tydligt att det var en annan tid. Peter Yarrows soloskiva hette "Peter" och kom 1972. På den medverkade bland annat Garth Hudson från The Band och Paul Butterfield, som kompade Dylan den där magiska kvällen på Newport Folk Festival när Dylan spelade elektriskt för första gången live. Först släpptes "Don´t ever take away my freedom" på singel i februari 1972, och senare alltså på LP:n. Peter, Paul and Mary har också spelat in den senare.
Peter Yarrows soloversion finns på Spotify.
http://open.spotify.com/track/36KNwRx1fpLhHthtq4W9ym
Låten handlar om varje människas frihet. Man kan spåra en viss krass resignation i texten - all kamp som Yarrow lagt ner under 60-talet har inte lett till en slutlig lösning, men det som aldrig kan kompromissas med eller glömmas bort är människans rätt till frihet.
Don't ever take away my freedom, don't ever take it away
We must cherish and keep that one part of our lives
And the rest we're gonna find one of these days...
One of these days
Den svenska översättningen utgår fram samma önskan och samma bilder, en rätt trogen översättning, allt från inledningens "jag ser tre hästar från mitt fönster, en brun, en svart, en vit".
Ta aldrig friheten ifrån mig
den frihet som jag lever i
för jag håller den högst utav allt i mitt liv
allt är mitt om vi bara låter det bli.
Pierre sjunger andra versen själv, och har överhuvudtaget en stor del av denna låt.
Översättningen gjordes av Hawkey Franzén. Franzén (född 1946) började redan som liten spela dragspel och bildade 1961 Red River band som sedan blev Lea Riders Group. I gruppen fanns även Bosse Häggström, Slim Borgudd, och George "Jojje" Wadenius. Gruppen som upplöstes redan 1968 blev mest känd för att ha gjort filmmusiken till ”Dom kallar oss mods”. Bildade senare gruppen Jasons´s Fleece med bland annat Björn J:son Lindh, och har efter det arbetat med musik för radio och TV. Han har också översatt många låtar till svenska som "Idag sköt jag ihjäl en okänd man", "En hård värld" (Lill Lindfors, Sven Ingvars) och "Gläds åt var morgon" (Jan Malmsjö).
2. En häst utan namn
(A Horse With No Name)
Text & musik: Dewey Bunnell
Svensk text: Beppe Wolgers
"En häst utan namn" är en svensk version av Americas "A horse with no name". America var ett engelskt folkrockband, som bildades 1970 och som fortfarande håller igång, fast Dan Peek, en av grundarna lämnade bandet redan 1977. Till hans heder får man hålla att det inte blivit någon återförening av trion, där är han lika stolt som Robbie Robertson i The Band. Flera av de tidiga albumen producerades för övrigt av George Martin, Betlesproducenten.
"A Horse with no name" var Americas första singel, och släpptes i slutet av 1971/början av 1972. I januari 1972 låg den 3:a i England, och senare, i mars/april, blev den nummer 1 i USA (där den för övrigt petade ner Neil Youngs "Heart of Gold", vilket var något ironiskt eftersom man hade redan hunnit få kritik för att man lät för mycket som honom). I USA, hyckleriets hemland, var "A horse witho no name" bannlyst på vissa radiostationer, eftersom "horse" är slang för heroin. Egentligen var debutskivan redan släppt när skivbolaget klagade på att det inte fanns någon hitlåt, så då gick man in in studion igen och spelade in den nya låten "A horse with no name" - så den dyker upp först på senare upplagor av debut-LP:n.
Det handlar om att hitta sig själv, genom att ge sig ut i öknen. Bunnell har berättat att han har sådana minnesbilder från sin barndom, som han sedan utvecklade till denna rätt magnetiska låt. Som vid så många andra fantastiska låtar är det rätt få och enkla ackord. Hela låten utspelar sig faktiskt på andra bandet på gitarren. Det är em och det något ovanliga ackordet d6/9 genom hela låten, förutom i refrängen då det är em9 och dmaj9. Genialt.
A horse with no name
- Dewey Bunnell -
On the first part of the journey
I was looking at all the life
There were plants and birds and rocks and things
There was sand and hills and rings
The first thing I met was a fly with a buzz
And the sky with no clouds
The heat was hot and the ground was dry
But the air was full of sound
I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...
After two days in the desert sun
My skin began to turn red
After three days in the desert fun
I was looking at a river bed
And the story it told of a river that flowed
Made me sad to think it was dead
You see I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...
After nine days I let the horse run free
'Cause the desert had turned to sea
There were plants and birds and rocks and things
there was sand and hills and rings
The ocean is a desert with it's life underground
And a perfect disguise above
Under the cities lies a heart made of ground
But the humans will give no love
You see I've been through the desert on a horse with no name
It felt good to be out of the rain
In the desert you can remember your name
'Cause there ain't no one for to give you no pain
La, la ...
För den svenska översättningen står ingen mindre än Beppe Wolgers. Man kan förstå att han gillade den, det är en naturälskande sång, och rätt kritisk över människans framfart på jorden - dessutom handlar det om ett sökande efter sig själv. Översättningen är rätt trogen orginalet ("Het var hettan"...) även om "nine days" fick bli sju dagar av sångtekniska skäl.
Du vet, jag red genom öknen
på en häst utan namn
inget regn, inga moln, allt var väl
och i öknen kom jag ihåg vem jag var
för där finns ingen som kan sarga din själ.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)