Site Meter

lördag 18 september 2010

Family Four "Picknick", #5

9. Man får bocka och tacka
- Kiss the World Goodbye -
Text & musik: Kris Kristofferson
Svensk text: Svante Foerster

"Kiss the world goodbye" finns på Kris Kristoffersons "Border Lord" som släpptes i februari 1972. Det var hans fjärde skiva, men blev ingen större succé, och redan i slutet av året kom nästa skiva, den mer framgångsrika "Jesus was a capricorn". Texten till "Kiss the world goodbye" är en nattsvart berättelse om en man som är så trött på livet att han verkar stå i omedelbar färd att ta livet av sig. Den svenska versionen står författaren Svante Foerster för. Foerster (född 1931, död 1980) var en poet och romanförfattare, som har skrivit en av de märkligaste och största dikterna i den svenska lyriken, "Grönlands södra udde 6/8 1966, äntligen på hemväg":

Jag längtar hem till björkar, snus och dragspel, jag längtar
hem till Konsum. Isbjörnar skola gå på gatorna. Jag
längtar partiet där medlem jag är.




Foerster har i sin översättning frångått självmordstemat och omvandlat handlingen till en ungkarl som ska gifta sig och därmed förlora sin frihet. En något snöplig översättning, med tanke på Foersters stora talang. Det är i övrigt en stor Pierre Isacsson-stund, för det är han som står för det mesta av sången.

Man få bocka och tacka
för den glädje som var -
nu är fröjden rätt måttlig
men man har leendet kvar.
Någon fixa mig hem
hennes far höll mig kvar
jag blev gift klockan fem.
Man får bocka och tacka
inget blir som man tror.


För övrigt har även Alf Robertson spelat in sin egna översättning av "Kiss the world goodbye" som han kallade "En gyllene kaross".


10. Mr. Bojangles
- Mr. Bojangles -
Text & musik: Jerry Jeff Walker
Svensk text: Owe Junsjö)

Det är mycket dubbletter på "Picknick". Joni Mitchell och Jerry Jeff Walker har skrivit två låtar var och Owe Junsjö, Beppe Wolgers och Britt Lindeborg har översatt två låtar vardera. "Mr Bojangles" är kanske Walkers allra mest kända låt,och finns på den första soloskiva, "Mr Bojangles" (inspelad 29 juli - 2 augusti 1968). Den har spelats in av artister som Neil Diamond, Nina Simone, Bob Dylan, Tom T. Hall, Sammy Davis Jr., Nitty Gritty Dirt Band och Robbie Williams.

Sången handlar om ett möte som Jerry Jeff Walker hade med en gatuartist i en fängelsecell i New Orleans. Walker satt där för fylla, mannen för att ett mord begåtts i området och alla gatuartister arresterats i förebyggande syfte. Det kan vara värt att poängtera att den alltså inte handlar om den kände, svarte dansaren Bill "Bojangles" Robinson, sångens Mr Bojangles var vit (annars skulle han inte ha suttit i samma cell som Jerry Jeff Walker). I cellen berättar mannen om sitt liv, sina sorger och framförallt om sin hund som hade dött för 20 år sedan, som han fortfarande sörjde. När det blev för sorgset, dansade han för de övriga.



Översättningen har gjorts av Owe Junsjö, som tidigare hade översatt "Det var inte menat så" åt Country Four och som senare skulle skriva texten till "Sköna sommarregn" och "Våra gyllene år" åt Pierre. Texten avviker inte speciellt mycket från orginalet, den utspelar sig till och med i New Orleans. Det finns ingen hund dock, och han åldersbestäms av Junsjö till 70 år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar