Cover på "Angelina"

Mellan december 1977 och mars 1978 låg Pierre Isacsson på Svensktoppen, bland annat tre veckor som etta, för sista gången som soloartist. Låten hette "Angelina". I vanlig ordning spelades av någon outgrundlig anledning Svensktoppslåtarna, som brukligt vid denna tid, in i nya versioner av icke-originalartisterna, packetarades på billighetsskivor och såldes på bensinstationer och i affärer. "Angelina" hamnade således på LP:n "Svensktoppar" och där var det en Robert Blom som fick ansvaret för sången. Blom sjöng på ett 20-tal skivor i samma serie, men han hade även en liten egen solokarriär vid sidan om. 1979 gick han in på svensktoppen med "Vaggviseton", strax efter att Pierre legat där med Mats Rådberg och Anna-Lena Löfgren; låten var givetvis "Halleluja". 10 veckor låg Blom kvar, och nådde till och med förstaplatsen. Nåväl, sångarna till dessa skivserier måste ha en så allmängiltig röst att de kunde sjunga vad som helst. På denna skiva fick Blom t ex ta sig an låtar som "Miss Decibel", "Härligt härligt, men farligt farligt", "How deep is your love" och "Det blir alltid värre framåt natten". Bland musikerna hittar man kända Pierre-namn som Annika Risberg, Lars Westman, Rolf Alex, Kjell Öhman och Lars O. Carlsson. Och allmängiltigt blir det. Man undrar ju hur folk tänkte: "Den där Angelina, det är en bra låt du gumman - tror jag kilar ner till macken och köper en kassett där en någon sjunger den låten och några andra".