"Till vår melodi" är en svängig liten pärla, med sugande trumpet, plockande gitarr och Pierre som närmast pratsjunger en vacker text om gammal kärlek - som inte rostat. Mannen verkar drabbas av sin första kärlek, han är lite blyg och är ute "i främmande land". Var detta utspelar sig är lite oklart, eftersom det framförs klagomål på den pratsamma "publiken". Rimmönstret är...innovativt, först är det varannnanradsrim i fyra rader, sen kommer inga rim alls till de två sista. Dessutom tror jag mig kunna fastslå att detta är den enda sång i svensk musikhistoria som rimmar "mörka alkover" på "betjäningen sover".
"Till vår melodi" finns på Hemma.
Till vår melodi
- Pierre Isacsson -
Stillsam musik
och mörka alkover.
Pratsam publik
Hmm...betjäningen sober
Och här sitter du och jag
som på vår första kväll
för många år sen.
Här träffades vi
till vår melodi.
Kärlek i smyg
och kärlek med spänning.
Jag var nog blyg
du hade ny klänning.
och jag tyckte du var fin,
själv bar jag ljusröd slips
och gråa byxor,
en ung konfirmand
i främmande land.
Och om vi vill
står tiden still
ch min hand vilar över din
för lämna dig det vill jag ej
Nej, aldrig någonsin.
Nära dig nu
och nära tillbaka
minns jag ännu
hur kärlek kan smaka.
Ja, det bästa har vi haft
även i motgångar
och svåra tider -
en varm symfoni
blev vår melodi.
måndag 8 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar