Rudolf med röda mulen, eller som den heter på engelska, Rudolph the Red-Nosed Reindeer, är en julsaga om en av jultomtens renar, skriven av Robert L. May 1939. Berättelsen har också blivit sång, teater och TV. Historien handlar om Rudolf som blir retad och mobbad av de andra renarna för sin röda nos. Men en julaftonskväll säger tomtefar att Rudolf behövs för att tomtens släde skall synas bättre, vilket får de andra renarna att sluta reta Rudolf.
Författaren Robert L. May arbetade på varuhuset Montgomery Ward som brukade dela ut små sagoböcker vid jultid. Hans chef ville att man skulle skapa en egen saga för att minska kostnaderna och anlitade May att skriva den. Han funderade på om han skulle kalla renen Rollo eller Reginald, innan han bestämde sig för namnet Rudolf. Hans fyraåriga dotter älskade historien, men chefen var skeptisk till den röda nosen, nämligen (vi är ju ändå i USA) att den kunde associeras till fylleri och därför vara olämpligt i en julsaga för barn. Berättelsen blev dock en succé, men eftersom May hade skrivit historien i uppdrag för varuhuset så fick han till en början inga royalties för berättelsen.
Mays svåger, låtskrivaren Johnny Marks skrev sedan en sång om Rudolf, som har blivit minst lika känd som själva sagan. Sångaren Gene Autry spelade in den 1949 och sålde i två miljoner exemplar det året, och är en av tidernas bäst säljande sånger. Sången skiljer sig dock något från Mays saga, i sagan växte inte Rudolf upp på Nordpolen hos jultomten, utan tomten fann honom då han delade ut julklappar i Rudolfs hem.
Johnny Marks (född 1909, död 1985) har komponerat många kända kristna julsånger (trots att han var jude själv). Andra kända sånger han skrivit är "I Heard the Bells on Christmas Day" (inspelad av bland andra Bing Crosby), "Rockin' Around the Christmas Tree" (en hit med Brenda Lee), och "A Holly Jolly Christmas" (Burl Ives), and Run Rudolph Run (bland annat inspelad av Chuck Berry).
Den svenska texten skrevs av Eric Sandström, född 1910, död 1992. Han fick 1935 jobb på Telegrafstyrelsen och var senare chef för informationsavdelningen fram till sin pensionering 1975. På 40-talet producerades en rad Tele-revyer, där han medverkade med såväl sketcher som kuplettexter. En drivande kraft i dessa revyer var teleingenjören Gösta Westerberg, och tillsammans skrev de uppskattade texter och melodier. Sandström-Westerbergs revyvisor uppmärksammades av musikförläggare Ronald Sjögren på Southern Music. Så nu började de skriva schlagerlåtar tillsammans, under psedonymer: som Jessup-Sandy skrev man "Här kommer det en viking", inspelad av bland annat Calle Reinholdz, och Brita Borgs skivsuccé "Jag ska ta morfar med mej ut ikväll". Som "Tim o Tej" skrev de "De’ ska va’ nånting att hålla i när åskan går" och som Eric och Gösta skrev de den svenska texten till en annan julsång, nämligen "Bjällerklang". Men ibland använde Sandström och Westerberg sina riktiga namn, som på "Tango di Concertina" med Bertil Boo. Han skrev också mycket till Alice Babs, som barnvisorna "Ekorren", "Gökuret" och "Goda vanor i långa banor". Sandström har också jobbat inom radiounderhållningen. Han började med jazzkåserier mot slutet av 40-talet och blev kring 1950 känd genom sin serie "Kvar i sängen" på söndagsmorgnarna. Dessutom var han programvärd i flera omgångar i 60-talets "Det ska vi fira". Här ser vi honom under närmast hotliknande former informera tala till dem som inte betalt sin tv-licens.
Sandström var också en hängiven vän av cykelsporten och skrev också en bok i ämnet, "Att cykla är nödvändigt" (1974). 1952 kom Sandströms kanske mest kända text, nämligen "Sommar, sommar, sommar" med musik av Sten Carlberg - det handlar alltså om signaturmelodin till radioprogrammet "Sommar". Sten Carlberg, förresten, skrev också signaturmelodin till Bamse och tv-programmen med "Drutten och Krokodilen" (det är också han som är Genas röst). Här ser vi helt underbara bilder från dubbningen av Drutten och Gena.
Det är också Carlberg som spelar gitarr med bar överkropp i "Eurovision Song Contest" 1986 i Lasse Holms och Monica Törnells bidrag "E' de' det här du kallar kärlek".
Då är vi äntligen framme vid Family Fours version av "Rudolf med röda mulen". Pierre gillade säkert denna sång, och även sagan, han hade redan debuterat i sagoläsarbranschen genom att läsa in "Snobben kom hem", 1972, och skulle läsa in fler sagor framöver. I "Rudolf med röda mulen" får vi höra ett litet kort smakprov på Pierres skådespelartalanger.
Som bonus, för er som har Spotify, finns en knippe versioner av "Rudolf med röda mulen" här.
http://open.spotify.com/user/fabiansson/playlist/1HiSNcyC0S1fX8zydI5zi6
fredag 18 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar