Idag är första dan...

Det är dags att lyssna på lite ren och pur vintage Pierre tycker jag, och jag passar på att göra en liten grundanalys av Pierre. Det handlar om ett grundläggande spår, nämligen allra första låten på den allra första soloskivan, inspelad sommaren 1974. Family Four rörde fortfarande på sig, man hade just släppt en skiva (Kalla’t va du vill) och skulle ge ut en till (Show med Family Four) till vintern, men denna uppsättning, som spelat ihop sedan 1969, började gå mot sitt slut. Samtidigt med Pierres inspelningar i Solna, men i en annan studio, spelade också Marie Bergman in sin första soloskiva.

"Idag är första dan (av resten av ditt liv)" är grundläggande Pierre på flera sätt. Dels, naturligtvis, då det är första smakprovet som lyssnaren fick av solo-Pierre (den släpptes också som singel, och låg alltså som förstaspår på skivan). Men framförallt för att denna första låt innehåller alla de ingredienser för Pierre Isacssons musik. Allt som är Pierre Isacsson finns med här, och allt som inte är Pierre också. Om vi börjar i den änden:
Det är inte country
Det är inte schlager (trots en tonartshöjning enligt formulär 1A i just den här låten...)
Det är inte pop.
Eller rättare sagt - det är nog alltihop. Lite av allt, på en gång, vilket gör det till väldigt eget och speciellt. För det är de bästa delarna från respektive genre (inte massproduktionscountry, inte komaschlager, inte mespop).

För mig är det tre saker som förklarar fenomenet Pierre Isacsson:
- Starka låtar, över genomsnittet. En del toppar, men få dalar.
- En röst som slår det mesta, och då tänker jag inte på basrösten främst, utan mer än så. Det är kvalitet och inlevelse i sällsynt kombination.
- Produktionen/arrangemanget. Jag vet inte om det är "demonproducenter" vi har att göra med, men de gör i alla fall helt rätt saker med låtarna/rösten/musiken.
Allt bara stämde, helt enkelt, och beviset för det är att de fyra skivorna ändå låter rätt tidlösa. Musik från denna tid, 1974-77, är ju delvis lätt att tidsbestämma, det är ju proggens storhetstid, och även i övrigt hörs det när musiken blivit lite för tidstypisk.

Ska vi ta och lyssna istället?



Texten i refrängen kan måhända tyckas en smula köksbordsfilosofisk, men det har man lätt överseende med. Och så får man tänka att det är 35 år sedan, långt innan Deeprak Chopra, mindfulllness, new age och allt vad det heter. I stället målar Pierre upp en naturbild som ram:

En doft av skog en tidig vår
ett ljuvligt möte vid en sjö
att älska lämnar alltid spår
du minns med tårar ett adjö.

Enkelt, effektivt, målande.
Och refrängen sitter perfekt.

Glöm inte bort,
idag är första dan
av resten av ditt liv
det finns så mycket
att älska och att se.

På det som
händer dig idag
får du imorgon perspektiv
så börja leva
och lär dig börja ge

Det är en snygg sång.
Basgången är grym, och slutackordet är det mest ultimata sångslutet Pierre någonsin får till.

Låt oss gräva lite, och se vad det kan finnas för ursprung till låten? Inspiration?
Idén skulle kunna vara hämtat från en tysk kortfilm från 1972, regisserad av Harun Farocki och med titeln "Remember Tomorrow is the First Day in the Rest of Your Life".

Det skulle kunna vara ett bibelcitat också.
"Och Jesus sade: Jag säger dig, du trämask i tillvarons golv, jag säger dig, att detta är den första dagen av resten av ditt liv. Gack ut och gören gott i bidan på att din allsmäktige fader skall hämta åter din arma själ till de eviga lundernas boning."
Sån tur att det inte är det.

För troligen har Pierre helt enkelt lyssnat på John Denver. På Denvers debut-LP "Rhymes and reasons" från oktober 1969, finns en sång som heter "Today is the first day of the rest of my life" (kallas ibland "Fugacity"). Den är inte skriven av Denver (som annars var en utmärkt låtskrivare), utan av äkta paret Pat & Victoria Garvey. Musiken i "Today is the first day of the rest of my life" är mycket annorlunda än i "Idag är första dan (av resten av ditt liv), den är långsammare, inte alls den up-temposång som Thanger/Isacsson skrev.



Texten trampar väl ungefär i samma fåror, får man säga, men lite för full av plattetyder för min smak

To grow old is to change
To change is to be new
To be new is to be young again
I barely remember when
My memories are stolen by the moming
Blotted out by the suns hypnotic eye

ref
Today is the first day
Of the rest of my life
I wake as a child
To see the world begin
On monarch queens
And birthday wonderings
Want to put on faces
Walk in the wet and cold

And look forward to my growing old

Nej, där förvaltade Pierre den lysande sångtiteln betydligt bättre än Denver. Pierre har förövrigt spelat in en annan Denversång, nämligen "Farewell Andromeda", som blev "Detta är min morgon" på "En sommarsaga".

”Idag är första dan (av resten av ditt liv)" släpptes som singel i november 1974. Den slog aldrig riktigt. Det gjorde däremot baksidan, för där låg minsann självaste "Då går jag ner i min källare” som går in på Svensktoppen omedelbart. Där låg den kvar i 11 veckor, mellan 24 november 1974 och 2 februari 1975. Under tiden som "Då går jag ner i min källare" ligger på svensktoppen hinner Ingemar Stenmark ta sin första världscupsseger , kungen bli förvandlade till symbolisk maskot och rösträttsåldern sänkas från 20 till 18 år. Själv skulle jag fylla 6 år om ett par månader, längtade väl efter julen som femåringar gör och såg ut ungefär så här.

Vad nu det har med saken att göra.